Loading AI tools
rysk fysiker Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Igor Vasiljevitj Kurtjatov (ryska И́горь Васи́льевич Курча́тов), född 8 januari 1903, död 7 februari 1960 i Moskva, var en sovjetisk fysiker.
Igor Kurtjatov | |
Född | 8 januari 1903 (g.s.)[1] eller 30 december 1902 (g.s.) Sim[2] |
---|---|
Död | 7 februari 1960[3][4][5] Barvicha |
Begravd | Kremlmuren |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
Utbildad vid | Det nasjonale tauriske Vernadskij-universitetet, Sankt Petersburgs polytekniska universitet Simferopol Gymnasium №1 |
Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, kärnfysiker, politiker |
Befattning | |
Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet | |
Arbetsgivare | Laboratoř č. 2 Akademie věd SSSR Sankt Petersburgs polytekniska universitet Moskvauniversitetet Azerbajdzjans statliga olje- och industriuniversitet (1924–) Ioffe institutet (1925–) National Research Centre Kurchatov Institute (1943–) |
Politiskt parti | |
Sovjetunionens kommunistiska parti (–) | |
Utmärkelser | |
Statliga Stalinpriset (1942) Arbetets Röda Fanas orden (1944) Arbetets Röda Fanas orden (1945) Leninorden (1945) Statliga Stalinpriset (1949) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1949) Leninorden (1949) Statliga Stalinpriset (1951) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1951) Leninorden (1953) Leninorden (1953) Statliga Stalinpriset (1954) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1954) Leninorden (1956) Leonhard Eulers guldmedalj (1957) Leninpriset (1957) Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum Medalj "För försvar av Sevastopol" Medalj ”För segern över Tyskland i det Stora Fäderneslandskriget 1941-1945” | |
Redigera Wikidata |
Igor Kurtjatov var verksam inom kärnfysik, plasmafysik och termonuklära reaktioner.
Kurtjatov var ledare för det sovjetiska atombombsprojektet. Han konstruerade år 1949 på grundval av ritningar som Sovjetunionen hade erhållit genom spioneri dess första atombomb.
Kurtjatovium var ett av Sovjetunionen föreslaget namn för det syntetiskt framställda radioaktiva grundämnet rutherfordium.
Nedslagskratern Kurchatov på månen och asteroiden 2352 Kurchatov är uppkallade efter honom.[6][7]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.