Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Julkalendern i Sveriges Television
årligen, inför jul, återkommande TV-serie för barn i SVT Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Julkalendern i Sveriges Television, fram till 1971 Adventskalendern, är en, inför jul, årligen återkommande TV-serie i SVT. Det kommer en ny varje år, som har anknytning till en samtidigt utgiven papperskalender.
Remove ads
Historia
Sammanfatta
Perspektiv
Idén med serie som sänds som en adventskalender hade uppfunnits i Sveriges Radio 1957 och fördes över till TV 1960 när Titteliture visades. Den sändes från första advent vilket det året råkade sammanfalla med 1 december och var då även samma produktion som i Sveriges Radios julkalender. Efterföljande adventskalendrar följde i traditionen att börja sända samma serie i radio som i TV med första avsnittet på första advent och därför kunde antalet avsnitt också variera från år till år. Vid den här tiden var vissa julkalendrar inte egna programpunkter utan korta avsnitt som ingick i andra program.
Vid utgivningen av Julbåten Juliana 1961 släpptes det dessutom en papperskalender med luckor som kunde öppnas med koppling till den dagens avsnitt.
Gumman som blev liten som en tesked från 1967 med Birgitta Andersson i huvudrollen blev så populär att den 1976 visades i repris i TV och radio som det årets julkalender och 1973 spelades det också in en uppföljare i färg med samma skådespelare. Herkules Jonssons storverk från 1969 blev den första julkalendern att visas i färg och Broster Broster från 1971 blev den första serien att kallas julkalender istället för adventskalender i tablåerna.
Mumindalen från 1973 sändes i TV 2 som inte alla hade tillgång till och var dessutom den första kalendern att inte vara samma som i radio.
Från och med 1978 sänds första avsnittet däremot från och med 1 december fram till julafton den 24 december med undantag 1992 när Klasses julkalender började sändas första advent den 29 november.
1979 sändes Trolltider som blev så efterfrågad att den gick i repris 1985. Inför 1987 års julkalender hade SVT fått påtryckning att visa mer kristet innehåll eftersom julen trots allt var en kristen högtid. Detta ledde till att julkalendern Marias barn sändes vilket trots detta väckte upprörda känslor bland tittare, även i kristna kretsar.
Fram mot slutet av 1980-talet blev det vanligare att julkalendrarna bygger på litterära förlagor, som exempel Ture Sventon privatdetektiv från 1989 efter böckerna om Ture Sventon av Åke Holmberg och Sunes jul från 1991 som bygger på böckerna om Sune och hans familj av Anders Jacobsson och Sören Olsson samt Tomtemaskinen från 1993 som bygger böckerna om Pettson och Findus av Sven Nordqvist.
1992 års julkalender Klasses julkalender sändes live och var ovanligt långa (runt 30 minuter) och började första advent istället för 1 december som tidigare och efterföljande kalendrar.
Mysteriet på Greveholm från 1996 blev så populär att den följdes upp i 2012 års julkalender Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst. Pelle Svanslös från 1997 blev också den väl mottagen och år 2000 släpptes filmen Pelle Svanslös och den stora skattjakten med samma skådespelare.
Från runt mitten av 2000-talet började ett mer omfattande samarbete mellan SVT och de andra nordiska public service-bolagen där SVT exempelvis visat de andra bolagens julkalendrar som tillägg till sin ordinarie det året eller på andra tider. Efterhand blev det också vanligare att serier dubbas från att tidigare växlat mellan textning och dubbning.[1]
2020 var det 60 år sedan den första julkalendern Titteliture sändes i SVT. Detta uppmärksammade SVT genom att sätta upp en hemsida dedikerad julkalendrarna där besökare kunde titta på klipp från tidigare julkalendrar, diskutera dem och rösta på sin favorit.[2] Klippen lades sedan upp på SVT Play.[3]
Remove ads
Utgivning
De flesta julkalendrar finns bevarade i sin helhet i Sveriges Televisions arkiv, dock finns bara enstaka avsnitt bevarade av julkalendrarna ifrån år 1962, 1964, 1965 och 1966.[4] Flera julkalendrar, framför allt de senare produktionerna, har även getts ut samlade på VHS och DVD. Någon har också visats i repris i Barnkanalen.[5] Ett urval brukar vara tillgängligt för allmänheten i SVT:s Öppet arkiv kring jul. Julkalendern 2015 utgör ett undantag, där en rättighetstvist stoppat återutgivning.[6] 2020 meddelade SVT att de slutat ge ut nya DVD-utgåvor till försäljning även om produktionsbolagen själva kan fortsätta ge ut julkalendrar.[källa behövs]
Remove ads
Papperskalendrar
Sammanfatta
Perspektiv
I samband med att julkalendern visas utges det en tillhörande papperskalender med anknytning till årets TV-kalender som har tecknats av olika personer från år till år. Kalendrarna har oftast haft lika många luckor som avsnitt i TV-kalendern.[7] Sedan 1960 trycks papperskalendrarna i Sågmyra.[8][9][10]
Papperskalendrarna har ställts ut i Falun,[11][12] på Nordiska museet kring julen 2004 (Sveriges Radio & TV:s samling) och på Teckningsmuseet i Laholm kring julen 2022 (privat samling).[13][14][15]
Upplagenivåer
I början av december 1993 rapporterades i media att årets julkalender sålt slut, eller åtminstone verkade ha sålt slut på de flesta ställen, vilket var första gången på flera år. Sedan några år tillbaka trycktes kalendrarna i 560 000 exemplar, vilket senaste åren resulterat i en restupplaga på omkring 50 000 exemplar. Den markanta försäljningsökningen förklarades med att "Sven Nordqvist och Pettson är otroligt populära". Vid Teskedsgumman-reprisen 1976 såldes 900 000 exemplar (i en tid då barnkullarna var större än i 1990-talets början), vilket gällde som rekord fram till åtminstone 1994.[16][17]
Omslag
Fram till 1988 distribuerades de enskilda kalendrarna separat. Men från och med 1989 distribueras papperskalendrarna tillsammans med julkalendern i Sveriges Radio.[18][19]
Detta blåa omslag användes mellan 1989 och 2002. Här Dieselråttor och sjömansmöss (TV) och Whitney och Elton Johansson (radio).
Detta pepparkaksfärgade omslag användes mellan 2003 och 2013. Här Hotell Gyllene Knorren (TV) och De vilda helgonen (radio).
Detta blåvita omslag användes mellan 2013 och 2020. Här Barna Hedenhös uppfinner julen (TV) och Alla barnen firar jul (radio).
Mottagande
Julkalendrarna har avlöst varandra och med tiden blivit en jultradition, särskilt för barn.
Flera av julkalendrarna har väckt starka känslor hos tittare och recensenter och blivit föremål för kontroverser. Ofta har kritiken handlat om vad som anses olämpligt att visa för barn och otillbörliga budskap om exempelvis politik, religion och reklam. Granskningsnämnden har vissa år mottagit tiotals anmälningar till följd av kritiken.[20]
År 1999 kunde allmänheten rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills. Vinnaren blev då Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Gumman som blev liten som en tesked och Trolltider.[källa behövs] År 2016 anordnade Öppet arkiv en omröstning som över 13 000 personer deltog i och där röstades Sunes jul fram som den bästa, följt av Mysteriet på Greveholm, Trolltider och Gumman som blev liten som en tesked.[21]
Remove ads
Julkalendern i Sveriges Television genom tiderna
Sammanfatta
Perspektiv
Remove ads
Andra julkalenderprogram i Sveriges Television
Sammanfatta
Perspektiv
Utöver de ovan listade barnprogramsjulkalendrarna, som följer en gemensam tradition, har SVT ibland också visat julkalenderprogram för en vuxnare publik. Den animerade kalendern Rim och reson från 2011 och Tomtens minnesluckor som visades 2019 är exempel på sådana.[75][76]
SVT har även producerat julkalendrar på några av Sveriges nationella minoritetsspråk som Tomten på Luppioberget från 2019 som spelades in på svenska och meänkieli[77][78], och även dubbat några av julkalendrarna till Sveriges minoritetsspråk, såsom Selmas saga och Superhjältejul.[79]
1988 visade SVT julkalender I julens tecken på svenskt teckenspråk och tal[80][81] och 1989 Julexpressen, som gavs ut av Sveriges Dövas Riksförbund.[82] Dessa två har sedan dess gått i repris några gånger och från och med 2009 har SVT teckentolkat sina egna julkalendrar[83] och visade 2015 julkalendern Önskelistan på SVT Play, Barnkanalens hemsida Teckenkul och sociala medier.[84]
Utländska julkalendrar i SVT
Förutom kalendrar som producerats i Sverige har SVT även ibland köpt in utländska julkalendrar från de andra nordiska länderna och visat dem i dubbad version eller med svensk text. Kalendrarna visas ibland som riktiga julkalendrar, det vill säga dagligen från 1 december till den 24, och ibland som vanliga TV-serier på andra, oregelbundna tider.
Remove ads
Datorspel
Sammanfatta
Perspektiv
Mysteriet på Greveholm från 1996 blev den första julkalendern där ett datorspel med samma namn baserat på kalendern gavs ut på CD i samband med att julkalendern visades på TV. Spelet gavs ut av Young Genius och blev så populärt att två uppföljare producerades, Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (2000). Sedan dess har ett flertal datorspel baserade på julkalendrar producerats genom åren.
I samband med När karusellerna sover från 1998 utkom ett datorspel med samma namn utvecklat av Young Genius som kommande år åter anlitades för att göra spel att utveckla och distribuera datorspel baserade på julkalendrarna Julens hjältar, Ronny & Julia och Kaspar i Nudådalen.
2002 började Pan Vision distribuera datorspel baserade på årets julkalender. 2008 rapporterade Pan Vision att de skulle sluta distribuera datorspel baserade på julkalendern av flera orsaker men dels för att det inte längre var lönsamt.[100]
North Kingdom lanserade 2013 spelet Sagogrynets resa som bygger på julkalendern Barna Hedenhös uppfinner julen och följde upp med Aquilas äventyr efter Piratskattens hemlighet 2014 och Tusen år till julafton efter julkalendern med samma namn 2015.[101]
Flera av dessa spel har också funnits tillgängliga på Barnkanalens hemsida. 7 december 2020 valde SVT att ta bort större delen av sina spel från hemsidan eftersom Flash, programvaran som spelen kördes på, hade tagits ur bruk från de flesta webbläsarna.[102][103]
SVT har även lanserat egna mobilspel som exempelvis Selmas saga[104] och Gorbis robotlabb.[105]
Remove ads
Anmärkningar
Källor
Vidare läsning
Se även
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads