Ynglingaätten
kungaätt som enligt enligt fornnorska och fornisländska skrifter ska ha varit ättlingar till guden Yngve-Frej / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ynglingaätten var enligt fornnorsk och fornisländsk sagalitteratur en kungaätt som uppges ha varit ättlingar till Yngve-Frej, det vill säga guden Frej. De påstås ha regerat i Svearnas rike i Uppsala. Den siste svenska sagokungen i Ynglingaätten var Ingjald Illråde. Efter hans fall ska vissa avkomlingar ha sökt sig till Vestfold i östra Norge, där de etablerade sig som härskare.[1] De sägs vara förfäder till Harald Hårfager, och därmed till det förenade Norges första kungaätt. Ynglingaätten uppträder som Skilfingar i det brittiska Beowulfskvädet.
|
|
|
Medan 1800-talets arkeologer och historiker använde sagomaterialet okritiskt och betraktade Ynglingaätten som reellt existerande, har den moderna källkritiska metoden inom nordisk historieskrivning gjort att flertalet nutida historiker anser att man inte kan dra några som helst slutsatser om ätten. Ynglingaätten betraktas idag som det halvhistoriska slaget av sagokungar, då vissa av personerna kan ha haft verklig bakgrund eller kan ha utgjort sammanslagningar av personer som har existerat.[1] Att hela ättelinjen är historisk går inte att belägga. Även om några av de norska kungar som räknade sig till ätten är historiska, så kan en stor del av ättelängden vara fantasiskapelser, och berättelserna betraktas som historiskt otillförlitliga.[2]