Nicaraguas departement

Nicaragua är indelat 15 departement (departamentos) och två autonoma regioner (regiones autónomas). Dessa består i sin tur av mellan 4 och 13 kommuner (municipios) var, med totalt 153 kommuner i hela landet.

Nicaraguas 15 departement och 2 autonoma regioner.

Historia

När Nicaragua blev självständigt 1838 delades landet upp i fyra departement, vid namn Occidental (västra), Oriental (östra), Septentrión (norra) och Meridional (södra).^[1] Tjugo år senare, år 1858, skapades det istället sju departement. Occidental delades upp i Chinandega och León, Oriental blev delat i Granada och Chontales, Septentrión delades och blev Nueva Segovia och Matagalpa, medan Meridional döptes om till Rivas.^[2]

Nya departement har sedan skapats med ojämna mellanrum. Departementen Managua och Masaya bröts ut ur Granada år 1875 respektive 1883. År 1891 skapades tre nya departement, då Jinotega bröts ut ur Matagalpa, Estelí bröts ut ur Nueva Segovia och Carazo bröts ut ur Granada. När Miskitokusten blev en del av Nicaragua 1894 inkorporerades det som ett nytt departement vid namn Zelaya, namngivet efter landets dåvarande president José Santos Zelaya. År 1936 blev Boaco ett självständigt departement efter att tidigare ha tillhört Chontales, samtidigt som Madriz bröts ut ur Nueva Segovia. Departementet Río San Juan bildas 1949 som en utbrytning från Chontales tillsammans med kommunen San Juan del Norte. Slutligen delades Zelaya departementet i två delar år 1986 för att bilda de autonoma regionerna Atlántico Norte och Atlántico Sur. Dessa döptes senare om till Región Autónoma de la Costa Caribe Norte respektive Región Autónoma de la Costa Caribe Sur.^[3][4]

Nicaraguas departement och autonoma regioner

	Karta	Departement	Huvudstad	Kommuner	Invånare (2005)[5]	Yta (km²)	Inv/km²	Känt för[6]
		Boaco	Boaco	6	150 636	4 177	36	Boskapskötsel Agavehattar Ost
		Carazo	Jinotepe	8	166 073	1 081	154	Traditionella danser Sandstränder Munkar
		Chinandega	Chinandega	13	378 970	4 822	79	Vulkaner Sockerrör Hamn
		Chontales	Juigalpa	10	182 000	6 481	24	Boskapskötsel Grottor Nuestra Señora de Cuapa
		Costa Caribe Norte (autonom region)	Bilwi	8	314 130	33 106	10	Miskitoindianer Gruvor Cayos Miskitos
		Costa Caribe Sur (autonom region)	Bluefields	12	306 510	27 260	11	Kreoler Corn Island Majstångsfestival
		Estelí	Estelí	6	201 548	2 230	90	Cigarrer Stenskulpturer Gitarrmusik
		Granada	Granada	4	168 186	1 040	162	Kolonial arkitektur Turister Isletas de Granada
		Jinotega	Jinotega	8	331 335	9 222	36	Vattenfall Kaffe Laguna de Apanás
		León	León	10	355 779	5 138	69	Katedralen Vulkaner Universitet
		Madriz	Somoto	9	132 459	1 708	78	Somotokanjonen Hemslöjd Musiker
		Managua	Managua	9	1 262 978	3 465	365	Huvudstad Kratersjöar Jordbävningar
		Masaya	Masaya	9	289 988	611	475	Hemslöjd Laguna de Apoyo Masayavulkanen
		Matagalpa	Matagalpa	13	469 172	6 804	69	Kaffe Ekoturism Molnskog
		Nueva Segovia	Ocotal	12	208 523	3 491	60	Revolutionärer Tallskog Pumor
		Río San Juan	San Carlos	6	95 596	7 541	13	Floden Río San Juan Solentinameöarna Fortet El Castillo
		Rivas	Rivas	10	156 283	2 162	72	Ön Ometepe Surfing Papaya

Befolkningsutveckling

Nicaraguas befolkning har ökat kraftigt i hela landet under de senaste hundra åren, med mer en tiodubbling för landet som helhet från 1920 till 2023. Ökningen har varit speciellt stor i huvudstaden Managua och i landets norra och östra delar: Nueva Segovia, Jinotega, Costa Caribe Norte, Costa Caribe Sur och Río San Juan. Siffrorna för 2012 och 2023 är uppskattningar, medan de tidigare siffrorna är baserade på folkräkningarna 1906, 1920, 1940, 1950, 1963, 1971, 1995 och 2005.^{[7][8][9][10][11]}

Departement	1906	1920	1940	1950	1963	1971	1995	2005	2012	2023
Boaco	26 737	35 723	40 365	50 039	71 615	69 187	136 949	150 636	174 682	188 809
Carazo	27 110	32 059	40 624	52 138	65 888	71 134	149 407	166 073	186 898	200 894
Chinandega	35 722	47 583	68 660	81 836	128 624	155 286	350 212	378 970	423 062	445 784
Chontales	26 214	35 825	38 831	50 529	75 575	68 802	144 635	153 932	182 838	193 827
Costa Caribe Norte	17 734	21 379	27 525	32 936	44 992	54 988	192 716	314 130	453 540	563 088
Costa Caribe Sur	16 115	17 731	25 724	34 791	43 971	90 520	272 252	306 510	369 254	434 270
Estelí	23 355	30 515	38 023	43 742	69 257	79 164	174 894	201 548	220 704	233 077
Granada	28 093	34 035	38 947	48 732	65 643	71 102	155 683	168 186	200 991	219 244
Jinotega	21 979	27 205	36 725	48 325	76 935	90 640	257 933	331 335	417 372	499 289
León	90 237	78 300	94 631	123 614	150 051	166 820	336 894	355 779	404 470	426 850
Madriz	19 490	25 585	28 689	33 178	50 229	53 423	107 567	132 459	158 020	181 328
Managua	48 204	74 696	120 202	161 513	318 826	485 850	1 093 760	1 262 978	1 448 271	1 585 801
Masaya	33 599	40 386	54 742	72446	76 580	92 152	241 354	289 988	348 254	409 265
Matagalpa	44 290	78 226	111 201	135 401	171 465	168 139	383 776	469 172	542 420	513 262
Nueva Segovia	13 251	16 439	21 818	25 988	45 900	65 784	148 492	208 523	243 014	282 800
Río San Juan	4 173	6 985	7 547	9 089	15 676	20 832	70 143	95 596	122 666	140 786
Rivas	25 546	31 090	35 577	45 314	64 361	74 129	140 432	156 283	174 589	185 514
Hela Landet	501 849	633 622	829 831	1 049 611	1 535 588	1 877 952	4 357 099	5 142 098	6 071 045	6 733 763

Källor

1. Jesus de la Rocha, Recopilacion de las leyes, decretos y acuerdos ejecutivos de la republica de Nicaragua, en centro-america, Managua, 1867.
2. Grupo Editorial Acento, Managua y su historia: un enfoque regional, Managua, 2009.
3. es:Cronología histórica de Nicaragua
4. Normas Jurídicas de Nicaragua, Créase el departamento de Río San Juan, La Gaceta No. 241 del 04 de Noviembre de 1949
5. Instituto Nacional de Estadísticas y Censos - Nicaragua Arkiverad 30 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
6. Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011.
7. República de Nicaragua, Censo 1963
8. República de Nicaragua, Instituto Nacional de Estadística y Censos, VII Censo de Población y III de Vivienda, Nicaragua 1995
9. Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Censo de Poblacion y Vivienda 2005
10. Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Anuario Estadístico 2012 Arkiverad 13 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
11. Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Anuario Estadístico 2022