Kiselisotoper är isotoper av grundämnet kisel (Si), det vill säga atomer och kärnor med 14 protoner och olika antal neutroner.
Isotoper
Kisel har 25 kända isotoper, varav 3 är stabila (28Si, 29Si och 30Si). De utgör 92,23 %, 4,67 % respektive 3,1 % av naturligt förekommande kisel.
Den mest långlivade radioisotopen är 32Si, som är en kosmogen nuklid och bildas av kosmisk strålningsspallation av argon.[1] Dess halveringstid har fastställts till cirka 153 år (0,21 MeV), och den sönderfaller genom betaemission till 32P (som har en halveringstid på 14,263 dagar[2]) och sedan till 32S (stabil). Efter 32Si, har 31Si den näst längsta halveringstiden på 157,3 minuter. Alla andra radioisotoper har halveringstider under 7 sekunder. Den minst stabila isotopen är 43Si med en halveringstid längre än 60 nanosekunder.
Lättare radioisotoper sönderfaller till aluminiumisotoper eller magnesiumisotoper, medan tyngre isotoper sönderfaller till fosforisotoper.
Tabell
Nuklid | Z | N | Massa (u) | Halveringstid | ST (%) | SE (MeV) | SP | Spinn | Förekomst (%) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
22,03453(22)# | 29 ms | β+ (68 %) | 13,98 | 22Al | |||||
β+ + p (32 %) | 13,96 | 21Mg | |||||||
23,02552(21)# | 42,3 ms | β+ | 13,98 | 23Al | |||||
24,011546(21) | 140 ms | β+ (92 %) | 10,81 | 24Al | |||||
β+ + p (8 %) | 8,938 | 23Mg | |||||||
25,004106(11) | 220 ms | β+ (63,19 %) | 12,741 | 25Al | |||||
β+ + p (36,8 %) | 10,47 | 24Mg | |||||||
25,992330(3) | 2,234 s | β+ | 5,066 | 26Al | |||||
26,98670491(16) | 4,16 s | β+ | 4,821 | 27Al | |||||
27,9769265325(19) | 92,23 | ||||||||
28,976494700(22) | 4,67 | ||||||||
29,97377017(3) | 3,1 | ||||||||
30,97536323(4) | 157,3 min | β− | 1,492 | 31P | |||||
31,97414808(5) | 153 a | β− | 0,244 | 32P | Spår | ||||
32,978000(17) | 6,18 s | β− | 5,845 | 33P | |||||
33,978576(15) | 2,77 s | β− | 4,601 | 34P | |||||
34,98458(4) | 0,78 s | β− (94,74 %) | 10,5 | 35P | |||||
β− + n (5,26 %) | 34P | ||||||||
35,98660(13) | 0,45 s | β− (88 %) | 7,85 | 36P | |||||
β− + n (12 %) | 4,39 | 35P | |||||||
36,99294(18) | 90 ms | β− (83 %) | 37P | ||||||
β− + n (17 %) | 36P | ||||||||
37,99563(15) | 90 ms | β− + n | 37P | ||||||
β− | 38P | ||||||||
39,00207(36) | 47,5 ms | β− | 39P | ||||||
40,00587(60) | 33 ms | β− | 40P | ||||||
41,01456(198) | 20 ms | β− | 41P | ||||||
42,01979(54)# | 13 ms | β− | 42P | ||||||
43,02866(75)# | 15 ms | β− | |||||||
44,03526(86)# | 10 ms | β− | |||||||
- Anmärkningar
- Stabila isotoper anges i fetstil.
- Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
- Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
- Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
- Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.
Källor
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.