Loading AI tools
svensk arkitekt Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Alfred Frederik Elias Grenander, född 26 juni 1863 i Skövde, död 14 juli 1931[6] i Berlin, var en svensk arkitekt och professor verksam i Berlin. Grenander är framförallt känd för sitt mångåriga arbete med utformningen av Berlins tunnelbanestationer samt för industribyggnader.
| Alfred Grenander | |
 Alfred Grenander, 1901. | |
| Född | Alfred Frederik Elias Grenander 26 juni 1863[1][2][3] Skövde[4], Sverige |
|---|---|
| Död | 14 juli 1931[1][3] (68 år) Berlin |
| Begravd | Falsterbo gamla kyrkogård |
| Medborgare i | Sverige[5] och Tyskland[5] |
| Utbildad vid | Technische Hochschule Berlin, Kungliga Tekniska högskolan, Technische Universität Berlin  |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan Unterrichtsanstalt des Kunstgewerbemuseums Berlin |
| Redigera Wikidata | |
Han var son till J.M.A. Grenander. Alfred Grenander utbildade sig till murare i Stockholm och gick kurser vid KTH. Han studerade sedan från 1885 på tekniska högskolan i Charlottenburg i Tyskland, bland annat med Otto Spalding och Hermann Muthesius som medstudenter. Han avslutade studierna 1888 och arbetade på flera olika arkitekturbyråer, bland annat för Ludwig Heims, Alfred Messel och Wilhelm Martens innan han 1890 börjar arbeta för Paul Wallot. 1896 grundade han tillsammans med Otto Spalding arkitektbyrån Spalding & Grenander som var verksam 1896-1903.
Grenander engagerades 1902 som formgivare av tunnelbanan i Berlin. Senast 1905 kan Grenander ses som tunnelbanans chefsarkitekt och han är verksam för Hochbahngesellschaft, Nordsüdbahn AG och slutligen BVG. Fram till 1931 skapade Grenander cirka ett 70-tal tunnelbanestationer i jugendstil och i klassisk modern stil i Berlin för Hochbahngesellschaft. De finns fortfarande kvar i mer eller mindre originalskick. Grenander utvecklade konceptet med igenkänningsfärger, där varje station genom en färg tydligt skiljer sig från de föregående stationerna. Färgerna kom att användas på perrongerna med dess pelare och skyltar. Denna princip hittar man delvis fortfarande på linjerna U2, U5, U6 och U8. Grenanders arbeten kom att influera Bruno Grimmek då denne ritade tunnelbanestationer efter andra världskriget.
1923 arrenderade Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin det så kallade Schwedenblock på Südwestkirchhof i Stahnsdorf för att svenskarna i Berlin skulle ha sin egen begravningsplats. Här planerade Grenander den svenska delen av kyrkogården. Han ritade också den vackra grinden i smidesjärn som leder in till svenskarna. Det så kallade Dianatemplet, där ursprungligen envoyén Hans-Henrik von Essen (1873-1923) gravsattes, ritades också av Grenander. I början av december 1923 invigdes kyrkogården.
I Sverige ritade han tre hus i Falsterbo, bland annat ett i nationalromantisk stil, uppfört 1922, det så kallade Wertheimshuset vid Storgatan och ett jugendinspirerat hus, Villa Tångvallen, vid Fyrvägen omedelbart norr om Falsterbohus, uppfört 1907.[7]
Grenander ritade även broar som Gotzkowskybron över Spree mellan Moabit och Charlottenburg (1911) och Schönfliesserbron[8] i Prenzlauer Berg 1912 i Berlin. Han ritade också fabriksbyggnaderna åt Knorr-Bremse i Lichtenberg 1908 och Loewe AG 1916.
En specialutställning om Grenander visades av Deutsches Technikmuseum i Berlin 2006-2007 och sedan i Stockholm och Skövde. I Berlin finns Alfred-Grenander-Platz vid stationen Krumme Lanke i Zehlendorf och Grenander-Haus vid Alexanderplatz. I Grenanders födelsestad Skövde finns en gata namngiven efter honom i stadsdelen Östermalm.
.JPG)
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
