Gustaf Fredrikson

Johan Gustaf "Frippe" Fredrikson,^[1] född 31 juli 1832 i Stockholm, död 5 november 1921 i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterchef.

Gustaf Fredrikson
Gustaf Fredrikson, 1875
Född	Johan Gustaf Fredrikson 31 juli 1832 Stockholm
Död	5 november 1921 (89 år) Stockholm
Aktiva år	1862-1918
IMDb SFDb

Biografi

Fredrikson studerade vid Uppsala universitet 1851–1860 och avlade kameralexamen 1861. Han scendebuterade på Kungliga Dramatiska Teatern 4 november 1862 i rollen som Duplessis i pjäsen Min tants planer. Han blev fast engagerad 1863 och verkade sedan fram till 1877 och åter 1878–1887 i de kungliga teatrarna. 1879–1884 var han även Dramatens intendent. Spelåret 1887–1888 gästspelade han för Lorentz Lundgren vid Stora teatern i Göteborg.

I samband med att riksdagen drog in hela anslaget till Dramaten och Operan 1888 kom han att bli medlem i den association som tog över driften av Dramaten och blev chef för verksamheten vid Dramaten 1888–1898, från 1891 som enväldig. 1904–1907 ledde han Dramaten för egen räkning.^[2]

Fredrikson ägnade sig även 1877–1878, 1898–1904 och 1907–1917 åt gästspel i Stockholm, landsorten och grannländernas huvudstäder. Bland hans roller märks Benedikt i Mycket väsen för ingenting, Mercutio i Romeo och Julia, Dorante i Kärlekens försyn, Almaviva i Figaros bröllop, Karl VII i Orleanska jungfrun, Valentin i Man bör aldrig svära på något, Bolingbroke i Ett glas vatten, Moritz av Sachsen i Adrienne Lecouvreur, Gaston i Klädeshandlaren och hans måg, Hertig Job, De Ryons i Damernas vän, Mariks de Villemer, Olivier de Jalin i Falska juveler, Rysoor i Allt för fosterlandet, Favrolle i Dora, Des Prunelles i Vi skiljas, Fouché i Mme Sans-Gêne, Guldstad i Kärlekens komedi, Stensgård och kammarherre i Bratsberg i De ungas förbund, Helmer och Rank i Ett dockhem, Relling i Vildanden, Rizzio i Maria Stuart, Riis i Det nya systemet, Raymond i Sällskap där man har tråkigt, Béchamel i Odette, Brichanteau i En parisare, Trast-Saarberg i Ära, von Keller i Hemmet och von Wittinghoff i Livets maskerad.^[2] Hans avskedsroll var som Martens i Ungdomsvänner på Gröna Lund-teatern.^[2]

År 1912 testamenterade Fredrikson sin kvarlåtenskap till stiftelsen Höstsol, som 1918 inköpte lantegendomen Såsta gård i Täby, vilken fick namnet "Höstsol, Gustaf Fredriksons ålderdomshem".

Fredrikson filmdebuterade 1918 vid 86 års ålder; rollen som kammarherren Emil von Schinkel i Mästerkatten i stövlar blev hans enda filmroll.

Gustaf Fredrikson utgav översättningssamlingen Dramatiska småsaker (1892) och den biografiska Teaterminnen (1918). Han är begravd på Johannes kyrkogård i Stockholm.

Eftermäle

På en liten holme utanför Lysekil hedrades minnet av Gustaf Fredrikson genom en inskription på en berghäll, med lydelsen:
"Till minne av den frejdade scenkonstnären Gustaf Fredrikson, som under många somrar gästade Lysekil, sista gången 1921, 89-årig, kallas denna holme Frippeskär".^[3]

Restaurang Frippe på Nybrogatan, bakom Dramaten är uppkallad efter den uppskattade forne Dramatenchefen Gustaf "Frippe" Fredrikson, som var den som uppförde dess nuvarande byggnad.^[4]

Filmografi

• 1918 – Mästerkatten i stövlar

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1863	Octave Delacroix, målare	Så kallade Hedersmän Théodore Barrière och Ernest Capendu		Kungliga Dramatiska Teatern[5]
	Emil Stål	Rosa och Rosita Clara Andersen		Kungliga Dramatiska Teatern[5]
	Leander, Gerontes son	Scapins skälmstycken Molière		Kungliga Dramatiska Teatern
1868	Gaston, markis de Presles	Klädeshandlaren och hans måg Émile Augier och Jules Sandeau		Kungliga Dramatiska Teatern[6]
1871	Bolle, adjunkt	De skenhelige J. Wibe		Kungliga Dramatiska Teatern[7]
1875	Bernhard, prins av Rothenturn	Maria och Magdalena Paul Lindau		Kungliga Dramatiska Teatern[8]
	Rodolphe	Hedern och penningen François Pousard		Kungliga Dramatiska Teatern[9]
1876	Baron d'Estrigaud	Lejon och rävar Émile Augier		Kungliga Dramatiska Teatern[10]
	Filip von Bohnen	Wanda Isidor Lundström		Kungliga Dramatiska Teatern[11]
		Klädeshandlaren och hans måg Émile Augier och Jules Sandeau		Kungliga Dramatiska Teatern[12]
	Kurt, ryttmästare	Dagtingan Frans Hedberg		Kungliga Dramatiska Teatern[13]
	Greve Amaury	Rolands dotter Henri de Bornier		Kungliga Dramatiska Teatern[14]
	Kean	En arbetare Lorentz Dietrichson		Svenska teatern, Helsingfors[15]
	Lord Bolingbroke	Ett glas vatten Eugène Scribe		Kungliga Dramatiska Teatern[16]
	Direktör Glansberg	Svart i röd Oscar Wijkander		Kungliga Dramatiska Teatern[17]
1885		Vildanden Henrik Ibsen	Konstantin Axelsson	Stora Teatern[18]
1889	Guldstad	Kärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie) Henrik Ibsen		Dramatiska Teatern[19]
		Exemplets makt Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Kungliga Dramatiska Teatern[20]
1893	Herrn	En middagsbjudning Christopher Boeck		Vasateatern[21]
1900	Hertig de Ronvray-Rivecourt	Colinette G. Lenotre och Gabriel Martin		Vasateatern[22]
1906	Friherre Max von Wittinghof	Livets maskerad Ludwig Fulda		Dramatiska Teatern[23][24]
1909	Vincenz Arnberg	Den stora lidelsen Raoul Auernheimer	Gustaf Linden	Dramaten
1917	Bruno Martens	Ungdomsvänner Ludwig Fulda	Einar Fröberg	Intima teatern[25]

Bibliografi

• Benzon Otto., Benzon Otto., Benzon Otto., Boeck Christopher., Dreyfus Abraham., Bilhaud Paul., Möller Otto., Lehmann Julius., Henrion Poly., red (1892). Dramatiska småsaker: proverb och monologer. Stockholm: Bonnier. Libris 1800237
• Fredrikson, Gustaf (1918). Teaterminnen. Stockholm. Libris 88276
• Fredrikson Gustaf, red (1962). Faksimilupplaga av Gustaf Fredriksons minnesalbum (faks.-uppl.). [Stockholm]: [utg.]. Libris 1947377

Utmärkelser

• Litteris et Artibus
• Riddare av Nordstjärneorden
• Kommendör av Vasaorden, 2:a klassen (1 december 1906).^[26]

Bildgalleri

• 
  Som Bolingbroke i Ett glas vatten. 1876.
• 
  Porträtt utfört av Robert Lundberg.
• 
  Foto i helfigur.
• 
  Fredriksons gravvård, Johannes kyrkogård, Stockholm