Helmfelt (drama)

Helmfelt eller Den återfunne sonen är ett svenskt drama i fem akter av kung Gustav III. Den uruppfördes på Gripsholms slott av hovet i januari 1783.^[1]

Pehr Hilleström har avbildad en scen ur dramat; akt 5 scen 4 Helmfelt erkänner att han är faderns förlorade son, och ber om dennes förlåtelse.

Handling

Dramat utspelar sig på Helmfelts gods i Skåne och handlar om en sägen som på 1600- och 1700-talet berättade att Simon Grundel-Helmfelt skulle ha brutit med sin far, Jacob Grundel den äldre, i sin ungdom, då han tagit värvning mot dennes vilja. Dramat börjar med att Jakob Grundel, Helmfelts far, anländer till Helmfelts slott i sällskap av dennes hustru. Han vet då inte att Helmfelt är hans son. Dramat utspelar sig sedan och slutar med att Helmfelt i akt 5 scen 4 erkänner att han är den förlorade sonen, och att han ber sin far om förlåtelse. Något som fadern beviljar.

Huvudpersoner

Roller	Position	Historisk person
Helmfeldt	Fältmarskalk	Simon Grundel-Helmfelt
Dahlberg	Överstelöjtnant	Erik Dahlbergh
Jakob Grundel	Helmfelts far, Borgmästare i Stockholm, under namn av Jakob Person	Jacob Grundel den äldre
Stephan Person Hurtig	Grundels bror, avskedad soldat som tjänat under Lennart Torstenson	Stefan Hurtig
Gustaf Simonson	Helmfelts son	Gustaf Grundel-Helmfelt
Margareta	Helmfelts hustru	Margareta Hedvig von Parr

Referenser

1. [Konung Gustaf III:s skrifter, i politiska och vittra ämnen; tillika med dess brefvexling, tredje delen, 1807, Sid 1.]