Kiselisotoper

Kiselisotoper är isotoper av grundämnet kisel (Si), det vill säga atomer och kärnor med 14 protoner och olika antal neutroner.

Fördelningen av de naturliga Kiselisotoperna.

Kisel-28 (92,23 %)

Kisel-29 (4,69 %)

Kisel-30 (3,1 %)

Isotoper

Kisel har 25 kända isotoper, varav 3 är stabila (²⁸Si, ²⁹Si och ³⁰Si). De utgör 92,23 %, 4,67 % respektive 3,1 % av naturligt förekommande kisel.

Den mest långlivade radioisotopen är ³²Si, som är en kosmogen nuklid och bildas av kosmisk strålningsspallation av argon.^[1] Dess halveringstid har fastställts till cirka 153 år (0,21 MeV), och den sönderfaller genom betaemission till ³²P (som har en halveringstid på 14,263 dagar^[2]) och sedan till ³²S (stabil). Efter ³²Si, har ³¹Si den näst längsta halveringstiden på 157,3 minuter. Alla andra radioisotoper har halveringstider under 7 sekunder. Den minst stabila isotopen är ⁴³Si med en halveringstid längre än 60 nanosekunder.

Lättare radioisotoper sönderfaller till aluminiumisotoper eller magnesiumisotoper, medan tyngre isotoper sönderfaller till fosforisotoper.

Tabell

Nuklid	Z	N	Massa (u)	Halveringstid	ST (%)	SE (MeV)	SP	Spinn	Förekomst (%)
22Si	14	8	22,03453(22)#	29 ms	β+ (68 %)	13,98	22Al	0+
					β+ + p (32 %)	13,96	21Mg
23Si	14	9	23,02552(21)#	42,3 ms	β+	13,98	23Al	3⁄2+#
24Si	14	10	24,011546(21)	140 ms	β+ (92 %)	10,81	24Al	0+
					β+ + p (8 %)	8,938	23Mg
25Si	14	11	25,004106(11)	220 ms	β+ (63,19 %)	12,741	25Al	5⁄2+
					β+ + p (36,8 %)	10,47	24Mg
26Si	14	12	25,992330(3)	2,234 s	β+	5,066	26Al	0+
27Si	14	13	26,98670491(16)	4,16 s	β+	4,821	27Al	5⁄2+
28Si	14	14	27,9769265325(19)	Stabil				0+	92,23
29Si	14	15	28,976494700(22)	Stabil				½+	4,67
30Si	14	16	29,97377017(3)	Stabil				0+	3,1
31Si	14	17	30,97536323(4)	157,3 min	β−	1,492	31P	3⁄2+
32Si	14	18	31,97414808(5)	153 a	β−	0,244	32P	0+	Spår
33Si	14	19	32,978000(17)	6,18 s	β−	5,845	33P	(3⁄2+)
34Si	14	20	33,978576(15)	2,77 s	β−	4,601	34P	0+
35Si	14	21	34,98458(4)	0,78 s	β− (94,74 %)	10,5	35P	7⁄2−#
					β− + n (5,26 %)		34P
36Si	14	22	35,98660(13)	0,45 s	β− (88 %)	7,85	36P	0+
					β− + n (12 %)	4,39	35P
37Si	14	23	36,99294(18)	90 ms	β− (83 %)		37P	(7⁄2−)#
					β− + n (17 %)		36P
38Si	14	24	37,99563(15)	90 ms	β− + n		37P	0+
					β−		38P
39Si	14	25	39,00207(36)	47,5 ms	β−		39P	7⁄2−#
40Si	14	26	40,00587(60)	33 ms	β−		40P	0+
41Si	14	27	41,01456(198)	20 ms	β−		41P	7⁄2−#
42Si	14	28	42,01979(54)#	13 ms	β−		42P	0+
43Si	14	29	43,02866(75)#	15 ms	β−			3⁄2−#
44Si	14	30	44,03526(86)#	10 ms	β−			0+
Denna tabell: visa • redigera

Anmärkningar

• Stabila isotoper anges i fetstil.
• Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
• Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
• Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
• Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.

Källor

1. ”It's Elemental – Isotopes of the Element Silicon” (på engelska). education.jlab.org. http://education.jlab.org/itselemental/iso014.html. Läst 7 augusti 2011.
2. ”PHOSPHORUS - 32” (på engelska). sciencegateway.org. http://sciencegateway.org/isotope/phosp32.html. Läst 15 december 2015.

---

• Isotopmassor:
  • G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
• Isotopsammansättning och standardatommassa:
  • J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800. doi:10.1351/pac200375060683. http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/.
  • M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/.
• Spinn och isomerdata:
  • G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
  • National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”. Brookhaven National Laboratory. http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005.
  • N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes, Section 11”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th). CRC Press. ISBN 978-0-8493-0485-9

Externa länkar

• Kiselisotopdata från The Berkeley Laboratory Isotopes Project's (engelska)