Indiankrigen

Indiankrigen, amerikanska indiankrigen eller kanadensiska indiankrigen är samlingsnamnet på de olika beväpnade konflikterna som utkämpades av europeiska regeringar och kolonisatörer, och senare amerikanska och kanadensiska regeringar och deras bosättare, mot Nordamerikas ursprungsbefolkning. Dessa strider ägde rum inom de nuvarande länderna USA och Kanadas gränser, från tiden från de tidigaste koloniala bosättningarna på 1500-talet, ända fram till 1920-talet. Indiankrigen hade sitt ursprung i konkurrensen som rådde för resurser och markägande, där européer, och senare amerikaner och kanadensare, inkräktade på territorier som traditionellt sett bebotts av Nordamerikas ursprungsbefolkning. Europeiska stormakter och de amerikanska och kanadensiska regeringarna värvade även stammar från ursprungsbefolkningen i syfte att hjälpa dem med krigföring mot varandras bosättningar och deras allierade bland ursprungsbefolkningen.

Indiankrigen
En färglitografi från 1899 där amerikanskt kavalleri driver iväg indianer, konstnär okänd.
Ägde rum Intermittent mellan 1622 och 1918 Plats Nordamerika USA Resultat Suveränitet över USA förlängs till dess nuvarande gränser; indianreservat införs genom olika avtal med enskilda stammar.
Stridande
Indianer	Kungariket Storbritannien (1622–1783) Brittiska Nordamerika  USA (1783–1918)  Amerikas konfedererade stater (1861–1865) Republiken Texas (1836-1846)

Efter 1776 begränsades de flesta konflikterna till specifika stater eller regioner, och involverade dispyter över användningen av landet; en del medförde upprepade våldsrepressalier. På 1800-talet sporrades konflikterna av ideologier såsom Manifest destiny, där man klargjorde att USA skulle sträcka sig från kust till kust. I samband med att kontinentens vita befolkning ökade utkämpades konflikterna till nivåer som aldrig tidigare hade skådats. En del av dessa konflikter löstes genom fredsavtal, ofta genom försäljning eller byte av territorium mellan de federala regeringarna och specifika stammar; andra avslutades ofta med att viktiga ledare dödades eller underkastade sig. I Indian Removal Act auktoriserade sig USA:s federala statsmakt ett storskaligt fördrivande av ursprungsbefolkningen som levde öster om Mississippifloden till det mindre tätbefolkade Vilda västern. Amerikanska och kanadensiska medborgare fortsatte att migrera västerut mot Stilla havet under den resterande delen av århundradet, och indiankrigen kvarstod. Utrotningspolitiken raffinerades slutligen av fördrivningen av ursprungsbefolkningen till federalt skyddade reservat i USA och Kanada.

Översikt

Även om de allra första brittiska bosättarna i Amerika under 1610- och 1620-talen ofta var fredliga, så började kolonisterna så tidigt som under Pequotkriget 1637 välja sida i militära konflikter mellan olika indianska nationer, för att säkra sin egen trygghet och möjliggöra ytterligare expansion in i landet. Krigen, som sträckte sig från 1600-talet (Kung Philips krig, Kung Vilhelms krig och Drottning Annas krig, i slutet av 1600-talet) till massakern vid Wounded Knee 1890 och slutet på nybyggareran, resulterade vanligtvis i att mer land öppnades för kolonisatörerna, att indianerna sakta erövrades, assimilerades eller tvångsförflyttades till indianreservat.

Kända hövdingar som förde krig mot USA under 1800-talet är Sitting Bull, Crazy Horse och Red Cloud. De förra var ledare under det krig där USA tilldelades sitt största nederlag i ett enskilt slag, slaget vid Little Bighorn där general Custer besegrades och hans trupper förintades. Red Cloud var den ende som lyckades vinna ett krig och få USA att acceptera fred på de villkor som indianerna ställde upp. Denna seger vars fredsavtal undertecknades 1868 var dock högst tillfällig och berodde till stor del på svårigheter att transportera soldater och förnödenheter i tillräcklig skala. Detta problem undanröjdes i och med järnvägens tillkomst.

En hel del statistik har tagits fram angående förstörelsen som dessa krig förde med sig, både för kolonisatörerna och indianerna. De mest pålitliga uppgifterna är hämtade från redogörelser för strikt militära företag, som den forskning Gregory Michno utfört, vilken visar på 21 586 döda, skadade och tillfångatagna civila och soldater, endast under perioden 1850-1890.^[1] Andra siffror hämtas från andra orelaterade statliga uppgifter, som av Russell Thornton, som beräknade att runt 45 000 indianer och 19 000 bosättare dödades. Denna senare, något grova uppskattning, inkluderar kvinnor och barn på båda sidor, eftersom icke stridande ofta dödades i massakrer vid fronten.^[2] Andra författare har kommit med så olika siffror som 5 000 och 500 000 döda.^{[källa behövs]}

Förenta staternas indiankrig 1790-1859

Tecumseh i brittisk officersuniform 1808.

Slaget vid Tippecanoe 1811.

Seminoleindianer dödar vita 1836.

Black Hawk 1837.

Kritisk karikatyr av den taktik som användes mot seminolerna under Second Seminole War.

Krig [3]	Kronologi [4]	Geografi [4]	Anmärkning [5]
Nordvästra indiankriget	1790-1795	Nuvarande Mellanvästern	Krig med Miami, Wyandot, Delaware, Pottawatomi, Shawnee, Chippewa och Ottawa.
Tecumsehs krig	1811-1813	Nuvarande Mellanvästern	Blev en del av 1812 års krig.
Seminole War	1812	Florida	Krig med seminolerna. Blev en del av 1812 års krig.
Peoria War	1813	Illinois	Krig med peoriaindianerna. Blev en del av 1812 års krig.
Creekkriget	1813-1814	Alabama	Krig med creekerna. Blev en del av 1812 års krig.
Seminole War	1817	Florida	Krig med seminolerna. First Seminole War.
Arikarakriget	1823	South Dakota	Krig med arikara.
Winnebagokriget	1827	Wisconsin	Krig med Ho-Chunk.
Black Hawk-kriget	1832	Iowa, Illinois, Wisconsin	Krig med Sauk, Fox och Kickapoo.
Pawnee Expedition	1834	Indianterritoriet	Fälttåg mot pawnee.
Seminole War	1835-1843	Missouri	Second Seminole War var USA:s blodigaste indiankrig vilket åsamkade USA:s armé nästan lika många stupade som det Mexikanska kriget.[6]
Osage Troubles	1837	Missouri	Strider med osageindianerna.
Cayuse War	1848	Oregon	Krig med cayuserna.
Navajo Troubles	1849-1861	New Mexico	Strider med navahoindianerna.
Texas Indian Troubles	1849-1861	Texas	Strider med comancher, cheyenner, lipanapacher och kickapoo Se även: apachekrigen, comanchekrigen.
Pitt River Expedition	1850	Kalifornien	Fälttåg mot indianer under guldrushen.
Yuma Expedition	1851-1852	Kalifornien	Fälttåg mot Yumaindianerna.
Utah Indian Disturbances	1851-1853	Utah	Strider med indianerna i Utah.
Rogue River, Yakima, Klikitat, Klamath and Salmon River Indian Wars	1851-1856	Oregon, Washington
Snake Indian Expedition	1855	Oregon	Fälttåg mot nordliga paiuteindianer och bannockindianer.
Sioux Indian Expedition	1855-1856	Nebraska	Fälttåg mot siouxindianerna. Se även Grattanmassakern.
Yakima Expedition	1855	Washingotn	Fälttåg mot yakamaindianerna.
Cheyenne and Arapaho Troubles	1855-1856	..	Strider med arapaho- och cheyenneindianerna.
Seminole War	1855-1858	Florida	Krig med seminolerna.
Gila Expedition	1857	Arizona	Fälttåg mot yumaindianerna nära Gila River.
Sioux Indian Troubles	1857	Minnesota, Iowa	Strider med siouxerna.
Expedition against Northern Indians	1858	Washington	Fälttåg mot med Palusindianerna.
Puget Sound Expedition	1858	Washington
Spokane, Coeur d'Alene adn Ploos Indian Troubles	1858	Washington	Strider med spokane- Coeur d'Alene- och Palusindianerna.
Navajo Expedition	1858	New Mexico	Fälttåg mot navahoindianerna.
Wichita Expedition	1858-1859	Indianterritoriet	Fälttåg mot wichitaindianerna.
Colorado River Expedition	1859	Kalifornien	Fälttåg mot mohaveindianerna.
Antelope Hills Expedition	1859	Texas	Fälttåg mot comancherna.
Bear River Expedition	1859	Utah	Fälttåg mot shoshoner.

Förenta staternas indiankrig 1860-1890

Karta över Förenta staternas indiankrig 1860-1890.

En indiansk spejare upptäcker en amerikansk kavalleristyrka. Målning av en tillfångatagen Kiowakrigare, ca 1875-1878.

Människor som undkommit massakern vid New Ulm 1862 rastar på prärien.

Utekrigare 1874.

Geronimo och andra apachekrigare 1886.

Kavallerist från 9th U.S. Cavalry 1890.

Krig [3]	Kronologi [4]	Geografi [4]	Anmärkning [5]
Pah-Ute Expedition	1860	Kalifornien	Fälttåg mot paiuteindianerna.
Kiowa and Comanche Expedition	1860	Indianterritoriet	Fälttåg mot kiowa och comancher. Se: Comanchekrigen.
Carson Valley Expedition	1860	Utah	Fälttåg mot paiuteindianerna.
Bannock Indian Attack	1860	Idaho	Bannockindianerna anfaller och dödar ett emigrantsällskap.
Navajo Expedition	1860-1861	New Mexico	Fälttåg mot navahoindianerna.
Apachekrigen	1861-1890	New Mexico, Arizona	Se även: Victorios krig.
New Ulm Massacre	1862	Minnesota	Siouxindianerna anfaller och dödar nybyggare i New Ulm.
Sioux Indian War	1862-1867	Minnesota, North Dakota, South Dakota	Krig med siouxerna. Se även Fettermanmassakern.
Cheyenne, Arapaho, Kiowa and Comanche War	1863-1869	Kansas, Nebraska, Colorado och Indianterritoriet	Krig med cheyenner, arapaho, kiowa och comancher. Se även: Comanchekrigen.
Indian War	1865-1868	Oregon, Idaho, Kalifornien, Nevada	Snake War - krig mot nordliga paiute, bannock och shoshoner. Se även Bear River-massakern.
Campaign against Lipan, Kiowa, Cheyenne and Comanche Indians	1867-1881	..	Fälttåg mot lipanapacher, kiowa, cheyenner och comancher. Se även: Apachekrigen, Comanchekrigen.
Canadian River Expedition	1868-1869	New Mexico	Fälttåg mot arapahoer och cheyenner.[7]
Modoc Campaign	1872-1873	Oregon, Kalifornien	Fälttåg mot modocindianerna. Även kallat Modoc War.
Campaign against Kiowa, Cheyenne and Comanche Indians	1874-1875	Indianterritoriet	Fälttåg mot kiowa, cheyenner och comancher. Se även: comanchekrigen.
Sioux Expedition	1874	Wyoming, Nebraska	Fälttåg mot siouxerna.
Expedition against Indians in eastern Nevada	1875	Nevada	..
Sioux Expedition	1876	North Dakota, South Dakota	Del av Great Sioux War of 1876–79.
Powder River Expedition	1876	Wyoming	dito
Big Horn and Yellowstone Expeditions	1876-1877	Wyoming, Montana	dito - Se även slaget vid Little Bighorn.
War with Northern Cheyenne and Sioux Indians	1876-1879	Wyoming, Montana, North Dakota, South Dakota, Kansas, Nebraska	Great Sioux War of 1876–79.
Nez Perce Campaign	1877	Montana, Idaho	Fälttåg mot Nez Perce-indianerna.
Bannock and Paitue Campaign	1878	Idaho	Fälttåg mot paiute- och bannockindianer.
Ute Expedition	1878	Colorado	Fälttåg mot uteindianerna.
Snake Indian Troubles	1879	Idaho	Sheepeater Indian War - strider med shoshoneindianer.[8]
Ute Indian Campaign	1879-1880	Colorado, Utah	Fälttåg mot uteindianerna.
Sioux Indian Disturbances	1890-1891	South Dakota	Se: Wounded Knee.

Se även

• Fransk-indianska krigen
• Mexikanska indiankrigen
• Militära grader i nordstatsarmén under det amerikanska inbördeskriget

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

1. Michno, “Encyclopedia of Indian Wars” Index.
2. Thornton (på engelska). American Indian Holocaust. sid. 48–49
3. Francis B. Heitman, Historical Register and Dictionary of the United States Army, (Washington DC: Government Printing Office, 1903), vol. 2, s. 281-300.
4. Ibidem
5. Hämtade från engelska Wikipedia (olika uppslagsord).
6. Gregory Evans Dowd, The American Revolution to the Mid-Nineteenth Century", Handbook of North American Indians, Volume 14: Southeast (Washington, DC: Smithsonian Institution, 2004), s. 150.
7. ”The Canadian River Expedition”. The Handbook of Texas Online. Texas State Historical Association. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080807175334/http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/CC/qfc1.html. Läst 11 april 2010. 2010-04-11
8. http://www.3rd1000.com/history3/events/sheepeat.htm 2010-04-11

Källor

Där angavs följande källor:

• ”Named Campaigns — Indian Wars”. U.S. Army Center for Military History. Arkiverad från originalet den 16 november 2007. https://web.archive.org/web/20071116053337/http://www.army.mil/cmh-pg/reference/iwcmp.htm. Läst 13 december 2005.
• Raphael, Ray. A People's History of the American Revolution: How Common People Shaped the Fight for Independence. New York: The New Press, 2001. ISBN 0-06-000440-1.
• Remini, Robert V. Andrew Jackson and his Indian Wars. New York: Viking, 2001. ISBN 0-670-91025-2.
• Richter, Daniel K. Facing East from Indian Country: A Native History of Early America. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press, 2001. ISBN 0-674-00638-0.
• Thornton, Russell. American Indian Holocaust and Survival: A Population History Since 1492. Oklahoma City: University of Oklahoma Press, 1987. ISBN 0-8061-2220-X.
• Utley, Robert M., and Wilcomb E. Washburn. 'Indian Wars. Boston: Houghton Mifflin, 1977, revised 1987. ISBN 0-8281-0202-3.
• Yenne, Bill. Indian Wars: The Campaign for the American West. Yardley, PA: Westholme, 2005. ISBN 1-59416-016-3.

Litteratur

• Thomas M. Bates, The prairie wars 1840-1890 (Bloomington, Ind. : AuthorHouse, 2006).
• Richard H. Dillon, North American Indian wars (New York, NY : Facts on File, Inc., c1983).
• John D. McDermott, A guide to the Indian wars of the West (Lincoln : University of Nebraska Press, c1998).
• Sherry Marker, Plains Indian wars (New York : Chelsea House, c2010).
• Michael L. Nunnally, American Indian wars : a chronology of confrontations between Native peoples and settlers and the United States military, 1500s-1901 (Jefferson, N.C. : McFarland, c2007).
• C. Hale Sipe, The Indian wars of Pennsylvania (New York : Arno Press, 1971).
• Robert M. Utley & Wilcomb E. Washburn, The Indian wars (New York : American Heritage, 1985).
• Bruce Vandervort, Indian wars of Mexico, Canada and the United States, 1812-1900 (New York ; London : Routledge, 2006).
• Robert Wooster, The American military frontiers : the United States Army in the West, 1783-1900 (Albuquerque : University of New Mexico Press, 2009).