Föglö
kommun på Åland Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Föglö är en kommun på Åland med 509 invånare (2023) och en yta på 1 869 km², varav 1 734 km² är vatten. Centralort är Degerby med kommunkansli, butik, bibliotek, hembygdsmuseum och turistinformation. Butiken fungerar också som postombud och apotek.
| Föglö | ||
| Kommun | ||
 Degerby. Kommunkansliet i Föglö. | ||
|
||
| Land |  Finland | |
|---|---|---|
| Autonom region |  Åland | |
| Ekonomisk region | Ålands skärgård | |
| Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling | |
| Läge | Föglö kyrka: | |
| - koordinater | 60.0113°N 20.4255°Ö | |
| Centralort | Degerby | |
| Areal | 1 869,1 km²[1] | |
| - land | 134,8 km²[1] | |
| - vatten | 1 734,3 km²[1] | |
| Folkmängd | 509 (2023-12-31)[2] | |
| - svenskspråkiga | 419 (82,3%)[3] | |
| - finskspråkiga | 16 (3,1%)[3] | |
| - övriga språk | 74 (14,5%)[3] | |
| Befolkningstäthet | 3,7 invånare/km² | |
| Ledning | ||
| - kommundirektör | Niklas Eriksson | |
| - kommunfullmäktiges ordförande |
Gun-Britt Gullbrandsson | |
| - kommunstyrelsens ordförande |
Andreas Henriksson | |
| Tidszon | EET (UTC+2) | |
| - sommartid | EEST (UTC+3) | |
| Postort | Föglö | |
| Postnummer | 22710 | |
| Kommunkod | 062 | |
| Geonames | 659951 | |
 Föglö kommuns läge på Åland.
| ||
| Webbplats: www.foglo.ax | ||
Föglö kommun styrs och förvaltas i enlighet med kommunallagen för landskapet Åland (1997:73). Detta är en följd av den självstyrelse som Åland har sedan början av 1920-talet och som ger landskapet egen lagstiftningsbehörighet på många områden.
Kommunen utgörs av en arkipelag med ett stort antal öar, holmar och skär i Ålands södra skärgård och har vattengräns mot kommunerna Lemland, Lumparland, Vårdö, Sottunga och Kökar samt mot Sverige. Fast bosättning finns på ett antal större öar. Fritidsbebyggelse finns också på många holmar.
Föglö är uppdelat i ett drygt tjugotal byar. Dessutom brukar Föglöborna skilja mellan fem större delar av kommunen, som är åtskilda av sund och förbundna med broar och i ett fall (Vargskär) med en vajerfärja (Embarsundsfärjan). Det finns också några byar som ligger mer avlägset och saknar förbindelse med resten av Föglö och numera också fast befolkning. Kommundelarna är:
- Degerö med byarna Degerby (kommunens centralort), Granboda (som hade en rysk flyghamn under första världskriget) och Stentorpa.
- Sonbodalandet med byarna Finholma och Sonboda samt ön Näversholma.
- Västersocken med byarna Björsboda, Bråttö (med fiskodling), Flisö, Hummersö, Kallsö och Prästgården (med naturreservatet Granö holme).
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Föglö kommun 1910–2020[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1910 | 1 457 | |||
| 1920 | 1 424 | |||
| 1930 | 1 418 | |||
| 1940 | 1 349 | |||
| 1950 | 1 188 | |||
| 1960 | 1 022 | |||
| 1970 | 684 | |||
| 1980 | 608 | |||
| 1990 | 606 | |||
| 2000 | 595 | |||
| 2010 | 580 | |||
| 2020 | 526 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år. | ||||
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2023.[3]
En viktig näring i kommunen är fiskindustrin. Fyra fiskodlings- och fiskförädlingsföretag är etablerade med försäljning i första hand till den finska marknaden. Företagen står för cirka sextio arbetsplatser i Föglö.
Sammanlagt finns ett femtiotal företag i kommunen, många av dem enmansfirmor. De flesta är verksamma inom serviceyrken som byggtjänster, taxi, frisör och friskvård, andra är turistföretag som stugbyar, gästhamnar och matställen. Vidare finns 38 registrerade lantbrukslägenheter men på endast ett fåtal är jordbruket huvudsyssla. Flertalet har marken utarrenderad. I Degerby finns också ett båtvarv.
Kommunen är en stor arbetsgivare, som erbjuder sysselsättning främst inom barn- och äldreomsorgen samt grundskolan. Många Föglöbor får sin utkomst som sjömän, både ombord på landskapets färjor och de kommersiella rederiernas fartyg.[4]
Den viktigaste förbindelsen mellan Föglö och resten av Åland är Föglölinjen, bilfärjan mellan Svinö i Lumparland och Degerby. Den inrättades i december 1957 efter att ha diskuterats sedan början av 1950-talet.[5] Överfarten tar ungefär en halvtimme. Trafiken upprätthålls av landskapet Åland och går enligt turlista hela dygnet utom nattetid.
En annan färjförbindelse finns mellan Långnäs i Lumparland på fasta Åland och Överö i Vargskär. Den utgör en del av den Södra linjen som fortsätter till Kökar och sedan till Galtby i den åboländska skärgården.
Fasta förbindelser mellan Åland och Föglö har diskuterats till och från, både broar och tunnlar. En tunnel utreddes senast 2014, men ansågs för dyr. Beräkningarna landade på cirka 225 miljoner euro.
Föglö kommun tillkom när de gamla församlingarna i Finland (kyrksocknarna och kapellen) organiserades om enligt 1865 års förordning om kommunalförvaltning. Föglö församling behöll ansvaret för de kyrkliga frågorna, medan ett nytt förvaltningsorgan inom samma geografiska område, Föglö landskommun (numera Föglö kommun), övertog ansvaret för världsliga uppgifter.[6]
Jordbruk och fiske
På 1800-talet var de viktigaste näringarna i Föglö jordbruk med boskapsskötsel, fiske, främst efter strömming men också fjällfisk som gädda och abborre, samt seglation och säljakt. ”Föglö ost är ryktbar”, konstaterar postexpeditören Mathias Weckström i sitt geografiska lexikon från 1851. Den bästa osten tillverkades på Husö (i Sottunga) samt i byarna i norra delen av Föglö, Jyddö, Bänö, Ulversö, Överö och Nötö. Exporten från Föglö (inklusive dåvarande kapellen Sottunga och Kökar) utgjordes årligen av 1500 tunnor strömming, 5 tunnor saltade gäddor, 3000 lispund levande fisk, mellan 60 och 70 tunnor sälspäck, 300 famnar barrved, 100 levande kreatur, 20 tunnor nötkött, 700 lispund fårkött, 300 lispund ost och 50 lispund smör.[7]
Sjöfart
Under andra halvan av 1800-talet blev fraktsjöfart en allt viktigare näring i kommunen. Större segelskutor införskaffades som kunde bege sig på längre resor. För det mesta köptes begagnade fartyg, men en del byggdes också i kommunen, flera i Granboda, enstaka i Nötö, Skogboda och Sonboda. Men sjöfarten blev aldrig riktigt lyckosam. Haverierna var många, åtskilliga påmönstrade Föglösjömän återvände aldrig hem. Exempelvis försvann briggen Toivo med hela sin besättning hösten 1894 på resa från Köpenhamn till Lovisa. Åtta Föglöbor drunknade inklusive befälhavaren, 60-årige östersjöskepparen Vilhelm Karlsson från Sonboda. I början av 1900-talet hade motgångarna blivit så många att lusten att investera i nytt tonnage var borta och fraktsjöfarten som näring i kommunen dog ut.[8]
Degerby
Samhället Degerby har välbevarad trähusbebyggelse från 1800- och 1900-talet. Från att utsprungligen ha varit en bondby utvecklades orten på 1800-talet till ett tjänstemannasamhälle med tullförvaltning och lotsstation och blev centralort i den åländska skärgården tack vare läget invid farleden mellan Sverige och Finland. Nu är Degerby en populär anhalt för båtfolk sommartid.
Föglö kyrka
Föglö kyrka, uppförd på medeltiden, ligger cirka fyra kilometer från Degerby. Kyrkan byggdes i mitten på 1800-talet om till korskyrka och har också senare renoverats och byggts om ganska hårdhänt. I kyrkan finns ett relikkrucifix i silver från 1400-talet.[9]
Föglömuseet
Föglömuseet drivs av Föglö hembygdsförening. Museet ligger invid färjfästet i Degerby i ett gammalt tullpackhus från 1820-talet.[10]
Enigheten
Enighetens gästhem i Degerby är en före detta bondgård som också fungerade som gästgiveri och tingsplats. Gästgiveriet har sannolikt anor från medeltiden och fungerade som anhalt för sjöfarare mellan Sverige och Finland.
Lotsstugan
Lotsstugan är ett museum som också drivs av Föglö hembygdsförening. Museet ligger invid Restaurang Seagram i Degerby. Lotsstugan står kvar från den tiden då Degerby fungerade som lotsplats. Utställningen återger hur verksamheten såg ut under 1900-talet.
Björkör
Björkör är en ö med ett traditionellt skärgårdshemman, numera naturreservat, som ägs av Ålands landskapsregering. Skärgårdshemmanet är i ursprungligt skick.[11]
Gloskär
På holmen Gloskär finns resterna av ett gammalt spetälskehospital. Hospitalbyggnaderna utgjordes av två stugor för de spetälska, en för män och en för kvinnor, samt ett stycke från dessa föreståndarens stuga som rymde "studerkammare", "farstuga" och två andra "stugor". Senare uppfördes en badstuga för de spetälska, samt ett fähus för hospitalets två kor.[12]
Första baptiserna i Finland
I Finholma by finns en minnessten till minne av Finlands första baptistiska dopförrättning 1856 och bildandet av Finlands första baptistförsamling.[13]
Föglö kommuns vapen antogs av kommunalfullmäktige den 15 september 1948 och fastställdes av Ålands landskapsnämnd den 31 oktober 1951.
Blasoneringen lyder: I blått fält tre uppflygande gyllene andfåglar, ställda 2–1.[14]
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
