George J. Mitchell

George John Mitchell, född 20 augusti 1933 i Waterville, Maine, är en amerikansk politiker och jurist. Han var demokraternas ledare i USA:s senat 1989-1995. Eftersom demokraterna var i majoritet hela denna period, var han majoritetsledare lika länge som han ledde den demokratiska gruppen.

George J. Mitchell
Född	20 augusti 1933[1][2][3] (91 år) Waterville[4], USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Bowdoin College Georgetown University Law Center
Sysselsättning	Politiker, entreprenör, manusförfattare, advokat, domare, diplomat
Befattning
Amerikansk senator USA:s 96:e kongress, Maine (klass 1) (1980–1981)[5] Amerikansk senator USA:s 97:e kongress, Maine (klass 1) (1981–1983)[5] Amerikansk senator USA:s 98:e kongress, Maine (klass 1) (1983–1985)[5] Amerikansk senator USA:s 99:e kongress, Maine (klass 1) (1985–1987)[5] unknown value (1987–1989) Amerikansk senator USA:s 100:e kongress, Maine (klass 1) (1987–1989)[5] Amerikansk senator USA:s 101:a kongress, Maine (klass 1) (1989–1991)[5] Amerikansk senator USA:s 102:a kongress, Maine (klass 1) (1991–1993)[5] Amerikansk senator USA:s 103:e kongress, Maine (klass 1) (1993–1995)[5] United States Special Envoy for Northern Ireland (1995–2001)
Politiskt parti
Demokratiska partiet
Barn	3
Utmärkelser
Félix Houphouët-Boignys fredspris (1998) Hessischer Friedenspreis (1999) Benjamin Franklin Medal (1999) Fyra friheters-priset - Frihetsmedaljen (2003) Theodore Roosevelt Award (2010) Presidentens frihetsmedalj Riddare med storkors av Brittiska imperieorden Philadelphia Liberty-medaljen Annenberg Award for Excellence in Diplomacy
Redigera Wikidata

Biografi

Fadern, som också hette George John Mitchell, var arbetare och modern Mary Saad var en invandrare från Libanon. Mitchell avlade 1954 grundexamen vid Bowdoin College. Han avlade sedan 1961 juristexamen vid Georgetown University Law Center.

Mitchell var demokraternas kandidat i 1974 års guvernörsval i Maine. Han förlorade valet mot James B. Longley; för första gången i delstatens historia fick Maine en obunden guvernör.

Mitchell var domare i en federal domstol 1979-1980. Han tillträdde 17 maj 1980 som senator för Maine, efter att Edmund Muskie hade blivit USA:s utrikesminister. Mitchell valdes 1982 till en hel mandatperiod, omvaldes 1988 och kandiderade inte till omval i 1994 års kongressval.

USA:s president Bill Clinton erbjöd honom 1994 en utnämning till USA:s högsta domstol men Mitchell tackade nej. Följande år tackade han ja till att bli USA:s speciella sändebud för Nordirland. Mitchell ledde förhandlingarna som ledde till Långfredagsavtalet mellan Storbritanniens och Irlands regeringar och för partier i Nordirland.

2006 och 2007 ledde han en utredning om förekomsten av dopning i den amerikanska proffsligan i baseboll, MLB. Resultatet publicerades i form av den så kallade Mitchellrapporten i december 2007 vilket bland annat fick till följd att både testning och bestraffning skärptes inom ligan.^[6]

Referenser

Noter

1. Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1586239co0047972, läst: 13 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w6710nx9, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Mitchelltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Carnegie Hall:s öppna data, juni 2017, Carnegie Hall agent-ID: 61975, läs online och läs online, läst: 2 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}
5. Biographical Directory of the United States Congress, United States Government Publishing Office, 1903, US Congress Bio-ID: M000811, läst: 29 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
6. Mitchell Report to be released today mlb.com 13 december 2007, avläst 31 januari 2013.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör George J. Mitchell.
• George J. Mitchell på Biographical Directory of the United States Congress (engelska)