Danmarks statsminister är landets regeringschef. Statsministern leder Danmarks regering och måste erhålla stöd i Folketinget, för att kunna kvarstå i ämbetet i enlighet med parlamentarismens principer som är inskrivna i Danmarks rikes grundlag.[1]
| Danmarks statsminister | |
 | |
| Titel | Excellens |
|---|---|
| Residens | Marienborg |
| Säte | Christiansborg i Köpenhamn |
| Utses av | Danmarks monark[1] |
| Underställd | Folketinget |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Förste innehavare | Adam Wilhelm Moltke |
| Inrättat | 22 mars 1848 |
| Webbplats | Statsministeriet |
.jpg)
| Danmarks statsskick | |
| Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Grundlag | |
|---|---|
| Danmarks rikes grundlag | |
| Lagstiftande makt | |
| Folketinget | |
| Monarken | |
| Verkställande makt | |
| Monarken | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Ministerier | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Administrativ indelning | |
| Regioner | |
| Kommuner |
Ämbetet har officiellt funnits sedan 22 mars 1848, men kan spåras tillbaka till 1676, då Frederik Ahlefeldt utnämndes till storkansler.
Mette Frederiksen är Danmarks statsminister sedan 27 juni 2019.
Bakgrund
Från 1676 till 1730 hade Danmarks högste icke-kunglige regeringstjänsteman titeln Storkansler. Under resten av 1700-talet och första halvan av 1800-talet, fram till avskaffandet av det kungliga enväldet 1848, kallades ämbetet Danmarks minister för statsärenden, eller i dagligt tal statsminister.
Det danska statsministerämbetet av dags dato tar sin början den 22 mars 1848 vid kung Fredrik VII:s utnämning av Adam Wilhelm Moltke i den så kallade marsministären.[2] Danmark gick från envälde till konstitutionell monarki när kung Fredrik VII den 5 juni 1849 undertecknade Danmarks Riges Grundlov.[3] Titeln för ministärens främste minister var då premiärminister (danska: premierminister), vilken också användes i 1849 års grundlag.
Parlamentarismens de facto genombrott i Danmark skedde 1901, något som i efterhand har benämnts som systemskiftet 1901.[4] Den så kallade "påskekrisen" 1920, då kung Kristian X avskedade statsminister Carl Theodor Zahle, blev dock en tillfällig återgång i kunglig maktutövning som kungen tvingades back ifrån och parlamentarismen skrevs slutligen in i grundlagen 1953.[5]
Titeln konseljpresident (danska: konseilspræsident) användes även som titel för statsministern, och i Fællesforfatningen 1855 (gemensam grundlag för Danmark och hertigdömenena Schleswig och Holstein) var det den officiella titeln. När 1915 års grundlag trädde i kraft 1918, hade titeln för regeringschefen ändrats till statsminister, liksom i de övriga nordiska länderna Norge och Sverige.
Till skillnad för övriga danska ministrar fick regeringschefen ett eget ministerium, Statsministeriet, först 1914. Innan dess, liksom i många år därefter, hade regeringschefen även i tillägg en portfölj som fackminister, som varierade från respektive ämbetsinnehavare.[6]
Helle Thorning-Schmidt blev 2011 den första kvinnan på befattningen som statsminister.[7]
Ämbetsuppgifter
Statsministern och regeringen utnämns av monarken, och enligt den sedvana som uppkommit sedan demokratins genombrott är det ledaren för det parti som har starkast stöd i Folketinget som utses till statsminister. Ifall regeringen förlorar en misstroendeomröstning måste statsministern antingen avgå, tillsammans med hela regeringen, eller be monarken att upplösa Folketinget och utlysa nyval.
Statsministern är de facto att betrakta som landets verkliga ledare. Genom 1900-talet så har statsministerns ställning i grundlagen stärkts, främst genom grundlagsrevisionen 1953.[6]
Statsministern, regeringen och ministrarna styr formellt alltjämt i monarkens namn, som enligt Danmarks rikes grundlag innehar den högsta verkställande makten i landet.[1] Grundlagens §§ 12-13 fastslår emellertid att makten följer med ansvaret och eftersom monarken är fri från ansvar så kan regeringsmakten enbart utövas genom ministrarna eftersom det är dem som är ansvariga.[1]
| ” | § 12. Kongen har med de i denne grundlov fastsatte indskrænkninger den højeste myndighed over alle rigets anliggender og udøver den gennem ministrene.
§ 13. Kongen er ansvarsfri; hans person er fredhellig. Ministrene er ansvarlige for regeringens førelse; deres ansvarlighed bestemmes nærmere ved lov.
|
„ |
| – Danmarks Riges Grundlov §§12-13, [8][9] | ||
Statsministern har också möjlighet att upplösa Folketinget och utlysa nyval, vilket han eller hon måste göra senast fyra år efter det senaste valet.[10]
Statsministern har ingen politisk makt över självstyret i Danmarks autonoma regioner Färöarna och Grönland, vilket å andra sidan Folketinget har. Alla lagar som stiftas av de färöiska och grönländska riksdagarna måste ratificeras av Folketinget.
Bland statsministerns specifika ansvar ingår:
- Frågor rörande Rigsfællesskabet, dvs förhållandet mellan Danmark, Färöarna och Grönland
- Frågor rörande monarkin
- Frågor rörande pressen liksom stats- och författningsrätt
- Fördelning av ministerportföljernas uppdelning och ansvarsområden
- Utnämningar och entlediganden av ministrar
Statsministeriet
Statsministeriet är det ministerium som leds av statsministern.[11] Statsministern liksom Statsministeriet har sitt säte i Christiansborgs slott på Slotsholmen i Köpenhamn.
Residens
Egendomen Marienborg, som är belägen i Kongens Lyngby norr for Köpenhamn, har sedan 1960 fungerat som statsministerns tjänstebostad liksom rekreations- och representationsbostad.[12]
Lista över Danmarks regeringschefer sedan 1676
Förste minister under kungligt envälde 1676–1848
Dessa var inte i formell mening regeringschefer, eftersom regeringen under enväldets tid leddes av kungen, men hade i praktiken en position som kan liknas vid regeringschefens.
Storkanslerer 1676–1730
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Frederik Ahlefeldt |  |
1623 | 1676 | 7 juli 1686 | ||
| Conrad Reventlow |  |
21 april 1644 i Köpenhamn |
26 augusti 1699 | 21 juli 1708 på sätesgården Clausholm utanför Randers |
||
| Christian Christophersen Sehested |  |
22 februari 1666 | 1708 | 1721 | 19 juli 1740 | |
| Ulrik Adolf Holstein |  |
14 april 1664 | 20 juni 1721 | 17 oktober 1730 | 21 augusti 1737 | |
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Statsministrar 1730–1848
Regeringschefer i en konstitutionell monarki 1848–idag
Premiärministrar 1848–1855
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Politisk tillhörighet | Regering | Källor | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Adam Wilhelm Moltke |  |
25 augusti 1785 i Egebjerggård på Fyn |
22 mars 1848 | 27 januari 1852 | 15 februari 1864 i Köpenhamn |
Opolitisk | Moltke I | [14] | |
| Moltke II | |||||||||
| Moltke III | |||||||||
| Moltke IV | |||||||||
| Christian Albrecht Bluhme |  |
27 december 1794 i Köpenhamn |
27 januari 1852 | 21 april 1853 | Bluhme I | [14] | |||
| Anders Sandøe Ørsted |  |
21 december 1778 i Rudkøbing på Langeland |
21 april 1853 | 12 december 1854 | 1 maj 1860 i Köpenhamn |
Ørsted | [14] | ||
| Peter Georg Bang |  |
7 oktober 1797 i Köpenhamn |
12 december 1854 | 12 oktober 1855 | Bang | [14] | |||
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Politisk tillhörighet | Regering | Källor | |
Konseljpresidenter 1855–1918
Statsministrar 1918–idag
_(cropped).jpg)
Se även
Referenser
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
