Kaliumcyanid

Kaliumcyanid (KCN), även cyankalium, är kaliumsaltet av syran vätecyanid (HCN). Ämnet är mycket giftigt.

Kaliumcyanid
Systematiskt namn	Kaliumcyanid
Övriga namn	Cyankalium
Kemisk formel	KCN
Molmassa	65,1 g/mol
Utseende	Färglösa kristaller med arom av bittermandel
CAS-nummer	151-50-8
SMILES	[N#C-].[K+]
Egenskaper
Densitet	1,560 g/cm³
Löslighet (vatten)	716 g/l (25 °C)
Smältpunkt	634,5 °C
Kokpunkt	1625 °C
Faror
Huvudfara	Mycket giftig Miljöfarlig
NFPA 704	0 4 0
LD50	5 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Egenskaper

Dödlig dos kaliumcyanid

Kaliumcyanid bildar kristaller med bittermandelarom. Ämnet uppvisar god löslighet i vatten, men inte i alkohol.

Framställning

Kaliumcyanid framställs normalt genom att leda vätecyanidgas genom en lösning med kaliumhydroxid.

${\displaystyle {\rm {HCN+KOH\rightarrow KCN+H_{2}O}}}$

Förr tillverkades kaliumcyanid genom att kolmonoxid och ammoniak tillfördes kaliumkarbonat (K₂CO₃) vid en temperatur om 600 °C.

${\displaystyle {\rm {3\ CO+2\ NH_{3}+K_{2}CO_{3}\rightarrow 2\ KCN+2\ H_{2}O+H_{2}+2\ CO_{2}}}}$

Användning

Kaliumcyanid är ett mycket potent gift och har förekommit både vid mord och för att begå självmord.^[1]

Inom fotografin används kaliumcyanid vid behandling av fotografiska glasplåtar, i fixerbad i samband med våtplåtsfotografering.^[2] På grund av dess giftighet används dock oftare natriumcyanid.

Det används också industriellt vid utvinning av guld och i galvaniska bad. KCN bildar ett vattenlösligt salt och kaliumhydroxid tillsammans med guld i närvaro av syre och vatten enligt formeln:^[3]

4 Au + 8 KCN + O₂ + 2 H₂O → 4 K[Au(CN)₂] + 4 KOH

Även här används natriumcyanid i en motsvarande process för att bilda saltet (NaAu(CN₂)).

Toxicitet

Kaliumcyanid i sig är inte farligt men när saltet löses i magsyran dissocierar cyanidjonen omedelbart från kaliumjonen.

${\displaystyle {\ce {KCN(s) -> K+(aq)\ +CN^{-}(aq)}}}$

Därefter tar cyanidjonen upp en vätejon och bildar vätecyanid.

${\displaystyle {\ce {CN^{-}(aq) + H3O+(aq) -> HCN(aq) + H2O(l)}}}$

Denna process tar ungefär 20 minuter^[4]. Vätecyanid är ett giftigt ämne som blockerar den aeroba respirationen genom att irreversibelt binda till järnet i enzymet cytokrom c-oxidas, och därigenom inhibera det.^[5] Detta tvingar cellen till att utnyttja den anaeroba glykolysen, vilket leder till en ökad koncentration laktat i blodet. Dock räcker inte glykolysens energiproduktion för att ensamt förse cellerna med nog energi för att överleva, vilket förklarar vätecyanidens dödlighet.

Säkerhet

Inandning av ånga eller rök innehållande kaliumcyanid kan vara livsfarlig och vid handhavande av ämnet måste skyddsmask bäras. Vidare måste vid handhavande gummihandskar bäras, då ämnet kan tränga igenom huden.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Potassium cyanide, 8 augusti 2019.

Noter

1. ”Ett obehagligt sätt att dö”. Svenska dagbladet. 2 december 2017. https://www.sydsvenskan.se/2017-12-02/ett-obehagligt-satt-att-do. Läst 23 augusti 2019.
2. J. Towler (1864, 1969) (på engelska). The Silver Sunbeam. sid. 119
3. Paul Dalley. ”Treatment of Ores Containing Reactive Iron Sulphides” (på engelska). Multi Mix Systems. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091023235047/http://www.multimix.com.au/DOCUMENTS/Technical%20Bulletin1.PDF. Läst 23 augusti 2019.
4. https://www.youtube.com/watch?v=yBrt57iIzFQ
5. Pearce, Linda L.; Bominaar, Emile L.; Hill, Bruce C.; Peterson, Jim (2003-12-26). ”Reversal of Cyanide Inhibition of Cytochrome c Oxidase by the Auxiliary Substrate Nitric Oxide AN ENDOGENOUS ANTIDOTE TO CYANIDE POISONING?” (på engelska). Journal of Biological Chemistry 278 (52): sid. 52139–52145. doi:10.1074/jbc.M310359200. ISSN 0021-9258. PMID 14534303. http://www.jbc.org/content/278/52/52139. Läst 2 december 2017.