Aleksandr Fridman

Aleksandr Aleksandrovitj Fridman (Александр Александрович Фридман), född 16 juni 1888 i Sankt Petersburg, död 16 september 1925 i Leningrad, var en rysk matematiker och kosmolog.

Aleksandr Fridman
Född	4 juni 1888 (g.s.)[1] Sankt Petersburg[2]
Död	16 september 1925[2][3][4] (37 år) Sankt Petersburg[2]
Begravd	ortodoxa Smolenskkyrkogården[5] kartor
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vid	Andra Sankt Petersburgsgymnasiet fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet, 1910
Sysselsättning	Matematiker, meteorolog, fysiker, forskare[6]
Befattning
Professor (1918–1920) Prorektor, statliga universitetet i Perm (1919–1920) Dekanus, statliga universitetet i Perm (1919–1919) Chefredaktör, vetenskaplig tidskrift (1923–) Direktör, The Voeikov Main Geophysical Observatory (1925–)
Arbetsgivare	Sankts Petersburgs statliga transportuniversitet (1910–1913) Sankt Petersburgs gruvdriftsuniversitet (1910–1913) statliga universitetet i Perm (1918–1920) Sankt Petersburgs universitet (1920–1925)[7] The Voeikov Main Geophysical Observatory (1920–1925)[7] Vasilovs statliga optiska institut (–)
Noterbara verk	Friedmanns ekvationer
Föräldrar	Aleksandr Fridman Ludmila Ignatievna Friedmann[8]
Utmärkelser
Sankt Georgsorden Georgskorset, fjärde klass Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen med svärd och band Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Guldsabel "för tapperhet"
Namnteckning
Redigera Wikidata

Fridman upptäckte 1922 lösningar till Albert Einsteins allmänna relativitetsteori som tillät ett expanderande universum, vilket bekräftades av Edwin Hubbles mätningar 1929 och numera ingår i Big Bang-teorin. Dessa lösningar upptäcktes senare oberoende av Georges Lemaître. Lösningarna sammanfattas i det som numera inom kosmologin kallas Friedmanns ekvationer. Vidare kallas den rumtid som tidigare kallades Robertson-Walker-metriken numera ofta Friedmann-Lemaître-Robertson-Walker-metriken.

Aleksandr Fridman levde största delen av sitt liv i Sankt Petersburg. Han tjänstgjorde i första världskriget för Ryssland. Han lärde också upp en annan känd fysiker – George Gamow. Fridman dog av tyfus, 37 år gammal.

Referenser

1. MacTutor History of Mathematics archive, MacTutor biografi-ID: Friedmann/, läst: 24 augusti 2024.^{[källa från Wikidata]}
2. Aleksandr M. Prochorov (red.), Фридман Александр Александрович, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
3. MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Find a Grave, Find A Grave-ID: 158735308, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
5. Find a Grave, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk2015872031, läst: 16 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
7. MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
8. Geni.com profil-ID: 6000000038100828984.^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Aleksandr Fridman.
  Bilder & media