Loading AI tools
misshandel som riktar sig mot den andres självkänsla, eller som handlar om att beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra mänskliga rättigheter Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Psykisk misshandel eller psykiskt våld är misshandel som riktar sig mot en annan persons självkänsla och handlar om att gradvis och över tid beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra grundläggande behov. Kärnan i psykisk misshandel är ett mönster av utsatthet och den kan förekomma tillsammans med eller utan fysisk misshandel eller materiellt, sexuellt eller ekonomiskt våld. Andra typer av våld brukar i regel föregås av och vidmakthållas med hjälp av den psykiska misshandeln och denna process har i forskning och myndighetssammanhang fått namnet normaliseringsprocessen.[1][2] Forskning visar att den psykiska misshandeln är den första våldsyttring som visar sig i en relation och att denna är värst och mest oförutsägbar för offret.[1]
Våld i nära relationer | |
Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
| |
Typer | |
---|---|
Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld · Eftervåld | |
Organisationer | |
Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg | |
Övrigt | |
Istanbulkonventionen | |
Se även | |
Alla artiklar om våld i nära relationer |
Psykisk, liksom fysisk, misshandel är straffbart,[3] om det har en medicinsk effekt och kan bli en egen brottsrubricering i Sverige i närtid.[4][1] I Storbritannien är psykisk misshandel en egen brottsrubricering sedan 2015.[5]
Till begreppet psykisk misshandel hör en rad kränkande (bland annat psykologisk manipulation, gränsmässiga överträdelser och övervakning), förolämpande (till exempel ryktesspridning) och nedvärderande beteenden (att behandla den utsatte som sämre än andra, förnedra eller förödmjuka).[1] Manipulativa beteenden påverkar den utsattes psykiska integritet genom att angripa hens tankegångar, attityder och beteenden genom list, vilseledande och förförande handlingar. Den som manipulerar kan få den utsatte att ta på sig sådant som den som manipulerar själv är eller har gjort (projektion) och kan få den utsatte att underkasta sig genom orimlig kritik, anspelningar eller anklagelser i syfte att skada självkänslan. Förövaren använder sig ofta av manipulation, såsom gaslighting för att förvirra och få den som utsätts att tappa fotfästet, stanna kvar i relationen och binda sin verklighetsuppfattning till förövarens.[1] Till sist kan den utsatte tappa bort hela sitt jag.[6]
Vid psykisk misshandel är det vanligt med försök att gradvis isolera personen från den egna familjen, vänner och ibland även arbete så att personen blir ensam och som följd av detta socialt utsatt. Att visa tecken på aggressivitet, exempelvis genom hot om skadegörelse eller genom att slå sönder saker, räknas också som psykisk misshandel om det i detta finns ett outtalat hot (att till exempel skicka en såg till sin exfru behöver inte räknas som olaga hot för att ingå i begreppet psykisk misshandel). Andra vanliga tillvägagångssätt är förlöjliganden, otillbörlig kontroll såsom förföljelser, stalkning, övervakningskameror eller GPS i hemmet eller barnvagnen, att manipulera en person till att ändra sitt utseende, att gå bakom ryggen på personen för att sprida förtroenden, ljuga om personen eller presentera en förvriden bild av denne i omgivningen, eller på annat sätt omöjliggöra sociala relationer, skapa otrygghet, ingjuta hjälplöshet och därmed skapa jagsvaghet. Hot eller våld som riktas mot närstående räknas också som psykisk misshandel.[1]
Ett vanligt inslag i psykisk misshandel inom nära relationer är fenomenet traumabindning. Offret formar ett känslomässigt band till sin förövare när hen ständigt blir utsatt för en växling mellan elakt och snällt beteende (intermittent förstärkning). Det starka känslomässiga bandet och den manipulation som offret utsätts för gör det mycket svårt att lämna partnern trots att den som utsätts mår dåligt i relationen.[7][8][9] Personer som lever tillsammans med någon med narcissistiska drag eller obehandlat narcissistiskt personlighetssyndrom kan utsättas för "narcissistisk misshandel", en speciell och svår form av psykisk misshandel och även där är traumabindning ett inslag.[10][11][12]
Psykisk misshandel är främst uppmärksammat som en typ av partnervåld men begreppet är inte begränsat till kärleksrelationer; i ett känt rättsfall kring en liten flicka i Eslöv som nästan dog av förgiftning och nedkylning lyfte åklagaren fram att flickan bl.a. osynliggjorts i hemmet och uteslutits från familjefoton utöver den allvarliga fysiska misshandel och försummelse hon utsatts för. Få spår av flickan fanns där det i övrigt var tydligt att flera andra barn bodde. Föräldrarna påstod att det som låg bakom hennes beteenden, berättelser och hälsotillstånd var en hjärnskada som inte fanns.[13][14]
Barn, äldre, personer med hälsoproblem eller funktionsnedsättning samt HBTQ-personer och utlandsfödda kvinnor lyfts ofta fram som särskilt sårbara för att utsättas.[1] Den psykiska misshandeln kan definieras som en maktobalans som den misshandlande parten utnyttjar eller försöker skaffa sig. För att definieras som misshandel måste det också finnas ett uppsåt att skada eller förtrycka personen. Psykisk misshandel kan orsaka ångest, nedsatt självförtroende, depression och PTSD.[15][16][17]
Jämför även hotbrott, olaga förföljelse och ofredande.
Följande fraser är exempel på hur den utsatte kan framställas som socialt oacceptabel, förudmjukas, förminskas, få sin verklighetsuppfattning förnekad, känna sig överflödig, bestraffas, isoleras och begränsas i små steg över tid. Vilka "alla" eller "ingen" är framkommer sällan.
Inte sällan är anklagelser kopplade till projektioner, att förövaren anklagar den utsatte för det hen själv är eller gör. Beteendet anses sprunget ur att det förövarna gjort inte stämmer överens med deras självbild och de söker då tillfällen att "rentvå" sig själva (den utsatte kan då kallas “självisk” som blott bar sina egna kassar först, medan förövaren själv kan ha dolt att hen är efterlyst, åtalad för relationsbrott eller har mångmiljonskulder).[20]
I juridiska sammanhang har forskning från flera fält tagits in i bedömningen kring vad som räknas som psykisk misshandel.[1]
En anledning till att det ännu inte råder fullständig vetenskaplig konsensus om vad som skall räknas som psykisk misshandel ur ett medicinskt perspektiv är att det är ett så mångfacetterat begrepp (misshandeln kan ta otaliga uttryck) att det inte varit meningsfullt att fånga begreppet i en enkel formel.[1] En av de mest utbredda definitionerna är den som ingår i Conflict Tactics Scale (CTS), en manual som används i sociologiska studier för att kartlägga våld i partnerrelationer.[21] I den reviderade manualen CTS2 kategoriseras åtta typer av psykologiskt aggressiva beteenden: förolämpningar, skrik eller svordomar riktade mot partnern, att storma ut ur rummet, att hota eller kasta något på partnern eller i dennes riktning, att skada partnerns ägodelar, glåpord såsom "ful" eller "tjock", att göra något för att trotsa partnerns vilja eller att anklaga denne för att vara en dålig sängpartner. I den reviderade manualen byttes kategorin "verbal aggression" ut till förmån för "psykologisk aggression" då psykisk misshandel inte behöver involvera ord. CTS2 är begränsad till att huvudsakligen röra parrelationer.[21]
Redan 1953 lade den dåvarande Straffrättskommittén fram ett förslag på brottsbalk där "själslig terror" mot kvinnor framhölls som ett särskilt problem. Förslaget ledde inte till en egen brottsrubricering men har lyfts fram som ett tidigt försök att sätta ord på psykisk misshandel.[22]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.