Saxofon

Saxofon är ett blåsinstrument av metall som räknas till träblåsinstrumenten på grund av sin konstruktion med ett (enkelt) rörblad som ljudalstrande del och att den har fler än två öppningar.

Saxofon
Typ	Träblåsinstrument, enkelt rörblad
Spelsätt	Enkeltunga, dubbeltunga, klaffklick
Del av	Jazzensembler, storband, Dansband, militärorkester, saxofonkvartett
Förekommer i	Jazz, dansbandsmusik, rock, funk, soul, blues, marschmusik
Noterat omfång	(a) b♭–f♯3. Högre flageoletter kan förekomma.
Instrumentkör
Namn Stämning Omfång
sopraninosaxofon Ess c♯1-a3
sopransaxofon Bess a♭-e3
altsaxofon Ess c♯-a2
c-melodisaxofon C B♭-f♯2
tenorsaxofon Bess A♭-e2
barytonsaxofon Ess C-a1
bassaxofon Bess A1-e1
kontrabassaxofon Ess C1-a

I denna artikel

används tonnamnen

Bess (B♭) och B.

Se olika skrivsätt.

Saxofon har anknytning till jazzmusiken som ett av de populärare instrumenten inom genren. Saxofonen är vanligtvis förknippad med populärmusik, storbandsmusik och jazz, men ursprungligen var saxofonen avsedd för orkester- och militärmusik. Saxofonen har också använts flitigt av många dansband, främst Ingmar Nordströms, Simons, Thorleifs och Anders Engbergs.

Storlekar

De varianter av saxofoner som är vanligast är från högsta till lägsta tonläge:

• sopransaxofon (stämd i Bb)
• altsaxofon (Eb)
• tenorsaxofon (Bb)
• barytonsaxofon (Eb)

Betydligt ovanligare är

• sopraninosaxofonen (Eb)
• C-melodisaxofonen (C)
• bassaxofonen (Bb)
• kontrabassaxofonen (Eb)

Den moderna saxofonfamiljen: baryton, tenor, alt och sopransax.

• 
  Sopran-, alt-, tenor- och sopranino-saxofon.
• 
  Rak sopransaxofon.
• 
  Böjd sopransaxofon mellan en altsaxofon och en tenorsaxofon.
• 
  Barytonsaxofon.
• 
  Bassaxofon.

Historia

Saxofonen skapades på 1840-talet av Adolphe Sax och den 22 juni 1846 så fick han patent på musikinstrumentet.^[1] Adolphe Sax var en belgiskfödd instrumentmakare, flöjtist och klarinettist.

Besläktade instrument

Instrumentmakaren Benedikt Eppelsheim i München har konstruerat tubaxen - en kompakt byggd kontrabassaxofon som även finns i subkontrabasvariant.

Sarrusofonen är ännu en saxofonvariant som liknar tubaxen, men med dubbelt rörblad, och som därför kan sägas vara ett slags metallfagott.

Det finns även en variant, som inte är ett blåsinstrument i sig, midisaxofonen som spelas som en saxofon men måste kopplas till en synthesizer eller liknande för att ge ljud ifrån sig.

Xaphoon är ett litet blåsinstrument av antingen plast eller bambu. Dess klang låter som en blandning mellan klarinettens och saxofonens.

Saxofonister

Altsaxofonisten Charlie Parker 1947.

• Cannonball Adderley (alt)
• Candy Dulfer (alt)
• Albert Ayler (alt och tenor)
• Sidney Bechet (sopran)
• Michael Brecker (Tenor och EWI: Electronic wind instrument)
• Clarence Clemons (tenor)
• Ornette Coleman (alt)
• John Coltrane (sopran och tenor)
• Arne Domnérus (alt)
• Per Friman (alt och sopran, klassisk)
• Kenny G (sopran)
• Jan Garbarek (tenor)
• Stan Getz (tenor)
• Robert Nordmark (musiker) (tenor)
• Dexter Gordon (tenor)
• Lars Gullin (baryton)
• Coleman Hawkins (tenor)
• Johnny Hodges (alt)
• Bo Jansson (tenor, baryton)
• Jonas Knutsson (sopranino, sopran, alt, baryton)
• Anders Linder ( sopran och alt)
• Sten-Åke Lindberg (alt, tenor)
• Gerry Mulligan (baryton)
• Bjarne Nerem (tenor)
• Ingmar Nordström (sopranino och alt)
• Nisse Sandström (tenor)
• Charlie Parker (alt)
• Dick Parry (alt, tenor, baryton)
• Art Pepper (alt)
• Jörgen Pettersson (alla typer)
• Andreas Pettersson (bara alt)
• Sigurd Raschèr
• Sonny Rollins (tenor)
• David Sanborn (alt)
• Wayne Shorter (tenor)
• Zoot Sims (tenor)
• Sergey Stepanov
• Thorleif Torstensson (alt, tenor och sopran)^[2]
• Rudy Wiedoeft (C-melody med flera)
• Lester Young (tenor)

Saxofongrupper

• Arte quartett
• Rollin Phones
• Svenska Saxofonkvartetten

Se även

• Träblåsinstrument
• Lista över musikinstrument
• Slå upp Saxofon i ordlistan Wiktionary.
  Ordbok

Källor

• The Devil's Horn, dokumentär 2016.

Noter

1. bassax.com Läst 16 juni 2016.
2. ”Thorleifs”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121175226/http://www.thorleifs.se/sidor/omthorleifs/omthorleifsthorleif.html. Läst 17 juni 2011.