Cyrillus Johansson

Laurentius Cyrillus Johansson, född den 9 juli 1884 i Gävle, död den 20 maj 1959 på Lidingö, var en svensk arkitekt. Han var far till inredningsarkitekten Ann-Marie Lagercrantz.

Cyrillus Johansson
Född	9 juli 1884[1][2][3] Gefle församling[3]
Död	20 maj 1959[1][2] (74 år) Lidingö församling[4][2]
Begravd	Lidingö församlings kyrkogård
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Chalmers tekniska högskola
Sysselsättning	Arkitekt[1][2]
Barn	Ann-Marie Lagercrantz (f. 1922)
Redigera Wikidata

Biografi

Cyrillus Johansson egen bostad "Villa Arken" på Lidingö.

Cyrillus Johansson avlade examen vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1905 och tre år senare vid Konstakademien i Stockholm. Därefter startade han sitt arkitektkontor och undervisade samtidigt i stadsplanering vid Konsthögskolan.^[5] Han ägnade sig även åt stadsbyggande och stadsplanefrågor, och var mellan 1917 och 1940 i perioder verksam som stadsarkitekt i Södertälje, Ludvika, Linköping och Vaxholm.

Johansson följde tidigt den av Nordtyskland präglade tegelarkitekturen vid sekelskiftet 1900 och höll fast vid denna stil in på 1950-talet, och tog sålunda avstånd från tjugotalsklassicism och den senare funktionalismen. Tegelarkitekturen inspirerades senare av 1920-talets tyska och holländska tegelexpressionism och uppvisar inte sällan kinesiska inslag som svängda takfall.^[6] Hit hör arbeten som Vattentornet i Vaxholm (1923), tjänstemannamäss 1919 åt Forsbacka Jernverk Forsbacka Wärdshus där signumet med små spröjsade fönster och pagodtaket finns med, Centrumhuset i Stockholm i hörnet av Sveavägen-Kungsgatan (1929–1931), samt Villa Wikström och Villa Bonde (båda 1924) – två av villorna i Diplomatstaden i Stockholm – men även Värmlands Museum (1926–1928) i Karlstad som med sitt svängda pagodtak för tanken till kinesisk byggnadskonst. Ytterligare ett exempel på detta är Tobaksmonopolets hus i rött tegel på Hultmans holme vid Gullbergskajen i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1928–29 i en kinesiserande stil med utsvängt koppartak.^[7]

Till Johanssons verk hör även industriprojekt som Årstabron (1923–1924) i Stockholm och huvudlager för Vin- & Spritcentralen (1920) i Stockholm. Vidare kan nämnas kyrkobyggnader som Björneborgs kyrka i Värmland, Nikkaluokta kapell utanför Kiruna och Essinge kyrka i Stockholm (1959), som kom att bli det sista fullbordade verket. Johansson stod även som arkitekt för stora delar av brukssamhället Sörforsa i Hälsingland, varav en del byggnader finns bevarade samt Fagersta Bruks ABs huvudkontor, arbetarbostäder i Mackmyra och Hofors samt kontor och arbetarbostäder vid Svanö, Sandviken, Bollstabruk, Utansjö och Forsse i Ångermanland samt kyrkskolan i Järbo i Gästrikland (1927).

Cyrillus Johansson var Ludvikas stadsarkitekt åren 1931–1941. Som sådan ritade han även några byggnader i staden, bland dem Ludvika stadshus (klart 1934), affärs- och bostadshus Storgatan 30 (klart 1936), Sagahuset (klart 1939) och Ludvika järnvägsstation (klart 1939). Han framlade även ett förslag till en planskild korsning mellan järnvägen och Grangärdevägen vid Ludvika bruk/Hammarbacken. Förslaget realiserades dock aldrig.^[8]

Sin egen bostad, Villa Arken, ritade han under åren 1926–1936 på norra Lidingö. År 1926 förvärvade Johansson sluttningstomten med utsikt över Askrikefjärden. Till en början uppförde han 1930 ett fritidshus, vilket 1936 byggdes ut till permanentbostad i en blandning av nationalromantik och tjugotalsklassicism. Villan består av olika byggnadskroppar med fasadbehandling i rött tegel och beigefärgad puts. Han gestaltade sin trädgård med mycket omsorg, där han såg vägen från grinden upp till huset som en metafor för vandringen genom livet. Han är begravd på Lidingö kyrkogård.^[9]

Bilder, verk i urval

• 
  Stockholms Bomullsspinneri- och Väfveri AB, 1917
• 
  Årstabron, Stockholm, 1924
• 
  Tobaksmonopolets hus vid Gullbergs Strandgata, Göteborg, 1928–29
• 
  Värmlands Museum, Karlstad, 1929
• 
  Ludvika stadshus, 1934
• 
  Nikkaluokta kapell, 1942

Stockholmsverk i urval[10]

Bild	Huvudartikel Fastighet	Gata	Byggår
	Ambassadören 7	Dag Hammarskjölds väg 20	1925
	Ambassadören 8	Dag Hammarskjölds väg 22	1925
	Barnängen 6	Nackagatan 10–12	1917
	Dungen 26	Essinge kyrkväg 13	1959
	Flugsnapparen 7	Bragevägen 10	1915–16
	Framtiden 1	Nynäsvägen 307–315	1915
	Furan 7	Eriksbergsgatan 26	1923–24
	Gjutaren 24	Sankt Eriksgatan 79, Sankt Eriksplan 8	1913–15
	Gjutaren Mindre 1	Sankt Eriksplan 4	1913–16
	Gjutaren Mindre 2-	Sankt Eriksgatan 80. Sankt Eriksplan 6 A. B	1913–15
	Grannarne 3	Skeppargatan 49, Nybergsgatan 6	1918–19
	Herden 7 (Sankt Görans Församlingshus)	Arbetargatan 21, Sankt Göransgatan 88	1927–29
	Hägerberget 57	Kammakargatan 14	1931–32
	Isbrytaren 50	Igeldammsgatan 22, Svarvargatan 7	1917–25
	Kadetten 10	Karlbergsvägen 73	1909–10
	Kadetten 11	Karlbergsvägen 71 A, B	1912–14
	Kornetten 10	Skeppargatan 84	1922–25
	Körsbärstradet 28	John Ericssonsgatan 13	1935
	Monumentet 29	Ölandsgatan 43,45 /Götgatan 93	1925–26
	Musketören 2	Tysta Gatan 9	1921–23
	Norrtälje 18	Eriksbergsgatan 6, Iversonsgatan 2	1926–27
	Oxhuvudet 15, 16, 17	Kungsgatan 32–36, Sveavägen 30, Malmskillnadsgatan 39	1929–31
	Paraden 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10	Valhallavägen 143–145	1932
	Päronträdet 14	John Ericssonsgatan 14	1934
	Riddaren 17	Nybrogatan 11, Riddargatan 7	1912
	Sidensvansen 6	Bragevägen 2, Engelbrekts Kyrkogata 5	1915–16
	Sjölejonet 7	Luntmakargatan 78, Rehnsgatan 17	1914–16
	Styckjunkaren 2	Styckjunkargatan 7	1913–17
	Städet 9	Sankt Eriksgatan 119–125, Norra Stationsgatan 55–57, Dalagatan 100	1920–24
	Torgvågen 7	Hötorget 13, Kungsgatan 47, Drottninggatan 72–76	1915–17
	Tre vapen 4	Banérgatan 62	1947
	Urnan 31	Karlbergsvägen 68	1930–31
	Urnan 32	Karlbergsvägen 68 A, B	1930–31
	Vattuormen 33	Norr Mälarstrand 26, Jakob Westinsgatan 2	1923–24
	Vildmannen 6	Biblioteksgatan 11	1924–25
	Verdandi 6	Torsgatan 56	1919–21