2 januari – USA:s president Theodore Roosevelt stänger ett postkontor i Indianola i Michigan efter att ledningen vägrat anställa en svart postkassörska.
3 februari – Brittiska styrkor intar staden Kano i norra Nigeria. Då mord på britter ägt rum i landets södra delar och mördarna flytt norröver belägrar britterna landets norra delar. När Kano fallit fogar sig stamhövdingarna för indirekt brittiskt styre. 1906 bildas den brittiska kolonin Nigeria.
10 februari – Den svenska riksdagen debatterar den gifta kvinnans myndighet och rätt att själv disponera sin egendom [2].
Liberalen Carl Lindhagen går i den svenska riksdagen i bräschen för en lagändring vad gäller kvinnans rätt att bestämma över sig själv. Enligt svenska giftermålsbalken är gifta kvinnor omyndiga [3].
16 april – En av de värsta judepogromerna i det nya århundradet inträffar i den ryska staden Kishinev. Händelsen ger ytterligare näring åt den Sionistiska rörelsen.
24 april – Nikolaj Bobrikov, rysk generalguvernör i Finland, utvisar nio finlandssvenska män till Stockholm där de berättar om husundersökningar och andra övergrepp [3].
19 april – Befolkningen i ryska Kishnevanställer massaker på judar. 49 personer dödas, och många migrerar till USA[1].
1 maj – Första framträdandet för Musikkåren Kamraterna med revelj på Stora Torget, Alingsås och marsch inom ringgatorna i samarbete med Godtemplarmusikkåren.
16 maj – Sveriges första automobilutställning öppnas i Stockholm[2] vid idrottsparken. Utställningen är internationell, och representeras av 20 utställare [3]. Där ses bland annat en tresitsig amerikansk Oldsmobile på 4 1/2 hästkrafter.
11 juni – Alexander I Obrenovich (1876–1903), kung av Serbien från 1889, och hans gemål Draga Maschin mördas i kungliga palatset i Belgrad av sammansvurna liberala officerare ur serbiska armén [7].
15 juni – De armeniska kyrkogodsen i Ryssland dras in till staten.
20 juni – Sverige avstår sina anspråk på Wismar till Mecklenburg, som Sverige 1803 pantsatte staden till på hundra år, genom ett fördrag i Stockholm. Därmed blir staden helt införlivad i Tyskland.
28 juni – En järnvägsbro rasar i Cenicera, Spanien och 110 personer omkommer vid den första verkligt stora tågolyckan i Europa[8].
30 juni – Författaren Frida Stéenhoff introducerar ordet feminism i Sverige med föredraget "Feminismens moral" som hon höll i Sundsvall denna dag.[9]
Konkurrensen mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) leder till, att samtrafiken mellan näten helt upphör. Därmed är SAT:s abonnenter helt avskurna från övriga Sveriges telefonnät, som innehas av Telegrafverket. De båda bolagen börjar då konkurrera med varandra på olika sätt, vilket kommer att fortgå till 1918.
4 juli – USA:s president Theodore Roosevelt sänder det första telegrammet genom Stillahavskabeln som förbinder San Francisco och Manila.
Under ett möte i Bryssel delas det ryska socialdemokratiska arbetarpartiet i två fraktioner. Den revisionistiska benämns mensjeviker (minoritetsmän), och den radikala benämns bolsjeviker (majoritetsmän) [1].
10 oktober – I Manchester bildas Women’s Social and Political Union (WSPU), den s.k. Suffragettrörelsen av Emmeline Pankhurst och hennes döttrar Christabel och Sylvia. Rörelsens mål är att, med alla medel (även olagliga och våldsamma), genomdriva sina krav på kvinnlig politisk rösträtt.
Offentliga läkarbefattningar i Sverige blir tillgängliga för ogifta kvinnor.
Ledande personer ur Göteborgs borgerlighet lämnar en petition mot emigration till Oscar II.
Det socialliberala Centralförbundet för socialt arbete bildas på initiativ av Gerda Meyerson och Gertrud af Klintberg. Förbundet består av frivilliga socialarbetare som är förmögna nog att arbeta heltid utan lön. Förbundet gör en betydande insats i den socialpolitiska debatten. Bland annat utbildar man fattigvårdsfunktionärer, arbetar för förebyggande fattigvård, tar initiativ till Stockholms Kooperativa Bostadsförening med mera.
Ivan Bratt blir Sveriges dittills yngste läkare, vid 25 års ålder.
En svensk skogsvårdslag antas för att säkra återväxten av skogen.
Kommunala arbetsförmedlingar införs i Sverige.
Endast sedlar utgivna av Riksbanken gäller nu som betalningsmedel i Sverige.
I Sverige kommer en lag angående skolväsendet i Stockholm som säger att folkskolan skall vara en för staden gemensam angelägenhet, som skall vårdas av kommunen.
Med nya "negerdansen" "Cake-Walk" anser vissa i Sverige att den "nödvändiggör snörlifvets borttagande" [2].
Frida Stéenhoff, Feminismens moral, Föredrag hållet i Sundsvall den 30 juni 1903, Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1903 (Ingår i antologin Könspolitiska texter, Makadam Förlag, 2012. ISBN 978-91-7061-105-6)