Loading AI tools
litterärt sällskap Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Söderbergsällskapet bildades den 16 februari 1985 och konstituerades den 31 augusti samma år. Initiativtagare var litteraturdocenten, biblioteksmannen och författaren Bure Holmbäck, som sommaren 1984 arrangerade en mycket välbesökt utställning på Kungliga biblioteket om Hjalmar Söderberg.[1] Holmbäck undersökte därvid möjligheterna, att bilda ett litterärt sällskap i syfte, att främja intresset för Hjalmar Söderbergs författarskap, hans person, hans samtid och hans miljöer.
| Söderbergsällskapet | |
| Typ | Litterärt sällskap |
|---|---|
| Syfte | Främja intresset för Hjalmar Söderbergs verk och person. |
| Sätesort | Stockholm, Sverige |
| Medlemsantal | Cirka 145 |
| Styrelse | |
| Ordförande | Gustaf Neander |
| Vice ordförande | Lars Sjöstrand |
| Sekreterare | Pernilla Lindh, (sekreterare) |
| Kassör | Tore Hamnegård, (skattmästare) |
| Ledamöter | Sophie Allgårdh, Gerd Hamnegård, (klubbmästare) Carl Lindgren, Hugo Sandelin |
| Övriga nyckelpersoner | |
| Valberedning | Nils O. Sjöstrand (sammankallande) |
| Revisorer | Gunnar Hedin och Steen Hohwü-Christensen |
| Tidning | Kurt Mälarstedt (webbredaktör) |
| Söderbergsällskapet | |
Bure Holmbäck valdes 1985 till ordförande för Söderbergsällskapet och hade detta uppdrag fram till årsmötet 2000. Han efterträddes då av professor emeritus Nils O. Sjöstrand, som var ordförande fram till årsmötet i januari 2018, då Gustaf Neander tog över ordförandeskapet.
I stadgans paragraf 1 för Söderbergsällskapet framgår syftet för sällskapets verksamhet: "Söderbergsällskapet,...har till uppgift att i olika former främja intresset för och studiet av Hjalmar Söderbergs författarskap, hans person och hans tidsmiljöer: genom samvaro med föredrag och diskussioner om Hjalmar Söderberg; genom att stimulera läsning av hans verk och vetenskaplig forskning om hans verk och person; samt genom att i lämpliga former underlätta sådan forskning."
Söderbergsällskapets historia och verksamhet behandlades vid årsmötet i januari 2011. Bure Holmbäck och Nils O. Sjöstrand gav då glimtar från de två tidsperioder då de varit ordförande i sällskapet.[2]
Sällskapet har sitt säte i Stockholm och har drygt 200 medlemmar. Två av de utländska medlemmarna, professorer i Paris respektive Florens, har både forskat om Hjalmar Söderberg och översatt flera av hans verk, till franska och till italienska. Det finns ett stigande intresse för Hjalmar Söderberg i utlandet. I Tyskland och i Österrike blev han tidigt översatt av bland andra Marie Franzos. Senare har Söderberg blivit översatt även i Frankrike och Storbritannien. Idag tycks han alltså på allvar ha blivit uppmärksammad i den anglosaxiska litterära världen, liksom i Polen, i Baltikum och på Balkan samt i Kina.[3]
Söderbergsällskapet arrangerar årligen mellan fem och tio program. Årsmötet i januari äger rum i Svenska Akademiens Börssal i Börshusets övervåning. Efter mötesförhandlingarna följer ett föredrag eller annat program och sammankomsten avslutas med en måltid. Övriga program växlar mellan föredrag, seminarier - ibland i samarbete med institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria[4] vid Stockholms universitet, temadagar, uppläsningsaftnar - ofta med musikaliska inslag, scenframträdanden, filmaftnar - det finns sju filmer, som bygger på verk av Hjalmar Söderberg och ett bildspel – teaterbesök och olika stads- eller kyrkogårdsvandringar i Söderbergs spår. Programmen avslutas ibland med en måltid.
En gång om året, vanligen på våren eller början av hösten, organiseras en utflykt i Stockholm eller dess omgivningar - till lands eller till sjöss - i Hjalmar Söderbergs spår. Ett tiotal gånger har sällskapet företagit en längre resa till någon plats där Söderberg har bott eller som han har besökt: Kristianstad, Köpenhamn och Frederiksberg, Paris, Dalby[5] i Värmland, Uppsala, Ragunda, Strängnäs, Mariefred, München, Mölle,[6] och nordvästra Skåne - Herrevadskloster, Torsebro liksom Bornholm, Visby och Göteborg. Hösten 2013 genomfördes en resa till norra Tyskland - Hamburg, Altona och Lübeck. I maj 2014 gjordes en ny resa till Kristianstad.[7] Detta uppmärksammades av Sune Johannesson i Kristianstadsbladet med en artikel den 9 maj 2014 - "I Söderbergs sällskap"'.[8] Hösten 2022 genomfördes ännu en resa till Kristianstad. Sällskapet genomförde även en resa till Helsingfors hösten 2023.
De Litterära Sällskapen i Sverige (DELS) utgör en gemensam plattform och forum för de över 100 litterära sällskapen i Sverige. Söderbergsällskapet är medgrundare till intresseorganisation, som startade år 1990. Två temanummer 1-1994 och 3-2006, som handlar om Hjalmar Söderberg, har givits ut av DELS i tidskriften Parnass.[9][10] DELS deltar regelmässigt i Bokmässan i Göteborg liksom Söderbergsällskapet brukat göra.
Söderbergsällskapet utger en skriftserie, som hittills omfattar ett 30-tal skrifter. Skrifterna ges inte ut som årsböcker, utan kommer ut oregelbundet och med mycket varierande omfång. I en folder, som regelbundet uppdateras, redovisas Söderbergsällskapets skrifter och samtliga program från starten.
Förteckning av Söderbergsällskapets skriftserie:
Söderbergsällskapet gav 2013 ut en CD-skiva kallad ”Hjalmar Söderberg i radio”. Den innehåller sex inspelningar med en speltid på nära 59 minuter. Två av dessa är uppläsningar på 11 minuter av Söderberg själv. Den ena när han läser - och sjunger ett sopranparti - ur ”En Stockholmskrönika från sekelskiftet”, inspelad 28 augusti 1934. Den andra är när han läser ett avsnitt ur ”Mina minnen av Oscar Levertin”, inspelad 15 mars 1936.
Övriga avsnitt är när Bo Bergman berättar om Hjalmar Söderbergs studentexamen från en inspelning den 25 april 1964 (4 minuter), Georg Funkquist läser novellen ”Kyrkoherdens kor” på en inspelning från den 14 september 1964 (15 minuter), Anna Lindahl läser ur ”Martin Bircks ungdom” - inspelad den 12 juni 1950 (5 minuter) och Toivo Pawlo läser första avsnittet ur ”Förvillelser” från "Radioföljetongen" den 2 oktober 1962 (23 minuter). Skivan ligger i en kassett tillsammans med texthäftet ”Röster om Hjalles röst” författat av Claes Djurberg och Nils O. Sjöstrand. Tre karikatyrer av Hjalmar Söderberg utförda av Albert Engström illustrerar utgåvan.
Hjalmar Söderbergs samlade verk har getts ut vid sex tillfällen:[11]
I januari 2012 gavs två delar ut - Förvillelser (Band 2)[12] och Den allvarsamma leken (Band 10).[13] En tredje volym kom ut i september 2012; Martin Bircks ungdom (Band 6) med kommentarer och noter av Bure Holmbäck.[14] I december 2014 kom ytterligare en del - Doktor Glas (Band 7) - under redaktion av Bure Holmbäck, Björn Sahlin och Nils O. Sjöstrand.[15] Därefter har ytterligare delar givits ut – 2017 kom Litteratur och litteratörer del 1 (Band 11)[16] och Litteratur och litteratörer del 2 (Band 12).[17] År 2021 kom "Preludier" (Band 1:1)[18] och Dikter (Band 1:2).[19]
Kvarstående band att publicera:
David Andersson har i en artikel i Axess nr 3-2012 kommenterat utgivningen:
| ” |
|
„ |
Om utgivningen publicerade Dagens Nyheter den 9 januari 2012 en artikel, "Motsatsernas sköna polemik", av Kurt Mälarstedt.[20] I artikeln "En långvarig kärlekshistoria" från den 25 mars 2012 i Sydsvenskan har även Arvid Jurjaks refererat utgivningen av "Hjalmar Söderberg - samlade skrifter".[21]
Söderbergs familj har vårdat sig om hans litterära kvarlåtenskap och valt att överlåta merparten av hans korrespondens och ett flertal originalmanuskript liksom Tom Söderbergs fotosamling till Göteborgs universitetsbibliotek.
Fem ”större” originalmanuskript har inte kommit från familjen Söderberg, utan dessa donerades redan 1937 av apotekare Gustaf Bernström till biblioteket, tillsammans med ett antal andra manuskript av bland andra Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Denna donation av manuskript byggdes på 1949 genom köpet av Hjalmar Söderbergs skriftliga kvarlåtenskap från hans änka Emilie Söderberg i Köpenhamn. Detta kunde ske med stöd av anslag från Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens vetenskapsfond.
Man kan därför säga, att Söderbergarkivet i huvudsak kommer från två olika håll. Materialet har därefter utökats med viktiga tillskott i form av brev, strömanuskript och en mängd foton. Korrespondens, foton och manuskript har legat till grund för ett flertal artiklar, böcker och avhandlingar – senast Miranda Landens doktorsavhandling om Hjalmar Söderbergs noveller (2013) liksom Jesper Högströms biografi över Hjalmar Söderberg (2017).[22]
Sven Lutterman (1915-90) var en bibliofil borgmästare i Norrköping som samlade Hjalmar Söderbergs samtliga tryckta verk, jämte excerpter, klipp och hade lagt upp ett omsorgsfullt kartotek. Detta kartotek har kopierats och bundits till en katalog omfattande två volymer. Samlingen överlämnades 1983 som gåva till Kungliga biblioteket.[23] Den 18 mars 2003 utökades samlingen då första delen av en samling tidningsurklipp överlämnades av Söderbergsällskapet på Bure Holmbäcks 80-årsdag. Klippsamlingen omfattar tiden från 1888 och fram till nutid och innehåller närmare 15 000 klipp. Första delen är sammanställd av Herbert Friedländer och den senare av Bure Holmbäck.
Den 11 september 2010, samma år som Söderbergsällskapet fyllde 25 år, avtäcktes en bronsstaty över Hjalmar Söderberg. Denna realistiska staty i naturlig storlek skänktes av sällskapet till Stockholms stad och står framför Kungliga biblioteket i Humlegården, Stockholm. Staty och sockel är utförda av skulptören Peter Linde. Gjutningen har utförts av Herman Bergmans Konstgjuteri AB. Statyn står på en 600 kilo tung sockel av vätögranit. Kostnaden för staty och sockel uppgick till drygt 500 000 kronor.[24] Vem som skulle sköta om statyn, som står på statlig mark, löstes genom att Stockholms stad tog på sig ansvaret för detta.[25]
Konstnären har på ett kongenialt sätt fångat Söderberg i tidstypisk klädsel mitt i steget, med hatten lyft till hälsning mot besökaren till biblioteket, spatserkryckan med ägarens kännetecken i den ena handen och de röda handskarna i den andra – i likhet med en av Söderbergs romanfigurer.[26]
Sedan 2007 har Söderbergsällskapet låtit sätta upp plaketter på hus med anknytning till Hjalmar Söderberg. Tre plaketter finns på Östermalm – den ena vid fastigheten på Grev Turegatan 35 där Söderberg föddes och den andra där familjen bodde på Styrmansgatan 51. Sonen Tom föddes på denna adress den 1 december 1900 i Hedvig Eleonora församling.[27] Den tredje plaketten finns på Tyskbagargatan 9 där familjen Söderberg bodde från 1907.
I Vasastan finns också två plaketter, en på Observatoriegatan 6 där familjen var bosatt, och en annan på Rådmansgatan 73 där Söderberg hade en dubblett som "skrivarlya". Sonen Mikael föddes på Observatoriegatan 6 den 8 december 1903 i Adolf Fredriks församling.[28]
Hjalmar Söderberg bodde, som relativt nygift på Floragatan 6 i Villastaden på Östermalm, och därefter under ett år på Södermalm med adress Folkungagatan 95.[29] Dottern Dora föddes på denna adress den 10 november 1899 i Katarina församling[30] i Stockholm.
Även vid Brostugan på Kärsön finns en plakett sedan i september 2013. Här hyrde Söderbergs föräldrar under en sommar övervåningen i huset. Brostugan med omgivningar och Nockeby inspirerade Hjalmar Söderberg till sommaravsnittet i romanen “Martin Bircks ungdom”.[31]
Det finns ett 70-tal litterära skyltar på olika platser i Stockholm.[32] En av de första finns sedan 1992 i Kungsträdgården vid Café Söderberg. Den har ett citat ur Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas":
Hjalmar Söderberg uppmärksammas sedan i mitten av december 2012 med en minnesskylt även i Kristianstad, där han var anställd vid tidningen Nyaste Kristianstadsbladet. Skylten i Kristianstad sitter på Regionmuseets fasad in mot gården vid Stora torg.[34] Texten på skylten har titeln ”En lång och smal rektangel” och är ett utdrag från kåseriet ”Vår stad”. Hjalmar Söderberg skrev det i Nyaste Kristianstadsbladet den 7 december 1891.
Familjen Thiel omgav sig gärna med goda vänner – både konstnärer och författare. I husets övervåning finns det ett gästrum, som har fått namn efter Hjalmar Söderberg, som brukade bo där under sina vistelser hos Ernest Thiel. Här finns författarens skrivbord, några av hans teckningar och hans porträtt målat av konstnären Gerda Wallander, som också tillhörde Thiels vänkrets.
Ernest Thiel och Hjalmar Söderberg brevväxlade under mer än 30 år. De avhandlade allt från äktenskapliga problem och ekonomiska svårigheter till politik, teater och litteratur. Schack var ett gemensamt intresse.[35] De hade ibland flera spel på gång samtidigt och skickade dragen till varandra via korta anteckningar i brev och på vykort.[36][37]
För att erinra om 150-årsminnet av Hjalmar Söderbergs födelse 1869 anordnade Thielska galleriet en mer än årslång utställning från 19 september 2019 med titeln "Hjalmar Söderberg och bildkonsten".[38] Utställningen varade till 2 januari 2022 och hade curerats av intendent Sophie Allgårdh.[39]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
