Strömsunds kommun

Strömsunds kommun är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Strömsund.

Strömsunds kommun Kommun
Kommunhuset
Slogan	Gott om det mesta
Strömsunds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Jämtland Ångermanland Lappland
Län	Jämtlands län
Centralort	Strömsund
Inrättad	1 januari 1974
Befolkning, areal
Folkmängd	11 020 (2024-09-30)[1]
Areal	11 780,58 kvadratkilometer (2019-01-01)[2]
- därav land	10 464,23 kvadratkilometer[2]
- därav vatten	1 316,35 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet	1,05 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	63°51′00″N 15°35′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Östersunds domkrets (1982-01-01–) Jämtbygdens domsaga (–1982-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2486[3]
Anställda	1 925 (2019-11)[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2313
GeoNames	2671219
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I nordvästra delen av kommunen finns relativt låga fjäll medan sjörik förfjällsterräng hittas i sydvästra delen av kommunen. Det traditionella jord- och skogsbruket har nästintill helt slagits ut och industrisektorn har istället vuxit.

Befolkningstrenden har sedan 1930-talet varit negativ och mellan 1960 och 2015 mer än halverades antalet invånare. Kommunen är ett starkt fäste för Socialdemokraterna och partiet har, tillsammans med Vänsterpartiet, styrt kommunen efter samtliga val under 2010-talet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna, Ström, Alanäs, Hammerdal, Frostviken, Fjällsjö, Bodum och Tåsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1893 tillkom Gåxsjö landskommun genom en utbrytning ur Hammerdals landskommun.

Strömsunds municipalsamhälle inrättades 19 januari 1901 och upplöstes vid utgången av 1962. Hammerdals municipalsamhälle inrättades 9 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1965.

Vid kommunreformen 1952 återförenades Gåxsjö landskommun med Hammerdals landskommun, samtidigt som Bodums landskommun uppgick i Fjällsjö landskommun (då i Västernorrlands län), och Alanäs landskommun uppgick i Ströms landskommun, medan Frostvikens landskommun och Tåsjö landskommun förblev opåverkade.

1967 uppgick Tåsjö landskommun i Fjällsjö landskommun. Vid kommunreformen 1971 bildades Ströms, Frostvikens, Hammerdals och Fjällsjö kommuner av motsvarande landskommuner. Strömsunds kommun bildades 1974 av dessa fyra kommuner.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga, och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.^[6]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska^[7], kommunnamnet på sydsamiska är Straejmien tjïelte ^[8].

Geografi

Kommunen gränsar i väst till Krokoms kommun och de norska kommunerna Røyrvik och Lierne i Trøndelag fylke, i syd till Östersunds kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län, i nord till Dorotea kommun och Vilhelmina kommun i Västerbottens län och i öst till Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Kommunen ligger i landskapen Jämtland och Ångermanland med en mindre kil norr om Tåsjön i Lappland.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Strömsunds kommun

Utsikt över Russfjärden, Ströms Vattudal.

Tåsjömasten.

Den till arealen stora kommunen har flera olika naturtyper. Längst i nordväst finns storbruten fjällnatur. Fjällen är dock relativt låga med få toppar högre än 1 200 meter. De högsta fjällen är det mäktiga Sielkentjakke med sina 1 315 meter över havet och den svenska delen av Sipmeke (vid Riksröse 203A) som är 1 393 meter över havet. Fjällnaturen övergår sedan i så kallad förfjällsterräng med delvis sjöfyllda nordväst–sydöstliga dalar. Genom Ströms Vattudals 16 mil långsträckta sjösystem rinner Faxälven vidare mot sydöst. Vidsträckta slättområden i form av skog- och myrmarker med moräntäckta kalkstenar och skiffrar finns mellan fjällkedjan och urbergets skogklädda bergskullterräng längst i öster. De nämnda bergarterna har, framför allt i kommunens södra del, gett upphov till en näringsrik odlingsbar jord. De geografiska förhållandena har också resulterat i att ängs- och myrmarkerna är mycket artrika på sina ställen.

Den geologiska trädgården vid Hjalmar Strömerskolan visar den lokala geologin och floran.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Strömsunds kommun	Hela riket
Bebyggelse (1,0 %)   Skog (73,4 %)   Öppen myrmark (10,1 %)   Jordbruksmark (0,5 %)   Övrig mark (15,0 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 55 naturreservat i Strömsunds kommun.^[11] Ett exempel är Stormyrhögen med en trollskog klädd med lavar och mossor. I reservatet finns minst 13 rödlistade arter.^[12] Ett annat exempel är Siljeåsen som även är klassad som Natura 2000-område. Hela reservatet består av gammal granskog varav hälften sumpskog. På den kalkrika marken växer exempelvis skogsrör, kransrams, knärot, tvåblad och guckusko.^[13]

Administrativ indelning

Distrikt (socknar) i Strömsunds kommun.

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Frostviken, Gåxsjö, Hammerdal, Ström-Alanäs, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö.

Från 2016 övergick indelningen till att vara baserad på åtta distrikt,^[14] vilka motsvarar de tidigare socknarna – Alanäs, Bodum, Fjällsjö, Frostviken, Gåxsjö, Hammerdal, Ström och Tåsjö.

Tätorter

Strömsunds kommun är en utpräglad glesbygdskommun med cirka 60 procent av befolkningen boende i tätorter och 28 procent i centralorten.

Det finns sju tätorter i Strömsunds kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Folkmängd 2015	Landskap
1	Strömsund	&&&&&&&&&&&03690.&&&&&03 690	Jämtland
2	Hammerdal	&&&&&&&&&&&01043.&&&&&01 043	Jämtland
3	Hoting	&&&&&&&&&&&&0648.&&&&&0648	Ångermanland
4	Backe	&&&&&&&&&&&&0535.&&&&&0535	Ångermanland
5	Rossön	&&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344	Ångermanland
6	Gäddede	&&&&&&&&&&&&0321.&&&&&0321	Jämtland
7	Näsviken	&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226	Jämtland

Styre och politik

Styre

Strömsunds kommun är en starkt Socialdemokratisk kommun. Socialdemokraternas dominerande ställning har genom åren försvagats successivt vid varje val fram till 1998 då man förlorade tre mandat och den egna majoriteten i kommunfullmäktige. Man inledde ett samarbete med Vänsterpartiet, men det var kortvarigt och i stället bildade man majoritet med Centerpartiet. Efter kommunvalet 2002 regerade Socialdemokraterna i minoritet men med stöd av Centerpartiet.

Vid kommunvalet 2006 gjorde det lokala partiet Rättvis Demokrati inträde i kommunfullmäktige och blev näst största parti. Samtidigt åkte Miljöpartiet och Kristdemokraterna ut ur fullmäktige. Rättvis Demokrati ville bilda en allians med de borgerliga partierna i kommunen och bollen låg hos Centerpartiet som förhandlade med Socialdemokraterna som man stöttat i åtta års tid. Centerpartiet valde till sist att ingå i allians med Rättvis Demokrati, Moderaterna och Folkpartiet. Denna allians har kommit att benämnas "Strömsundsalliansen". Karin Stierna (C) utsågs till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd på heltid. Jan-Olof Andersson (M) utsågs till förste vice ordförande och kommunalråd på halvtid och Göran Edman (Rättvis Demokrati) utsågs till andre vice ordförande och även han som kommunalråd på halvtid. Lennart Oscarsson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande, utsågs till tredje vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången sedan kommunen bildades.^[15]

De borgerliga partierna valde den 10 oktober 2007 att avbryta samarbetet med Rättvis Demokrati. Strömsunds kommuns nya styre blev klart den 19 december 2007 då de borgerliga partierna fick mandat att styra kommunen i minoritet, med 15 röster för och 12 emot (RD och V). Fem Socialdemokrater valde att stödja de borgerliga partierna och de övriga åtta avstod från att rösta. Karin Stierna fick fortsätta som kommunalråd på heltid och Jan-Olof Andersson blev kommunalråd på 75 procent, samtidigt som Göran Edman inte fick fortsätta som kommunalråd.^[16] Mandatperioden 2010 till 2014 styrde Socialdemokraterna i en majoritetskoalition med Vänsterpartiet.

Samma koalition fortsatte sedan att styra i majoritet efter valen 2014 och 2018.^[17] Efter valet 2022 valde Socialdemokraterna och Centerpartiet att blida styre tillsammans.

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Elisabeth Lindholm
Förste vice ordförande	S	Lennart Oscarsson
Andre vice ordförande	M	Lars-Eric Bergman

Mandatfördelning 1973–2022

Valår	V	S	MP	RD	SD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1973	3	26				14	2	1	3	3 26 14 2 3	49	90,6	46
1976	3	26				14	2	1	3	3 26 14 2 3	49	90,7	43
1979	3	27				12	2	1	4	3 27 12 2 4	49	89,2	39 10
1982	3	29				11	1	1	4	3 29 11 4	49	89,4	36 13
1985	3	28				10	3	1	4	3 28 10 3 4	49	87,6	36 13
1988	3	27	2			10	3	1	3	3 27 2 10 3 3	49	84,1	30 19
1991	3	26	1			11	3	1	4	3 26 11 3 4	49	83,6	28 21
1994	5	25	2			10	3	1	3	5 25 2 10 3 3	49	84,0	26 23
1998	9	22	2			9	1	2	4	9 22 2 9 2 4	49	79,55	28 21
2002	8	22	1			10	2	2	4	8 22 10 2 2 4	49	77,59	27 22
2006	3	13		9		5	1		4	3 13 9 5 4	35	79,09	18 17
2010	3	17		3	2	5			5	3 17 3 2 5 5	35	79,94	22 13
2014	3	17	1	2	3	5			4	3 17 2 3 5 4	35	81,00	21 14
2018	2	16		2	4	7			4	2 16 2 4 7 4	35	81,30	20 15
2022	2	13		1	6	5			8	2 13 6 5 8	35	79,47	17 18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Socialdemokraterna har sju, Centerpartiet har tre, Moderaterna har två, Rättvis demokrati, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.^[18]

Presidium 2019–2022
Ordförande	S	Susanne Hansson
Förste vice ordförande	S	Morgan Olsson
Andre vice ordförande	C	Mats Gärd

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Tillträdde	Avgick
	Lennart Oscarsson (S)	1998	31 december 2006[19]
	Karin Stierna (C)	1 januari 2007	31 december 2010
	Gudrun Hansson (S)	1 januari 2011	30 april 2015[20]
	Susanne Hansson (S)	10 juni 2015-[21]

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Karin Näsmark	M	Åse Ehnberg
Barn-, kultur- och utbildningsnämnden	S	Lena Johansson	C	Ragnar Lif
Miljö- och byggnämnden	S	Lars Andreasson	C	Magnus Svensson
Valnämnden	S	Marie Gabrielsson	C	Lars Lif

Vänorter

Strömsunds kommun har en vänort:

• Hausjärvi, Finland

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Jordbruksnäringen, som tidigare var omfattande och basen för försörjningen inom kommunen, slogs nästan helt ut under 1900-talets andra hälft. Även den förut så dominerande skogsnäringen har under de senaste tjugo åren minskat i betydelse. Många arbetstillfällen har därigenom försvunnit, vilket speglas i att befolkningen minskat med omkring 10 000 personer inom gränserna för den nuvarande kommunen sedan slutet av 1950-talet.

Det finns dock ett mindre träföretag kvar, Norrskog Wood Products AB (hyvlade trävaror) i Hammerdal. Vid sidan av träindustrin finns i kommunen även en del metall-, betong- och livsmedelsindustri. Ett mycket expansivt verkstadsföretag under senare år har varit Engcon. Under en lång tid på 1900-talet kom även utbyggnaden av flera stora vattenkraftverk i kommunen att generera många arbetstillfällen. Turistnäringen med service- och tjänstenäringarna har ökat sedan 1980-talet, största arbetsgivare är dock kommunen själv.

Infrastruktur

Transporter

Genom sydöstra delen av kommunen går ett flertal större vägar som Riksväg 45 samt länsvägarna 331, 339, 344, 345, 346. Länsväg 342 kommer in i kommunen från sydöst och genomkorsar kommunen mot Norge.^[22]

Strömsundsbron.

Sedan 1912 genomkorsas kommunen i sydvästlig–nordöstlig riktning av Inlandsbanan. Bibana finns till Strömsund från Ulriksfors. Även Hammerdal har haft järnvägsförbindelse genom en nio kilometer lång bibana. Denna revs dock upp 1985.

Hallvikens flygfält byggdes under andra världskriget som militär flygplats, men på 1960-talet ombildades den till civil flygplats med flygtaxitrafik. Under fem år gick flyg tur och retur Hallviken-Bromma och Hallviken-Sundsvall men verksamheten lades ner 1974. Därefter har flygplatsen tagits över av Strömsunds flygklubb.^[23]

Utbildning

År 2022 fanns nio grundskolor varav den största hade 200 elever och den minsta hade fem elever.^[24] Strömsunds kommuns enda gymnasieskola, Hjalmar Strömerskolan, hade både yrkesutbildningar och högskoleförberedande program. Vid gymnasiet fanns också ett nationellt idrottsgymnasium inom sportskytte.^[25] År 2014 öppnade Campus Strömsund där Uppsala universitet och Campus Gotland skulle hålla i utbildningar inom bland annat vindkraft.^[26] År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25 till 64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 13,9 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där andelen var 29,6 procent.^[27]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 11 023 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 204:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Strömsunds kommun 1850–2020[28][29]
År			Folkmängd
1850			7 506
1860			9 309
1870			11 583
1880			14 603
1890			17 808
1900			19 940
1910			22 504
1920			25 579
1930			26 644
1940			26 161
1950			25 139
1960			23 788
1970			18 460
1975			17 758
1980			17 343
1985			16 611
1990			16 093
1995			15 316
2000			13 938
2005			12 931
2010			12 185
2015			11 712
2020			11 488

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 334, eller 11,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 873 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 532, eller 3,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 371 den 31 december 2002).^[30]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Strömsunds kommun 11 873 personer. Av dessa var 1 193 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[31]

Födelseland[31]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&010680.&&&&&010 680
2	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
4	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0128.&&&&&0128
5	Norge	&&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102
7	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086
8	Finland	&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076
9	Thailand	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070
10	Syrien	&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044
11	Polen	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
12	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
13	Iran	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
14	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026
15	Somalia	&&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025
16	Danmark	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
17	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
19	Kina	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
20	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
20	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
22	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
23	Irak	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Island	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Kultur

Museum

Bland kommunens museer återfinns Beppe Wolgers-museet på hembygdsgården i Strömsund, Hotings Bilmuseum och Stenåldersmuseet i Rossön.

Ströms hembygdsgård.

I kommunen finns ett antal hembygdsgårdar, till exempel Fjällsjö hembygdsgård, Frostvikens hembygdsgård, Hammerdals hembygdsgård, Kyrktåsjö hembygdsgård, Rossöns hembygdsgård, Valågårdens bygdegård i Hoting och Ströms hembygdsgård med bland annat en unik samling båtmotorer.

I Lusthuset vid Yxskaftkälen finns, förutom en vattenträdgård, ett miniatyrlandskap föreställande Yxskaftkälens järnvägar.^[32]

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Strömsunds kommun

Redan under stenåldern fanns det bosättningar på flera platser. Åtminstone tre av de nuvarande församlingskyrkorna i kommunen har haft medeltida föregångare. Ströms kyrka, som byggdes 1845–47, ersatte en medeltida stenkyrka byggd omkring 1300. Nära kyrkan har också några vikingatida fynd gjorts. Bland kultursevärdheterna kan förutom de tio kyrkorna, Alanäs kyrka, Ankarede kapell, Bodums kyrka, Fjällsjö kyrka, Gäddede kyrka, Gåxsjö kyrka, Hammerdals kyrka, Ströms kyrka, Tåsjö kyrka och Vikens kapell, . På Långön utanför Hoting finns gravfält från vikingatiden och vid Brattforsen (mellan Backe och Strömsund) och Fångsjön finns hällmålningar daterade till cirka 2 500–2 000 f.Kr.

Kommunvapen

Huvudartikel: Strömsunds kommunvapen

Blasonering: På en delad sköld med den övre delen i rött har placerats STRÖMSUNDSBRON i svart siluett. På sköldens undre del mot silverbotten blå vågor föreställande vatten i STRÖMS VATTUDAL.

Vapnet tillkom genom en utlyst tävling 1973. Vapnet bryter mot flera heraldiska regler och godkändes inte av statsheraldikern, men hans utslag är endast rådgivande och kommunen lät ändå registrera det hos Patent- och registreringsverket 1974. Alla de ingående tidigare kommunerna hade heraldiska vapen, men man beslutade att använda ett helt nytt, gemensamt, vapen.

Se även

• Personer med anknytning till Strömsunds kommun
• Strömsunds kommunblock
• Hammerdals kommunblock (Lits kommunblock)
• Ramsele kommunblock

Källor

1. Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
4. Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
5. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
6. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
7. 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
8. Enligt kommunens webbplats
9. ”Geologiska trädgården”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/4346.html. Läst 17 juni 2022.
10. ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
11. ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/sok.html. Läst 18 juni 2022.
12. ”Stormyrhögen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/stormyrhogen.html. Läst 18 juni 2022.
13. ”Siljeåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/siljeasen.html. Läst 18 juni 2022.
14. • SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
15. Sveriges Television, 17 oktober 2006: Strömsundsstyre klart Läst 1 mars 2016
16. Sveriges Radio, 19 december 2007: Klart vilka politiker som ska styra i Strömsund Läst 1 mars 2016
17. ”Samma majoritetsstyre i Strömsunds kommun”. Affärsnytt Norr. 12 oktober 2018. https://affarsnyttnorr.se/samma-majoritetsstyre-stromsunds-kommun/. Läst 17 juni 2022.
18. Stromsund.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016.
19. LT: Kandiderar inte som s-kommunalråd igen Arkiverad 10 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 1 mars 2016
20. Strömsunds kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 22 april 2015: §45 Avsägelse från Gudrun Hansson(s) av de kommunala uppdragen Läst 1 mars 2016.
21. Strömsunds kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 10 juni 2015: §60 Val av ordförande i kommunstyrelsen för tiden intill den 31 december 2018 efter Gudrun Hansson (s) Läst 1 mars 2016.
22. ”Strömsund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/str%C3%B6msund. Läst 18 juni 2022.
23. ”Entusiasten som håller liv i Hallvikens flygplats”. LT. 18 april 2009. https://www.ltz.se/2009-04-18/entusiasten-som-haller-liv-i-hallvikens-flygplats. Läst 18 juni 2022.
24. ”Grundskolor i kommunen”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/1148.html. Läst 18 juni 2022.
25. ”Gymnasium”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/345.html. Läst 18 juni 2022.
26. ”Strömsund får campus”. Sveriges Radio. 14 mars 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5809320. Läst 18 juni 2022.
27. ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 18 juni 2022.
28. ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
29. ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.
30. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
31. Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
32. ”Lusthuset”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/3588.html. Läst 17 juni 2022.

Externa länkar

• Strömsunds kommuns officiella webbplats
• Wikimedia Commons har media som rör Strömsunds kommun.
  Bilder & media