Krylbo

Krylbo är ett samhälle i Avesta kommun i södra Dalarna.

Krylbo
Krylbo och Karlbo
Fd tätort
Avesta Krylbo järnvägsstation sett från järnvägsplatsen en snöig februaridag 2009
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Avesta kommun
Distrikt	Folkärna distrikt, Grytnäs distrikt, Avesta distrikt
Koordinater	60°7′10″N 16°14′40″Ö
Area	407 hektar (2015)[1]
Folkmängd	4 451 (2018)[2]
Befolkningstäthet	10,9 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Krylbo
Riktnummer	0226
Tätortskod	T6602[1]
Beb.områdeskod	2084TB105 (2015–2018)[3]
Geonames	8130843
Ortens läge i Dalarnas län Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Krylbo
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Bebyggelsen räknades av SCB före 2015 och från 2018 som en del av tätorten Avesta/Avesta-Krylbo. 2015 klassades bebyggelsen som en fristående tätort, av SCB benämnd Krylbo och Karlbo, efter att brutits ut ur Avesta tätort och slagits samman med Sonnboåsens småort.^[4]. Denna tätort hade 2015 4 072 invånare på 407 hektar. ^[5]

Historia

År 1873 nådde järnvägen Norra stambanan från Stockholm till Krylbo och från Krylbo byggdes den norrut mot Norrland. Järnvägsstationen byggdes vid denna tid. Orten var mycket liten innan dess. År 1881 öppnades Dalabanan till Borlänge och Krylbo blev en viktig bytesplats. År 1941 inträffade Krylbosmällen på stationen då ett tyskt ammunitionståg exploderade. Man har misstänkt att det rörde sig om sabotage.

Järnvägsstationen hette ursprungligen Krylbo, men bytte år 1970 namn till Avesta Central. År 1986 bytte stationen namn till Avesta–Krylbo och 1988 till Avesta Krylbo.^[6]

Administrativa tillhörigheter

Krylbo låg i Folkärna socken och Folkärna landskommun. Den 10 juni 1904 inrättades i landskommunen Krylbo municipalsamhälle. År 1919 bröts municipalsamhället med kringområde ut ur landskommunen och bildade Krylbo köping. Denna inkorporerades 1967 i Avesta stad som 1971 ombildades till Avesta kommun.^[7]

Krylbo tillhör Folkärna församling.^[8]

Orten ingick till 1971 i Folkare tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Hedemora domsaga och ingår sedan 2001 i Falu domkrets.^[9]

Samhället

Krylbo har en livsmedelsbutik, en trafikskola, två restauranger och flera parker. Idrottslivet i Krylbo innefattar fotboll, boxning, innebandy och handboll. Kommundelen har en högstadieskola, Åvestadalsskolan, där det går drygt 500 elever. Krylbo skola heter låg- och mellanstadieskolan som ligger i anslutning till högstadieskolan. Man har matsal och gymnastiksal gemensamt.

Tingshuset, som användes av häradsrätten för Folkare tingslag, uppfördes 1903 och ritades av Folke Zettervall, som även ritade stationshuset. Sedan 2011 fungerar det som bed & breakfast.

Järnvägsstationsscenerna i filmen Skenbart – en film om tåg spelades in i Krylbo eftersom stationen liknar Stockholms centralstation under 1940-talet. Järnvägsstationen är även omsjungen i låten ”Krylbo central” med dansbandet Cool Candys.

Bankväsende

Både Folkärna folkbank och Grytnäs och Avesta folkbank öppnade avdelningskontor i Krylbo år 1899. Båda de tidigare folkbankerna uppgick i Uplands enskilda bank på 1910-talet. År 1919 gavs även Kopparbergs enskilda bank tillstånd att etablera sig i Krylbo.^[10] Kopparbergsbanken uppgick i Göteborgs bank som senare lämnade Krylbo varefter Upplandsbanken blev ensam privatbank på orten. Dess efterträdare Nordbanken fanns kvar i Krylbo in på 1990-talet^[11], men lämnade sedermera orten.

Den år 1919 grundade Folkare sparbank hade ett avdelningskontor i Krylbo. Även detta är nerlagt.

Kommunikationer

Från järnvägsstationen Avesta Krylbo går järnvägslinjer mot Uppsala–Stockholm, Frövi–Örebro, Borlänge–Falun/Mora och Storvik–Gävle.

Referenser

1. Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 25 december 2016.^{[källa från Wikidata]}
2. Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 25 december 2016.
5. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
6. ”Sveriges Järnvägsstationer”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080110073016/http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK-reg/Index.htm. Läst 3 februari 2008.
7. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
8. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
9. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
10. Bankverksamheten i landsorten, Svenska Dagbladet, 9 januari 1919
11. Årsredovisning 1990 Arkiverad 31 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine., Nordbanken