![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/45/Hand_woman_female_nude_fear_violence_anguish-1177140.jpg/640px-Hand_woman_female_nude_fear_violence_anguish-1177140.jpg&w=640&q=50)
Våld i nära relationer
olika typer av våld inom den privata sfären / From Wikipedia, the free encyclopedia
Våld i nära relationer (även kallat våld i hemmet eller partnervåld) är psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt och/eller ekonomiskt våld som sker inom den privata sfären. Begreppet omfattar alla våldsamma övergrepp som äger rum i privat miljö och mellan människor som har eller har haft känslomässiga och nära relationer till varandra.[1] Våld i nära relationer drabbar kvinnor, män och barn inom såväl särkönade som samkönade förhållanden.[not 1]
Våld i nära relationer | |
![]() Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
| |
Typer | |
---|---|
Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld · Eftervåld | |
Organisationer | |
Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg | |
Övrigt | |
Istanbulkonventionen | |
Se även | |
Alla artiklar om våld i nära relationer |
Begreppet våld i nära relationer omfattar, men är inte begränsat till, alla övergrepp som är kriminaliserade enligt den straffrättsliga lagstiftningens förbud mot våld mot enskilda personer, exempelvis misshandel, sexuella övergrepp, ofredande, ärekränkning och förtal, kvinnofridskränkning, dråp och mord. Psykisk misshandel är olaglig om medicinsk effekt går att påvisa och kan bli en egen brottsrubricering i närtid.[2] I Sverige regleras detta i brottsbalken. Brotten är i de flesta länder kriminaliserade även när de förekommer i privat miljö och kan leda till att åtal väcks. Det finns dock viss internationell variation bland annat i synen på fysisk bestraffning av barn, i många länder är barnaga ännu inte olagligt.[3]
Enligt Socialtjänstlagen (5 Kap. 11 §) har socialtjänsten ett ansvar för att ge stöd och hjälp till personer som utsatts för våld i nära relation, stöd och hjälp att förändra situationen samt stöd och hjälp till inblandade barn. Vidare har socialtjänsten ett ansvar för att verka för att gärningspersonen förändrar sitt beteende (5 Kap. 11a §). Stödet ges oavsett om våldet får rättsliga följder eller inte. Socialtjänstlagens ansvar är inte begränsat till att röra utsatthet för fysiskt eller sexuellt våld utan även psykiskt, materiellt och ekonomiskt våld omfattas av lagen.[4][2][5]
Utsatta kan få stöd i att lämna relationen och eventuellt få akutboende till sig själva, sina barn och ibland även husdjur[6] via kvinnojourer eller mansjourer, s.k. skyddat boende kan beviljas enligt Socialtjänstlagen.[7] I Sverige drivs den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen av Akademiska sjukhuset och Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK) på uppdrag av regeringen. Kvinnofridslinjen är bemannad dygnet runt, året runt, är kostnadsfri och syns inte i telefonräkningen.[8]