Kinon

Kinoner är cykliska kolväten med två karbonylgrupper intill varandra eller separerade av en vinylengrupp, alternativt i olika ringar.^[1][2] De är därmed cykliska diketoner.^[3] Kinoner kan även vara heterocykler, det vill säga ha ett ringskelett som delvis innehåller andra atomer än kol.

1,2- och 1,4-bensokinon är de två enklaste kinonerna.

Kinoner är oxiderade derivat av aromatiska ämnen men är själva inte aromatiska. De kan lätt reduceras reversibelt till sin motsvarande dihydroxiform,^[1] och i biologin finner man kinoner bland annat i redoxreaktioner; ett sådant exempel är koenzym Q (CoQ).^[3]

De enklaste företrädarna är 1,2-bensokinon och 1,4-bensokinon.

• 1,2-bensokinon, även kallad orto-bensokinon eller o-bensokinon, är svårare att framställa och den mest reaktiva av dem båda.^[3]
• 1,4-bensokinon kallas även para-bensokinon eller p-bensokinon, och som den mest använda kallas den ofta bara bensokinon.

Kinoner har stor användning inom kemisk industri, bland annat för sina oxiderande egenskaper.^[4] Därtill är många kinoner färgrika och används som färgämnen och pigment. De kan även återfinnas i biologiska pigment.^[1]

Exempel på olika kinoner

Kinoner kan delas in i flera undergrupper. Nedan visas några exempel på ämnen i dessa.

• Bensokinoner: fumigatin
• 2,5-dihydroxibensokinoner: atromentin, pedicinin
• Naftokinoner: juglon, vitamin K₁
• Antrakinoner: antrakinon, alizarin, purpurin, karminsyra^[5]

Källor

1. Quinone Encyclopædia Britannica. Läst 5 september 2020.
2. Kinoner Svensk MeSH. Läst 5 september 2020.
3. Quinones Chemistry Library, Libre Texts. Läst 5 september 2020.
4. Quinones Market : Global Industry Analysis, Size, Share, Growth, Trends, and Forecast, 2019 - 2027 Transparency Market Research. Läst 5 september 2020.
5. R. Ikan, Natural Products,1991

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kinon.