Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Majoriteten av befolkningen är sysselsatta inom service- och tjänstesektorn samt inom offentlig förvaltning.
Befolkningstillväxten har varit kraftig sedan kommunen bildades på 1970-talet med en ökning på över 60 procent fram till början på 2020-talet. Efter valet 2006 har kommunen styrts av Alliansen, sedan 2014 i koalition med Miljöpartiet. April 2021 lämnar miljöpartiet den styrande majoriteten.
Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Från söder till norr är höjdskillnaden i området ungefär 170 meter. Barrskogskläddmorän täcker berggrunden som i huvudsak består av granit och porfyr. Det förekommer flera stråk av isälvsavlagringar där de mest betydande är Växjöåsen och Dädesjöåsen. Kring sjön Åsnen och i Mörrumsåns dalgång finns finkorniga sedimentjordar där det finns större områden med odlingsmark. Bland större sjöar återfinns Helgasjön, med öarna Helgö och Hissö, norr om centralorten och Åsnen i söder.[9]
Naturskydd
I kommunen finns 28 naturreservat. Delar av ön Hissö blev naturreservat redan 1944 men 2016 blev hela ön, inklusive omgivande vatten och småöar naturreservat. Det är i synnerhet bokskogen, gamla tallar och det rika fågellivet som bedömts ha ett skyddsvärde.[10] Ett annat exempel är Asadomänreservat som skyddades 1956 innan det blev naturreservat 1996. Större delen av området består av myrmark.[11]
I kommunen finns också Linnéuniversitetet, tidigare Växjö universitet och Högskolan i Växjö. I början av 2020-talet hade universitetet omkring 41 000 registrerade studenter varav 17 000 var helårsstudenter. Vid universitetet bedrivs även forskning.[21] År 2021 var andelen personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år 32 procent vilket var något högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[22]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 97 349 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 22:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Växjö kommun 1810–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Växjö kommun 1810–2020[23][24]
År
Folkmängd
1810
21 600
1850
31 666
1900
36 819
1950
43 516
1960
46 344
1968
56 004
1970
59 019
1980
64 661
1990
69 547
2000
73 901
2010
83 005
2020
94 859
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Stäng
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 18339, eller 21,09% av befolkningen (hela befolkningen: 86970 den 31 december 2014).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Växjö kommun 86970 personer. Av dessa var 14190 personer (16,3%) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver en naturfärgad bild av S:t Sigfrid, stående, klädd i röd klädnad och med gloria av guld samt hållande i högra handen en kräkla och i vänstra en kyrka, båda av guld.
Växjö stads vapen fastställdes 1939. Efter kommunbildningen 1971 ville statsheraldikern att man skulle ersätta vapnet med en mer överskådlig komposition. Kommunen önskade dock behålla stadens vapen och lät registrera detta i Patent- och registreringsverket år 1974.
Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Kaunas, Litauen
Almere, Nederländerna
Pobiedziska, Polen
Lancaster, England
Schwerin, Tyskland
Kalusj, Ukraina
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Irak
Somalia
Bosnien och Hercegovina
/
Polen
Syrien
Tyskland
Iran
Finland
Kina
Thailand
Afghanistan
Danmark
Turkiet
Norge
Island
Sovjetunionen
