Bråttö
by i Föglö, Åland Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Bråttö är en by i Föglö kommun på Åland med 13 invånare (2023). Den ligger i den del av kommunen som kallas Västersocken och hör sedan 2006 till Ålands södra skärgårdsförsamling. Tidigare hörde den till Föglö församling.
| Bråttö | |
| By | |
 Till byn Bråttö hör en stor arkipelag. Bilden är från Västra Skötör strax söder om det gamla fiskeläget Sältingskär. 6 augusti 2004. | |
| Land |  Finland |
|---|---|
| Autonom region |  Åland |
| Område | Ålands skärgård |
| Kommun | Föglö |
| Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling |
| Koordinater | 59.9932°N 20.3209°Ö |
| Folkmängd | 13 (2023-12-31)[1] |
| Befolkades | medeltiden |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Postort | Föglö |
| Postnummer | 22710[2] |
| Registerby | 062-403[3] |
  Byns läge på Åland.
| |
| Visa på detaljerad karta: Kartplatsen | |
Bråttö har landgräns i norr och öster mot byn Hummersö samt vattengräns i norr mot Flisö, i öster mot Kallsö, i söder mot Björkör och i väster mot byarna Flaka och Vessingsboda i Lemlands kommun.
Bebyggelsen ligger på en tidigare ö, Bråttö, som genom landhöjningen har växt ihop med grannbyn Hummersö. Byn omfattar också ett omfattande vattenområde i söder med ett stort antal holmar och skär. Den största är Sommarön.
Farleden mellan Sverige och Finland går genom byns vatten i Ledfjärden. Naturhamnen Granhamn, där krog inrättades på 1600-talet, ligger också inom byns gränser.
Bråttö och övriga Västersocken har förbindelse med resten av Föglö via Gollansbron över Kyrksundet, det sund som skiljer Västersocken från Degerö.
Liksom resten av Ålands skärgård befolkades Bråttö under medeltiden. Urbyn i västra Föglö har uppenbarligen varit Björsboda. Från den har sedan byarna Kallsö och Hummersö etablerats och slutligen också de mer perifera och mindre Bråttö och Flisö.
Flera förklaringar till ortnamnet Bråttö har framkastats.[4] De äldsta skrivningarna, Bruttö (1517) samt Broothöö och Brothöö (1537), gör det troligt att förleden innehåller ett personnamn, ett tillnamn Brutte, också skrivet Brotta, som bevisligen existerade på Åland. I 1530-talets skattelängder nämns en bonde Jeppe (Jakob) Brutte eller Brutti, bosatt i byn Lemböte.[5] Bråttö skulle då betyda ’Bruttes ö’ eller ’ön som Brutte förfogar över’, men den Brutte som namnet syftar måste ha levt långt tidigare än Jakob Brutte.
1500- och 1600-talet
Första gången vi möter Bråttö i de historiska källorna är i Stockholms stads tänkebok den 17 juni 1517. Per Staffansson i Sonboda och hans ”måg”, Jöns i Bråttö, hade efter Pers bror Jeppe Staffansson ärvt ett stenhus i Sankt Larens gränd i Stockholm, vilket de upplät till rådmannen Jakob Lumpe. Denne Jöns är alltså den första Bråttöbo vi känner till namnet.[6]
Det dröjer sedan ett par decennier innan Bråttö åter nämns i urkunderna. I de äldsta skatteböckerna över Åland, upprättade 1537 och 1539, får vi för första gången veta något om själva byn, nämligen att det då fanns fyra bönder: Bengt Olofsson (1539: Erik Olofsson), Nils Persson, Olof Persson och Gestil Persson. Under de svåra åren kring sekelskiftet 1600 blev två av gårdarna i Bråttö öde. Den ena återbefolkades efter ett drygt decennium, medan den andra förblev öde och marken övertogs av grannarna.
Tre gårdar förblev det sedan i byn under de kommande seklerna:
- nr 1, Utgård,
- nr 2, Uppgård och
- nr 3, Mellangård.[7]
Den första beskrivningen av Bråttö finns i 1661 års jordebok: ”Denna by haver två vind- eller strömmingsnotvarp, skötläggning bruka de understundom i stora havet, eljest lika lägenhet som i Kallsö”. Och under Kallsö står: ”Timmer- och brännvedskog till nödtorften, mulbete och fjällfiskedräkt sammaledes”. De korta raderna gör klart för oss att Bråttöborna var beroende av fisket för att klara sin försörjning. Framför allt fiskade de strömming, dels med not på byns eget vatten och dels med skötar ute i havet, men också fjällfisk (främst abborre och gädda) fångades. Skog och bete åt kreaturen hade de så att de klarade sig.[8]
1700-talet
Början av 1700-talet – med Karl XII:s långa krig mot Ryssland – blev en svår tid för ålänningarna. Bråttöborna tvingades liksom de flesta andra att sensommaren 1714 fly till Sverige när ryska trupper ockuperade landskapet. Hur de sedan kom att tillbringa den närmare åtta år långa flyktingtiden vet vi inte, men däremot vet vi att byns utsatta läge invid segelleden mellan Sverige och Finland gjorde att den var mer eller mindre totalförstörd efter kriget, och bönderna erhöll så många som tio skattefria år för att kunna återuppbygga den.[9] På Uppgård och Mellangård återvände de tidigare familjerna efter fredsslutet 1721, men till Utgård kom en ny bonde, Erik Larsson, hemma från Finholma och gift med en dotter från Mellangård. Gårdens tidigare innehavare, Erik Tomasson, hade avlidit 1713 och änkan hade 1716 som flykting i Stockholm sålt gården till Erik Larsson.[10]
Den första kartan över Bråttö upprättades 1773–74 av lantmätaren Carl Niclas Biörckbom i samband med att byn skattlades. Kartans textdel ger oss en utförlig beskrivning av böndernas villkor och hur livet gestalade sig i Bråttö. Åkerbruket var inte särskilt betydelsefullt för bönderna. Deras viktigaste inkomstkällor var istället skogen, boskapsskötseln och kanske framför allt fisket.
I byn växte den skog som bönderna behövde till hus och gärdsgårdar liksom till brännved. Dessutom kunde de årligen sälja 15 famnar ved. Betesmarken kring gårdarna var otillräcklig, men det avhjälptes av betet på byns många holmar (ett hundratal räknas upp). Bönderna fiskade strömming kring byns stränder; vid Granhamn fanns två notvarp, i Hemviken ett varp, likaså fanns varp på Granskär och på Flakholm. Fjällfisk (främst gädda och abborre) fångades om höstarna. Bråttöborna sålde regelbundet strömming, någon fjällfisk samt ved och ost i Stockholm.[11]
De tre gårdarna i Bråttö var lotshemman, vilket innebar att bönderna också tjänstgjorde som lotsar vid närbelägna Flisöbergs lotsplats i Flisö.[7]
Bymiljön i Bråttö bedöms som kulturhistoriskt värdefull. De tre huvudgårdarna ligger samlade utmed vägen. I viken öster om gårdarna finns byns samfällda sjöviste. I backsluttningen invid sjövistet ligger flera mindre ställen: Torpars, Östermans, Petterssons och Ytterträsk.
Jordbruk kombinerat med fiske var tidigare huvudnäringar i byn. Särskilt strömmingsfisket om höstarna var viktigt. Från alla gårdar for man ut till fiskelägen i södra skärgården för att fiska strömming. Byn hade tidigare egen midsommarstång. Den stod uppe på Furunäsberget.[12]
I byn finns Bråttö naturreservat, inrättat 1988, som består av gammal naturskog. Reservatet omfattade från början cirka 29 hektar, men har förstorats till cirka 44 hektar. Marken är privatägd. Syftet med reservatet är att skydda landskapsbilden och växt- och djurlivet. Området ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 som särskilt skyddsområde och särskilt bevarandeområde (SAC).[13]
I Bråttö finns vindkraftverket Albert, ägt av Ålands vindenergi andelslag. Det uppfördes 1999, är 65 meter högt och har en rotordiameter på 44 meter. Effekten är 600 kW. På Åland finns totalt 28 vindkraftverk.[14]
| Befolkningsutvecklingen i Bråttö 1970–2020[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 21 | |||
| 1980 | 11 | |||
| 1990 | 20 | |||
| 2000 | 20 | |||
| 2010 | 14 | |||
| 2020 | 14 | |||
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
