Helsingborgstegel är ett rödbrunt till violett, hårdbränt murtegel [1] Helsingborgs Ångtegelbruk .
Förband av hårdbränt Helsingborgstegel, S:t Tomas kyrka , Vällingby i Stockholm.
Stenarna skiftar mellan olika rödbruna nyanser, men den mest kända är den hårdbrända mörkrödbruna nyansen. Teglet kallades i Helsingborg även för "Persategel " efter brukets ägare konsul Nils Persson . Teglet blev populärt i hela Sverige efter uppförandet av Terrasstrapporna i Helsingborg 1899-1903 och den stora Slöjd- och industriutställning som hölls i stadens park Slottshagen samma år. Innan dess hade teglet bland annat använts som tegel vid medeltidsborgen Kärnans restauration 1893-94 och som murtegel i Helsingborgs rådhus , men i och med detta blev det populärt som fasadtegel. Till en början användes det till monumentalbyggnader, ofta sådana i nationalromantisk stil, såsom rådhus, kyrkor och skolbyggnader, men kom senare även att användas som fasadtegel i villor, flerbostadshus och industribyggnader, bland annat under 20-talsklassicismen.
Sverige
Konsul Trapps plats i Helsingborg med Terrasstrapporna i bakgrunden.Grand Hotel , Helsingborg.Naturhistoriska Riksmuseet , Stockholm.Riksarkivets huvudbyggnad , Stockholm.Tofslärkan 7 , Stockholm.Östersunds rådhus .Fönster på Sankt Petri kyrka , Klippan . Helsingborg
1877 – Gamla kyrkogårdens begravningskapell , arkitekt: Mauritz Frohm [2]
1881 – Biet 1 (Nedre Eneborgsvägen 3A), arkitekt: Mauritz Frohm [3]
1893–94 – Kärnan [4] Alfred Hellerström för att efterlikna äldsta kända medeltida illustration)
1898 – Helsingborgs rådhus (som murtegel, fasaden är av tyskt förbländertegel ), arkitekt: Alfred Hellerström
1899–1903 – Terrasstrapporna , arkitekt: Gustaf Améen [5]
1904 – Ringstorps vattentorn , arkitekt: Ernst Stenhammar [4]
1907–1908 – Telegrafhuset , arkitekt: Fredrik Olaus Lindström [6]
1908–1909 – Olympiastationen , transformatorstation, arkitekt: Alfred Hellerström [7] [4]
1912 – Raus skoldaghem , arkitekt: Gustav W. Widmark [8]
1917 – Råå vattentorn , arkitekt: August Ewe [4]
1922 – Miljonhuset , arkitekt: Alfred Hellerström [9]
1924–1925 – Grand Hotel , arkitekt: August Stoltz [10]
1922–1927 – Olympiahuset vid Helsingborgs lasarett , arkitekt: Salomon Sörensen
1920-talet – Margaretahuset vid Helsingborgs lasarett [11]
1925–1928 – Oskar II 4, 9 & 11, flerbostadshus, arkitekt: Arnold Salomon-Sörensen [12]
1930–1931 – Karl XI södra 20, flerbostadshus, arkitekt: Filip Lundgren [12]
1939–1941 – Simhallsbadet , arkitekt: Mogens Mogensen [13]
1941–1942 – Maria församlingshem , arkitekt: Rune Welin [4]
1943 – Tretorns gummifabrik , arkitekt: Mogens Mogensen .[4] 000 kvm är detta högst troligen den största byggnaden byggd i Helsingborgstegel.[ källa behövs ]
1954–1955 – Restaurang Parapeten (bottenvåning), arkitekt: Bengt Gate [14]
1960 – Allmänna Brands hus , arkitekt: Anders Tengbom [15]
1965 – Stadsbiblioteket , arkitekt: Jörgen Michelsen [16]
1963–1966 – Trygg-Hansa-huset , arkitekt: Carl Nyrén [17] Stockholm
1908 – Tjenstemannabanken (Drottninggatan 15), arkitekt: Ernst Stenhammar
1911 – Kungliga Vetenskapsakademien , arkitekt: Axel Anderberg [4]
1911 – Vattentornet i Hagalund , arkitekter: Ivar Tengbom och Ernst Torulf
1912 – Stockholms stadion , arkitekt: Torben Grut [4]
1912 – Vattentornet i Sundbyberg , arkitekt: Ivar Tengbom
1912 – Badhus (Borgmästaregatan), arkitekt: Ivar Engström
1912 – Riddaren 27 , Östermalm , arkitekt: Cyrillus Johansson
1913 – Vanadislundens vattenreservoar , Vasastaden , arkitekt: Gustaf Améen [4]
Sex stadsvillor i Lärkstaden
1907–1916 – Naturhistoriska riksmuseet , arkitekt: Axel Anderberg [4]
1957–1960 – S:t Tomas kyrka , Vällingby , arkitekt: Peter Celsing [4]
1956–1963 – Markuskyrkan , Björkhagen , arkitekt: Sigurd Lewerentz [4]
1964 – Åhléns City , arkitekter: Sven Backström och Leif Reinius [4]
1963–1968 – Riksarkivets huvudbyggnad , Kungsholmen , arkitekt: Åke Ahlström [4]
1978–1981 – Riksgäldskontoret , kvarteret Loen[18] Norrmalm , arkitekt: Åke Wallgård 1907 – Borås rådhus , arkitekter: Ernst Torulf och Ivar Tengbom [4]
1907 – Norrköpings rådhus , arkitekt: Isak Gustaf Clason [4]
1907 – Skånes Enskilda Bank , Lund , arkitekt: Salomon Sörensen [4]
1908 – Hamnförvaltningen, Malmö (hyser numera World Maritime University ), arkitekt: Harald Boklund [4]
1909 – Lunds gamla vattentorn (Sölvegatan 27), arkitekt: Alfred Arwidius [4]
1909 – Landsarkivet i Göteborg , arkitekt: Gustaf Améen [4]
1909 – Nordisk Resebureau, Göteborg , arkitekt: Karl S. Hansson
1911 – Vattentornet i Trelleborg , arkitekt: Ivar Tengbom [4]
1909–1912 – Östersunds rådhus , arkitekt: Frans Bertil Wallberg [4]
1910–1913 – Uppenbarelsekyrkan , Saltsjöbaden , arkitekt: Ferdinand Boberg
1914 – Telegrafverket (numera Juridicum ), Lund, arkitekt: Aron Johansson [4]
1915 – Ribbingska sjukhemmet , Lund , arkitekt: Alfred Hellerström [4]
1915 – Älvkarleby kraftverk , arkitekt: Erik Josephson [4]
1916 – Södervärns vattentorn , Malmö , arkitekt: Salomon Sörensen [4]
1928–1929 – Tobaksmonopolets hus ("Pagoden"), Göteborg , arkitekt: Cyrillus Johansson
1956 – Härlanda kyrka , Göteborg , arkitekt: Peter Celsing [4]
1962–1966 – Sankt Petri kyrka , Klippan , arkitekt: Sigurd Lewerentz [4]
1967 – Göteborgs polishus , arkitekter: Sven Backström och Leif Reinius [4]
1971 – Landsarkivet , Lund (tillbyggnad), arkitekt: Bernt Nyberg
1976 – Sankt Mikaels kyrka, Malmö , arkitekter: Bror Thornberg och Einar Jangbro [4] Finland
1912 – Jakobstads gamla brandstation , arkitekt: Torben Grut [4]
1913 – Hankkija-huset, Helsingfors , arkitekt: Jarl Eklund [4]
1913 – Centraltryckeriets hus, Helsingfors , arkitekt: Lars Sonck [4]
1914 – Joensuus stadshus, Joensuu , arkitekt: Eliel Saarinen [4]
1914 – Lahtis stadshus, Lahtis , arkitekt: Eliel Saarinen [4]
1915 – Tölö telefoncentral, Helsingfors , arkitekt: Lars Sonck [4]
1915 – Berghäll telefoncentral, Helsingfors , arkitekt: Lars Sonck [4]
1916 – Stockmanns varuhus del av), Helsingfors [4]
Haas, Jonas; Katzeff, Adam (2003), Helsingborgs stadskärna : bevarandeprogram ISBN 91-631-3664-3 , https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/natur-och-kultur/bevarandeprogram/ Rigstam, Ulf, red. (2005), Arkitekturguide för Helsingborg ISBN 91-975719-0-3 
.JPG)
