Drothems kyrka

Drothems kyrka är en kyrkobyggnad i Söderköpings församling, Vikbolandets och Hammarkinds kontrakt, Söderköpings kommun, Linköpings stift i Östergötland. Fram till den 31 december 2004 var kyrkan även församlingskyrka i Drothems församling, då denna uppgick i Söderköpings församling.

Drothems kyrka
Kyrka
Drothems kyrka
Land	Sverige
Län	Östergötland
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Linköpings stift
Församling	Söderköping S:t Anna församling
Koordinater	58°28′51″N 16°18′57″Ö
Invigd	1200-tal
Geonames	8129801
Bebyggelse‐ registret

Kyrkans gatuadress är Drothemsgatan 8, 614 34 Söderköping.

Kyrkobyggnaden och historik

Namnet "Drothem" är en förvanskning av det fornsvenska "Drotin", vilket betyder "Herren" eller "Gud". Drothems kyrka i Söderköping benämndes under medeltiden S:t Drotten eller S:ta Trinitas. Kyrkan föregicks av en äldre kyrkobyggnad, som troligen var belägen norr om den nuvarande. Strax intill kyrkan står en klockstapel, vars nuvarande huv tillkom vid en ombyggnad 1788.

Kyrkan har treskeppigt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr. I nordväst och sydost finns strävpelare. Invändigt delas kyrkan av en snedställd tvärmur mellan kor och långhus. Byggnaden är uppförd av natursten, med sakristia, gavelrösten, valv, omfattningar med mera av tegel. Trappgavlarna är försedda med blinderingar. Kyrkan har vitputsade fasader och täcks av ett sadeltak. Ingångarna är belägna i väster och söder.

Kyrkan dateras till 1200-talets slut eller 1300-talets början. Vid en byggnadsarkeologisk undersökning 1979–1980 framkom att sakristian ursprungligen hade fyra valv och en mittpelare. Däremot kunde inte långhusets inre gestaltning med säkerhet bestämmas. Kyrkan härjades av stadsbranden 1385, eller möjligen av branden 1418. Vid återuppbyggnaden välvdes kyrkan till en treskeppig hallkyrka, sakristians nuvarande valv tillkom och tvärmuren uppfördes som stöd för de kraftigt inåtlutande långhusmurarna. Det östra gavelröstet reparerades och en strävpelare uppfördes i sydost. Strävpelarna i nordväst tillhör kyrkans första byggnadsperiod. Kyrkan har haft en takryttare, som togs ner i mitten av 1700-talet. 1762 vitmenades interiören, och 1771 rappades och vitmenades exteriören. Under 1700-talet förstorades även fönstren. År 1844 genomfördes en omfattande renovering, som delvis förstörde medeltidskyrkans egenart. Den nuvarande öppna bänkinredningen samt fönsterbågarna av gjutjärn tillkom vid en renovering 1892. På 1950-talet genomfördes omfattande förstärkningsarbeten. Överstelöjtnant Anders Watz, ägare av Loddby i Drothem, skänkte orgel, predikstol, klocka, mässhake, dopfunt och altarkläde till kyrkan år 1644.

Bildgalleri.

• 
  Altarskåpet
• 
  interiör
• 
  Predikstolstak
• 
  Kyrkbänk
• 
  Votive Skepp
• 
  Fönster
• 
  Drothems kyrkas predikstol
• 
  Drothems kyrkas dopfunt

Inredning

• Altarskåp av ek, nordtyskt arbete från 1400-talets sista fjärdedel. Altarskåpet är tillverkat i Lübeck under 1400-talets senare del. Det restaurerades 1892.
• Dopfunt av kalksten från gotländsk verkstad, 1200-talet. Foten tillverkades 1949.
• Krucifix av trä från verkstad i Östergötland, 1400-talets andra hälft.
• Träskulptur av ek, Johannes^{[förtydliga]} ur kalvariegrupp, nordtyskt arbete från 1400-talets sista fjärdedel.
• Altartavla från 1600–1649.
• Predikstol från 1704.

I kyrkans ägo finns även en altartavla (eller överdelen till ett epitafium) från 1600-talets förra hälft, som kan ha tillvaratagits från någon av de nu försvunna kyrkorna eller kapellen i staden.

Orgel

Orgel

• Den 21 december 1646 skänkte överstelöjtnanten Anders Watz en regal till kyrkan. Den förbättrades före 1787 av G. Sack och blev då orgelverk.^[1]
• Vid okänd tidpunkt: Johan Agerwall, Söderköping, (†1711) arbetar med ett orgelverk.^{[källa behövs]} Ett femstämmigt positiv skänktes av landshövdingen Gustaf Adolf von der Osten.^[2]
• 1812: Orgelbyggare Lorentz Peter Lorin bygger ett orgelverk
• 1877 eller 1878: Firma E. A. Setterquist & Son, Örebro, bygger en 9-stämmig mekanisk piporgel.
• 1957: Firma Åkerman & Lund, Stockholm, bygger en 16-stämmig rörpneumatisk orgel.
• 2023-2024 Den nuvarande orgeln byggs av Tostareds Kyrkorgelfabrik.

Man I. Huvudverk	Man II. Svällverk	Pedal	Koppel
Borduna 16'	Violinprincipal 8'	Subbas 16'	II/I
Principal 8'	Rörflöjt 8'	Principal 8'	II/P
Flûte harm. 8'	Salicional 8'	Borduna 8'	I/P
Borduna 8'	Voix celeste 8'	Octava 4'
Gamba 8'	Principal 4'	Basun 16'
Octava 4'	Flûte octaviante 4'
Täckflöjt 4'	Nasard 2 2/3'
Octava 2'	Flageolette 2'
Mixtur III	Ters 1 3/5'
Trumpet 8'	Corno 8'
	Oboe 8'
	Tremolo

Övriga byggnader

Klockstapel med tupp

Gravkor byggdes 1920, klockstapel och klocktorn är från 1700–1799. Kyrkogården inhägnas av en kallmur.

Externa länkar och källor

• anläggningspresentation
• Medeltidens bildvärld, Historiska museet.
• Kulturnät Östergötland: Drothems kyrka^{[död länk]}.
• Antiqvarisk tidskrift för Sverige, andra delen (1867-1869), sid 88f, handlar om Drothems kyrka.
• Wikimedia Commons har media som rör Drothems kyrka.
  Bilder & media

Litteratur och källor

• Malm, G: "Sockenkyrka - stadskyrka". I: Meta 83:2. Cnattingius, B: Drothems kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1974.
• Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
• Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
• Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:2, Linköpings stift

1. Drothem (E) C:1 (1666-1725) Sida: 107, 235
2. Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 231-232. Libris 2413220