Loading AI tools
Kommissionen von der Leyen II är en europeisk kommission som väntas tillträda den 1 november 2024. Ursula von der Leyen föreslogs av Europeiska rådet som kommissionsordförande för en andra mandatperiod den 27 juni 2024 och valdes av Europaparlamentet med en absolut majoritet den 18 juli 2024 med ett stöd av 401 röster.
| Kommissionen von der Leyen II Europeiska kommissionen  | |
| kommande | |
| Tillträde | 1 november 2024 (planerat) |
| Sammansättning | |
| Kommissionsordförande | Ursula von der Leyen |
| Antal kommissionsledamöter | 27 |
| Parlamentariskt stöd i Europaparlamentet | |
| Parlamentariskt stöd vid tillträdandet | Väntas avgöras vid omröstning i oktober 2024 |
| Historik | |
| Val | 2024 |
| Mandatperiod(er) | 2024–2029 |
| Företrädare | Kommissionen von der Leyen I |
Innan den nya kommissionen kan tillträda måste övriga föreslagna kommissionsledamöter utfrågas av parlamentets utskott och den föreslagna kommissionen i sin helhet godkännas av parlamentet.
Den 18 juli 2024 presenterade Ursula von der Leyen sina politiska riktlinjer som föreslagen kommissionsordförande. Riktlinjerna fokuserade på ökad tillväxt och konkurrenskraft, ett fördjupat försvarssamarbete och mer social rättvisa.[1]
Parlamentariskt stöd
För att kunna tillträda var Ursula von der Leyen tvungen att först godkännas av Europaparlamentet med en absolut majoritet. Eftersom de tre största pro-europeiska grupperna – EPP-gruppen, S&D-gruppen och Renew-gruppen – totalt sett minskade i valet 2024 var det oklart inför omröstningen om hon skulle erhålla en majoritet. Detta eftersom omröstningen om von der Leyen skulle vara sluten och vissa av de cirka 400 ledamöter tillhörandes de tre grupperna inte väntades rösta för eller närvara.[2] Avgörandet skulle därför fällas av antingen den konservativa ECR-gruppen eller den gröna G/EFA-gruppen.
Inför omröstningen i Europaparlamentet presenterade von der Leyen sina politiska riktlinjer och höll ett tal inför parlamentet där hon betonade de viktigaste delarna av sitt politiska program.[3] Talet följdes av en debatt i kammaren mellan partigrupperna. Den gröna G/EFA-gruppen meddelade då sitt stöd till von der Leyen för en andra mandatperiod, medan ECR-gruppen förblev splittrad.[4]
I den slutna omröstningen som följde efter debatten röstade 401 ledamöter av 707 röstande för von der Leyen. Hon uppnådde därmed kravet om minst 360 röster[5].[6][7]
Utnämning av den höga representanten
Efter Europeiska rådets sammanträde i juni 2024 stod det klart att Kaja Kallas skulle utses till ny hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik tillsammans med Ursula von der Leyen som föreslagen kommissionsordförande. Efter att von der Leyen hade blivit vald av Europaparlamentet den 16 juli 2024 samtyckte hon till utnämningen av Kallas som ny hög representant, ett krav för att Kallas skulle kunna utses till posten. Europeiska rådet utnämnde Kallas till ny hög representant med start från och med den nya kommissionens tillträde genom ett beslut den 24 juli 2024.[8]
Nomineringar till kommissionsledamöter
I enlighet med EU:s grundfördrag nominerar varje medlemsstat en eller flera personer till kommissionsledamöter. Därefter utarbetar Europeiska unionens råd, i samförstånd med den valda kommissionsordföranden, en förteckning över de nominerade kommissionsledamöterna, en från varje medlemsstat. Denna förteckning antogs den 19 september 2024.[9] Varje föreslagen kommissionsledamot utfrågas därefter i Europaparlamentet innan parlamentet röstar om förslaget till ny kommission i sin helhet. Först därefter kan Europeiska rådet formellt utse den nya kommissionen.
Den 25 juni 2024 nominerade den irländska regeringen Michael McGrath till ny kommissionsledamot.[10] Den 4 juli 2024 nominerade den finländska regeringen Henna Virkkunen till ny kommissionsledamot.[11] Den 8 juli 2024 tillkännagav den svenska regeringen att Jessika Roswall (M) föreslås till ny kommissionsledamot från Sverige.[12][13]
I juni 2024 uttalade Frankrikes president Emmanuel Macron sitt stöd för en andra mandatperiod för den nuvarande kommissionsledamoten Thierry Breton,[14] och han nominerades i slutet av juli 2024.[15] I mitten av september 2024 framkom dock att von der Leyen hade bett Macron om en ny nominering. Till följd av detta avgick Breton med omedelbar verkan från kommissionen.[16][17] Istället nominerades Stéphane Séjourné.[18][19]
von der Leyen uppmanade alla medlemsstater att nominera två kandidater, en man och en kvinna, såvida inte en redan sittande kommissionsledamot gavs förnyat förtroende. I slutet av augusti 2024 hade dock endast den bulgariska regeringen tillmötesgått detta krav och nominerat två kandidater.[20]
| Namn | Parti | Medlemsstat | Föreslaget ansvarsområde[21][22] | Ref. | |
|---|---|---|---|---|---|
| Hadja Lahbib | ALDE (MR) |
 Belgien |
Krishantering | ||
| Ekaterina Zaharieva | EPP (GERB) |
 Bulgarien |
Forskning och innovationer | [20] | |
| Costas Kadis | – |  Cypern |
Fiskeri- och havspolitik | ||
| Dan Jørgensen | PES (S) |
 Danmark |
Energi och bostäder | ||
| Kaja Kallas | ALDE (ER) |
 Estland |
Verkställande vice ordförande; hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik | ||
| Henna Virkkunen | EPP (Saml) |
 Finland |
Verkställande vice ordförande; teknologisk självständighet, säkerhet och demokrati | ||
| Stéphane Séjourné | ALDE (–) |
 Frankrike |
Verkställande vice ordförande; välstånd och industristrategi | ||
| Apostolos Tzitzikostas | EPP (ND) |
 Grekland |
Hållbara transporter och turism | ||
| Michael McGrath | ALDE (FF) |
 Irland |
Demokrati, rättvisa och rättsstatens principer | ||
| Raffaele Fitto | ECR FdI |
 Italien |
Verkställande vice ordförande; sammanhållningspolitik och reformer | ||
| Dubravka Šuica | EPP (HDZ) |
 Kroatien |
Medelhavet samt södra grannskapspolitiken | ||
| Valdis Dombrovskis | EPP (V) |
 Lettland |
Ekonomi och produktivitet samt genomförande och förenklingar | ||
| Andrius Kubilius | EPP (TS–LKD) |
 Litauen |
Försvar och rymdpolitik | ||
| Christophe Hansen | EPP (CSV) |
 Luxemburg |
Jordbruk och livsmedel | ||
| Glenn Micallef | PES (PL) |
 Malta |
Intergenerationell rättvisa, kultur, ungdomsfrågor och sport | ||
| Wopke Hoekstra | EPP (CDA) |
 Nederländerna |
Klimat | ||
| Piotr Serafin | EPP (PO) |
 Polen |
Budget, anti-korruption och offentlig förvaltning | ||
| Maria Luís Albuquerque | EPP (PSD) |
 Portugal |
Finansiella tjänster samt spar- och investeringsunionen | ||
| Roxana Mînzatu | PES (PSD) |
 Rumänien |
Verkställande vice ordförande; människor, färdigheter och förberedelser | ||
| Maroš Šefčovič | PES (Smer) |
 Slovakien |
Handel och ekonomisk säkerhet, inklusive tullunionen, samt interinstitutionella relationer och öppenhet | ||
| Marta Kos | ALDE (–) |
 Slovenien |
Utvidgning samt östra grannskapspolitiken | ||
| Teresa Ribera | PES (PSOE) |
 Spanien |
Verkställande vice ordförande; grön och digital omställning samt konkurrenspolitik | ||
| Jessika Roswall | EPP (M) |
 Sverige |
Miljö, vattenpolitik samt en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi | ||
| Jozef Síkela | EPP (STAN) |
 Tjeckien |
Internationella partnerskap | ||
| Ursula von der Leyen | EPP (CDU) |
 Tyskland |
Kommissionsordförande | ||
| Olivér Várhelyi | PfE (–) |
 Ungern |
Hälsa och djurskydd | ||
| Magnus Brunner | EPP (ÖVP) |
 Österrike |
Inrikes frågor och migration |
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
