Loading AI tools
svensk riksmarskalk och ambassadör Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Hans Axel von Fersen, även känd som Axel von Fersen d.y., född 4 september 1755 i Jakobs församling i Stockholm, död 20 juni 1810 i Stockholm (lynchad), var en svensk greve, generallöjtnant, riksmarskalk, ambassadör och en av rikets herrar. Han var son till fältmarskalk Axel von Fersen d.ä. och Hedvig Catharina De la Gardie.
| Hans Excellens Högvälborne Greve Axel von Fersen RoKavKMO | |
|---|---|
 | |
| Axel von Fersen klädd i riksrådsdräkt. Runt halsen bär han ordenskedjorna för riddare av Serafimerorden och kommendörer med stora korset av Svärdsorden. Porträtt målat av Carl Fredrik von Breda omkring 1800. | |
Titlar | |
| Tidsperiod | 1755–1810 |
| Tidsperiod | 1801–1810 |
| Utnämnd av | Gustav IV Adolf |
| Företrädare | Johan Gabriel Oxenstierna |
| Efterträdare | Magnus Stenbock |
| Yrke | Militär |
| Övrigt arbete | Diplomat |
Militärtjänst | |
| I tjänst för | Sverige Frankrike 1770–ca 1792 Amerikas Förenta Stater 1779–ca 1783 |
| Försvarsgren | Infanteriet |
| Slag/krig | Amerikanska revolutionskriget |
| Utmärkelser | En af rikets herrar Serafimerorden Svärdsorden Institution du Mérite militaire Cincinnatusorden |
|
| |
Personfakta | |
| Personnamn | Hans Axel von Fersen |
| Född | 4 september 1755 Jakobs församling, Stockholm |
| Död | 20 juni 1810 (54 år) Stockholm, mördad |
| Begravd | 2 december 1810 i Riddarholmskyrkan, Stockholm gravsatt i Ljungs kyrka, Östergötland |
Släkt | |
| Frälse- eller adelsätt | von Fersen |
| Far | fältmarskalk Axel von Fersen d.ä. |
| Mor | Hedvig Catharina De la Gardie |
 | |
| Grevliga ätten von Fersens heraldiska vapen. | |
Axel von Fersen var militär och politiker samt en tidstypisk representant för hovstilen vid Gustav III:s hov. Han var franska drottningen Marie-Antoinettes gunstling och planerade samt deltog i den franska kungafamiljens misslyckade flyktförsök 1791. Han deltog i det amerikanska frihetskriget på kolonialisternas sida mot den brittiska kronan. Han fick en dramatisk död då han lynchades på grund av falska rykten om att ha varit inblandad i den svenske kronprinsen Karl Augusts död 1810.[1]
Vid 14 års ålder fick han enligt tidens sed för adelssöner fara ut i Europa – på grand tour – för att avsluta sina studier vid en skola i Braunschweig; därefter fortsatte han med krigsakademin i Turin, språkstudier samt vistades vid de europeiska hoven. Efter tre år i Tyskland kom han till Paris 1773. Våren 1774 reste han till London.
,_ikoniskt_porträtt_målat_i_London_av_okänd_konstnär_1778.jpg)
I december 1774 återvände von Fersen till Sverige. Här tjänstgjorde han i svenska armén och deltog i livet vid Gustav III:s hov.
1778 reste han till London för att senare samma år vara tillbaka i Frankrike, där han redan 1770 antagits till löjtnant vid franska regementet Royal-Bavière och nu utnämndes till överste. Han presenterades vid franske kungens Ludvig XVI:s hov och favoriserades snart av den unga drottningen Marie-Antoinette vilket gav upphov till skvaller om att han var hennes älskare. Han fick en förhållandevis viktig utrikespolitisk roll för Sverige.
Under amerikanska revolutionen deltog fransmännen på kolonialisternas (de blivande amerikanernas) sida, och von Fersen, likt många andra, ville passa på att få erfarenhet från denna möjliga hjälteskapande händelse, samt befordran. von Fersens roll under detta krig var framför allt i egenskap av tolk och officer, då han behärskade både engelska och franska. Tack vare dessa språkinsikter fick han möjligheten att träffa den blivande presidenten George Washington och agera tolk mellan denne som inte kunde ett ord franska, och den franska expeditionens ledare greve de Rochambeau, vilken inte kunde engelska. Vidare utmärkte sig von Fersen vid slaget vid Yorktown 1781, efter vilket kriget vändes till amerikanernas fördel och möjliggjorde deras nationsskapande 1783. För sina insatser under kriget dekorerades von Fersen med den prestigefyllda Cincinnatusorden. Han blev överste för ett eget regemente, Royal suédois, 1783.
Efter återkomsten till Sverige åtföljde von Fersen på hösten 1783 Gustav III på dennes italienska resa som varade nära ett år och besökte därunder med kungen bland annat Paris där han åter träffade Marie-Antoinette.
1785 återvände von Fersen till Paris där han vistades till 1791 med vissa avbrott, bland annat 1788 då han deltog i Gustav III:s ryska krig. I Paris lär det ha uppstått ett kärleksförhållande till Marie-Antoinette som gjort honom världshistoriskt ryktbar. När franska revolutionen bröt ut 1789 fick von Fersen Gustav III:s uppdrag att vara rapportör om vad som skedde i Frankrike. von Fersen organiserade tillsammans med Louis Auguste Le Tonnelier de Breteuil kungafamiljens flyktförsök i juni 1791, då han beledsagade de flyende till Bondy, ett par mil från Paris, där han tog en annan väg än kungaparet för att leda förföljare på villospår. Då den kungliga familjen greps i Varennes-en-Argonne var von Fersen inte med. Han lyckades rädda sig över den franska gränsen in i Belgien. I Bryssel vistades han till 1794, då han hemkallades till Sverige, sysselsatt med diplomatiska underhandlingar. Även med det franska kungaparet underhöll han hemliga förbindelser och besökte förklädd Paris i februari 1792.
16 mars 1792 mördades Gustav III på en maskeradbal på operan i Stockholm och Sverige hade förmyndarstyrelse 1792–1796 då Gustav IV Adolf tillträdde. I Sverige fick von Fersen en roll inom den svenska politiken. Han sändes av Gustav IV Adolf 1797 till kongressen i Rastatt som ambassadör. Vid hovet i Baden uppgjorde han giftermålskontraktet mellan Gustav IV Adolf och prinsessan Fredrika Dorotea Vilhelmina. 1799 utnämndes han till En av rikets herrar samt kansler vid Uppsala universitet och 1801 till riksmarskalk. Vid åtskilliga tillfällen var von Fersen tillförordnad medlem av riksrådet. Vid utbrottet av Sveriges krig mot Napoleon 1805 följde han kungen till Tyskland. I revolutionen i Sverige 1809 deltog han ej. 29 mars 1809 avsattes kungen. von Fersen var gustavian och ville att kronprins Gustav skulle tillträda. Han hade påverkats av vad han sett av frihetens verkningar i Frankrike och ville inte ha konstitutionell monarki utan inskränka makten till envälde.
Gustav Adolfs efterträdare Karl XIII var åldrad och barnlös, han hade ingen tronföljare. Då den utsedde tronföljaren, den danske prinsen Karl August, plötsligt avled av apoplexi på Kvidinge hed i Skåne 1810 spred sig ett rykte att denne blivit förgiftad och att Axel von Fersen och hans syster Sophie Fersen – grevinnan Piper – låg bakom detta. Det ryktades om att prinsens livmedikus var von Fersens husläkare.
Ryktet om att prinsens dödsfall skulle ha varit mord gjorde bland annat gällande att det var familjen von Fersen som låg bakom. Det bedrevs muntliga uppviglingar, det agiterades genom anslag på husknutarna och upphetsande tidningsartiklar. Huvudstadstidningen Nya Posten upptogs den 14 juni 1810 helt av en fabel på vers med namnet "Rävarna". De som åsyftades var bröderna Axel och Fabian von Fersen samt deras syster Sofie Piper.[2]
Så kom den 20 juni, den dag då den folkkäre prinsens lik söderifrån skulle föras in i huvudstaden till slottet. Kvällen innan utdelades bland folket lappar med uppmaning att hålla "rävjakt". "En förfärlig död över giftblandarena skall bliva nationen en ljuvlig hämnd", hette det.[3] I egenskap av riksmarskalk skulle Axel von Fersen vara med i sorgetåget. Han blev av sina vänner och anhöriga varnad för att delta men han lät inte skrämma sig.[3]
När liktåget med prinsens kista kom upp mot huvudstaden, mötte von Fersen som riksmarskalk upp för att enligt protokollet ledsaga processionen in i Stockholm. I staden rådde dock en hätsk stämning, det fanns gott om gratis brännvin, människor var berusade. När processionen tågade in i Stockholm syntes riksmarskalken åkande närmast före likvagnen i sin täckta galavagn med förgylld grevekrona på taket. Den tunga vagnen drogs av sex vita hästar med seldon av purpurröd mundering och förgyllda beslag. "Det fanns ingenting svart på hela det granna ekipaget, och det retade folket", berättade senare ett ögonvittne, en vid tillfället fjortonårig pojke som gick i skräddarlära.[3]
Redan uppe på Söder började folkmassan skräna och spotta på Fersens vagn. Snart kastades stenar och andra kastvapen genom vagnsfönstren.[3] von Fersen slets ut ur sin riksmarskalksvagn och misshandlades. Han sökte skydd i en fastighet på Stora Nygatan men slets ut igen. Misshandeln fortsatte. Massan var rasande. Kläderna slets av, han pryglades, bespottades och slutligen lynchades von Fersen genom att hans bröstkorg krossades av en man utklädd till sjöman.
Allt detta skedde framför soldater ur Svea Livgarde som var där för att upprätthålla ordningen. Denna händelse går under beteckningen fersenska mordet och är ett av de mest uppseendeväckande morden i Sverige någonsin.
Axel von Fersen och hans familj blev dock rentvådda från mordanklagelserna och han fick en värdig begravning. Jordfästningen ägde rum i Stockholm den 2 december 1810 i Wachtmeisterska gravkoret i Riddarholmskyrkan.[4] Den högtidliga ceremonin förlöpte mot förväntan alldeles lugnt. Myndigheterna var fast beslutna att genast slå ned varje försök till tumult, och trupperna, som marscherade före och efter liktåget, hade gevären laddade. Man hade också stängt alla bodar där starka drycker såldes.[5]
Monument över Axel von Fersen d.y. finns vid Steninge slott sydost om Sigtuna samt vid Löfstad slott sydväst om Norrköping.
Epitafiet som restes vid Löfstad slott av hans syster Sophie Fersen bär två inskrifter:
| ” | mannamodet uti hans sista stunder den 20 junij 1810 witna om hans dygder och sinnes lugn. |
„ |
| ” | wänskapen och friden skall hans skugga mötas af wälsignelse och tårar. |
„ |
Axel von Fersen d.ä. och d.y. är tillsammans med andra släktmedlemmar gravsatta i Ljungs kyrka i Östergötland.
Greve von Fersens formella titel var "Hans Excellens Högvälborne Herr Greve Axel von Fersen, En av Rikets Herrar, Riddare och Kommendör av Kunglig Majestäts Orden och Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden". Under sitt liv blev han tilldelad många olika befattningar, vilka är som följer i kronologisk ordning:
.jpg)
Originalmanuskripten till Axel von Fersen den yngres dagbok är skrivna på franska och finns bevarade i Stavsundssamlingen på Riksarkivet i Stockholm. Alma Söderhjelms verk är en redigerad utgåva, med kommentarer och personliga anteckningar. Det bevarade materialet från dagboken omfattar totalt omkring 20 000 sidor. Dagboken för tiden efter mars 1779 till början av juni 1791 tvingades von Fersen, vid flykten från Paris den 20 juni 1791 (flykten till Varennes-en-Argonne), lämna kvar hos en tjänare (Frantz). Denne ansåg sig tvungen att bränna upp anteckningarna, vilket von Fersen djupt beklagade i efterhand. Minnesbilder från den här tiden förekommer ändå rikligt i senare brev och anteckningar och finns sålunda trots allt kvar i någon form, för eftervärldens historiska forskning.
Han anses även vara förlaga till den fiktiva figuren Röda nejlikan.[källa behövs]
Under 2010 hedrade Stockholmsbaserade teatergruppen Bouffonteatern Axel von Fersen med commedia dell'arte-föreställningen "Axel von Fersen under bilan".[7] Föreställningen spelades under hela 2010, 200 år efter det att von Fersen togs av daga.[källa behövs]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
