Pågående gruvdrift i Sverige sker i 15 gruvor för metallutvinning samt i cirka 40 täkter för produktion av industrimineraler. Därutöver är ytterligare drygt 20 gruvprojekt i olika stadier av planering och genomförande, där bearbetningskoncession beviljats av Bergsstaten för 14 projekt.[1]
 |
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-10) Motivering: En del gruvor nedlagda, en del projekt nu aktiva gruvor Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Under senare år har intresset för att öppna gruvor, både som nya projekt och som återstart av tidigare nedlagda gruvor, ökat på grund av de höga världsmarknadspriserna på metaller. Det rör sig framför allt om traditionell brytning av järn och basmetaller (främst koppar, zink, nickel och bly), men också om utvinning av ädelmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Fler utländska företag än tidigare är numera aktörer på svensk mineralmarknad. Under åren 2008-10 inkom till Bergsstaten 4-8 ansökningar per år om bearbetningskoncession för nya gruvor eller utvidgning av befintliga, och 4-5 per år beviljades.
Produktion
Produktionen av malm för metallutvinning i Sverige har satt nya rekord varje år sedan 2010. 2012 producerades sammanlagt 72,4 miljoner ton malm, framför allt på grund av ökad produktion av Bolidens koppargruva Aitik och LKAB:s järnmalmsgruva Kiirunavaara.[1][2] Före 2010 var produktionsrekordet från år 1974 på 54 miljoner ton. 1974 var även det år då Sverige producerade mest järnmalm, omkring 44 miljoner ton, att jämföras med en sammanlagd produktion på cirka 2 miljarder ton från tidig medeltid till och med år 2007.[3]
Den mest produktiva gruvan i Sverige idag är Aitik utanför Gällivare. Efter en utbyggnad som invigdes 2010 kommer gruvan successivt öka sin årsproduktion till planerade 36 miljoner ton 2014.
Metallgruvor i drift
De största gruvdistrikten är Malmfälten i Norrbottens län och Skelleftefältet i Västerbottens län samt det mindre i Bergslagen.
Mineraltäkter i drift
Utbyggnadsprojekt och nya gruvprojekt
De största pågående utbyggnadsprojekten är investeringen i nya huvudnivåer i LKAB:s gruvor Kiirunavaara och Malmberget. Nuvarande huvudnivåer skall med början från 2012-2013 ersättas av nya på 1 365 m och 1 250 m nivåer. Projekten är beräknade att tillsammans kosta 17 miljarder kronor.[1] LKAB bedriver även ett expansionsprogram som syftar till att leverera 37 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter från 2015 och framåt. Råvaran till expansionen ska till största delen levereras av nya gruvor i Svappavaara.
Boliden driver ett projekt för utökning av produktionen i Garpenbergsgruvan från dagens 1,4 miljoner ton malm till 2,5 miljoner ton år 2015. Den totala investeringen beräknas uppgå till 3,9 miljarder kronor.[1]
Gruvprojekt
| Namn | Kommun | Län | Utvinning | Projektstatus[7][8] | Miljötillstånd | Ägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Viscaria | Kiruna | Norrbottens län | Sulfidmalm (koppar) | Underlag för ansökan om miljötillstånd arbetas fram. Provborrningar sker (Q4 2020) | Ansökan förväntas skickas in andra halvan av 2021 | Copperstone Resources AB |
| Rakkurijärvi | Kiruna | Norrbottens län | Järn, koppar, guld | Ansökt om bearbetningskoncession | Rio Tinto plc och Anglo American plc | |
| Mertainen | Kiruna | Norrbottens län | Järnmalm | Bearbetningskoncession | Miljödom överklagad 2012 | LKAB |
| Leveäniemi | Kiruna | Norrbottens län | Järnmalm | Bearbetningskoncession, tidigare i drift 1960-1983 | LKAB | |
| Sahavaara | Pajala | Norrbottens län | Järn, koppar | Bearbetningskoncession 2010 | Northland Resources | |
| Evagruvan | Arvidsjaur | Norrbottens län | Koppar | Ansökt om bearbetningskoncession 2010 | Copperstone Resources AB | |
| Rönnbäcken | Storuman | Västerbottens län | Nickel, kobolt, järn | Bearbetningskoncession 2010 och 2012 | Nickel Mountain AB | |
| Stortjärnhobben | Storuman | Västerbottens län | Guld | Bearbetningskoncession 2007 | Lappland Goldminers AB | |
| Barsele | Storuman | Västerbottens län | Guld | Bearbetningskoncession 2007 | Orex Minerals Inc. | |
| Levi | Vilhelmina | Västerbottens län | Sulfidmalm (bly, guld, koppar, silver, zink) | Ansökt om bearbetningskoncession 2011 | Vilhelmina Mineral AB | |
| Stekenjokk | Vilhelmina och Strömsund | Västerbottens län och Jämtlands län | Sulfidmalm (bly, guld, koppar, silver, zink) | Ansökt om bearbetningskoncession 2011, tidigare i drift 1976-1988 | Vilhelmina Mineral AB | |
| Vargbäcken | Lycksele | Västerbottens län | Guld | Bearbetningskoncession | Botnia Exploration AB | |
| Vindelgransele | Lycksele | Västerbottens län | Sulfidmalm (zink, bly, koppar, silver, guld) | Bearbetningskoncession 2007 | Beviljat 2008 | Niili Mineral AB |
| Norrliden | Norsjö | Västerbottens län | Sulfidmalm | Bearbetningskoncession 2006 | Lundin Mining AB | |
| Älgträsk | Skellefteå | Västerbottens län | Sulfidmalm (koppar, zink, guld, silver) | Bearbetningskoncession 2009 | Boliden Mineral AB | |
| Brickagruvan | Hudiksvall | Gävleborgs län | Vanadin, järn | Bearbetningskoncession 2010 | Svenska Vanadin AB | |
| Håksbergsfältet | Ludvika | Dalarnas län | Järnmalm | Ansökan om bearbetningskoncession i mars 2011 | Nordic Iron Ore AB | |
| Grängesbergsgruvan | Ludvika | Dalarnas län | Järnmalm | Bearbetningskoncession 2013 | Grängesberg Iron AB | |
| Blötbergets gruva | Ludvika | Dalarnas län | Järnmalm | Bearbetningskoncession | Nordic Iron Ore AB | |
| Tvistbogruvan | Smedjebacken | Dalarnas län | Sulfidmalm (zink, bly, koppar, silver, guld) | Ansökan om bearbetningskoncession maj 2011 | Copperstone Resources AB | |
| Gladhammar | Västervik | Kalmar län | Sulfidmalm (guld, koppar, silver, vismut) | Bearbetningskoncession 2012 | Wiking Mineral AB | |
| Kallak | Jokkmokk | Norrbottens län | Järnmalm | Bearbetningskoncession 2022 | Beowulf Mining |
Mineralprojekt
Se även
Källor
- Bergsstatens årsredovisning för 2010, läst 2011-06-05
- Bergsstatens årsrapport 2010, läst 2011-06-05
- Metaller och mineral, maj 2010. SGU Nyhetsbrev, läst 2011-06-06
- Ny teknik 2011-05-26, sidorna 14-15, läst 2011-06-05
Referenser
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
