Alkan skrev mestadels pianoverk, där hans tekniskt mycket komplicerade etyder särskilt märks. Av dessa är de mest kända de tolv etyderna i samtliga molltonarter, Douze études dans tous les tons mineurs opus 39 (1857), som avslutas med Aisopos gästabud (nr 12 i e-moll). Vad som är unikt med opus 39 är att det inkluderar inte bara en uvertyr utan även en symfoni samt en konsert för solopiano.
Symfonin (etyd nr 4–7) omfattar fyra satser, med en sammanlagd speltid på cirka 25 minuter: (I) Allegro i c-moll med sonatform; (II) Marche Funèbre i f-moll; (III) Menuet i b-moll; samt (IV) Finale i ess-moll med mycket hög teknisk svårighetsgrad. Av än högre svårighetsgrad och dubbel längd är dock solokonserten (etyd nr 8–10), som inkluderades på plats fem i brittiska Classic FM:s lista från 2019 över de tio svåraste pianoverken.[1] Konserten omfattar tre satser, 1342 takter och en speltid på cirka 50 minuter: (I) Allegro assai i giss-moll med utvidgad sonatform, dubbel exposition och en speltid på knappt 30 minuter; (II) Adagio i ciss-moll, som till en början kan liknas vid en Chopin-nocturne, men kring mitten transformeras till en grotesk marsch i b-moll med tjocka basackord; (III) Allegretto alla barbaresca i fiss-moll, vars polonäs-rytm åter alluderar till Chopin, även om den tekniska svårighetsgraden med kaskader av trettioandradelsnoter mer liknar Liszt.
Alkans 30 Chants är publicerade i fem sviter om sex stycken i varje. De fem sviterna är inspirerade av Felix Mendelssohns första bok med Lieder ohne Worte. Därför avslutas var och en med en Barcarolle – alla olika, fast samtliga går i g-moll.
Pianoverk
Variations sur un theme de Steibelts Orage Concert, opus 1 (1828)
Rondeau chromatique (1833)
Douze Caprices, opus 12, 13, 15 och 16
Trois études de bravoure: Improvisations, (opus 12)
1 Prestissimo
2 Allegretto
3 Allegro marziale
Trois andantes romantiques, (opus 13)
Souvenirs: Trois morceaux de le genre pathétique, (opus 15)
7 Aime-moi ass-moll
8 Le vent
9 Morte
Trois Études de bravoure: Scherzi, (opus 16)
10 Mouvement de valse
11 Moderato: Quasi minuetto
12 Prestissimo
Le preux: Etude de consert, opus 17 (cirka 1844)
Nocturne, opus 22 (1844)
Saltarelle e-moll, opus 23 (1844)
Gigue et air de ballet dans le style ancien, opus 24 (1844)
Alleluia, opus 25 (1844)
Marche funèbre, opus 26 (cirka 1844)
Le chemin de fer, etyd opus 27 (cirka 1844)
25 Préludes, dans tous les tons majeurs et mineurs, opus 31 (1847)
Quatre impromptus, opus 32:1–4 (1848–1849)
1 Vaghezza
2 L’amitié
3 Fantasietta alla moresca
4 La foi
Deuxième recueil d’impromptus, opus 32:5–8 (1849)
5 Andantino
6 Allegretto
7 Vivace
8 Andante
Grande Sonate: Les Quatre Ages, opus 33
1 Vingt Ans:
2 Trente Ans: Quasi-Faust
3 Quarante Ans: Un heureux ménage
4 Cinquante Ans: Prométhée enchaînté
Douze Études dans les tons majeurs, opus 35 (cirka 1847) tillägnad Francois-Joseph Fétis
1 Etude A-dur
2 Etude D-dur
3 Etude G-dur
4 Etude C-dur
5 Etude F-dur Allegro barbaro
6 Etude Bb-dur
7 Etude Ess-dur L’incendie au village voisin
8 Etude Ass-dur
9 Etude Ciss-dur Contrapunktus
10 Etude Gess-dur Chant d’amour - Chant de la mort
11 Etude H-dur
12 Etude E-dur
Trois marches quasi da cavalleria, opus 37 (1857)
Chants, livre 1, opus 38:1–6 (1857)
6 Barcarolle g-moll
Chants, livre 2, opus 38:7–12 (1857)
12 Barcarolle g-moll
Douze Études dans les tons mineurs, opus 39 (cirka 1857)
Marcia funebre sulla morte d’un Papagallo, per due Soprani, Tenore, Basso, con tre Oboi e Fagotto; Parole e Musica dell Cittadino C V Alkan (primogenito)