Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Riksväg kallas i Sverige de vägar som har vägnummer från 1 till och med 99. Riksvägarna håller ofta en relativt hög standard och passerar ibland genom flera län. Riksvägarna med låga nummer ligger i söder och de med höga ligger i norr. År 1961 lades det svenska riksvägssystemet om. Vissa tidigare riksvägar blev europavägar. Kvarvarande riksvägar, ofta med nya sträckningar, skyltades från 1962 om med vita nummer mot blå botten.
Riksvägarna täcker hela Sverige. De plogas med prioritet under vintern. Riksvägarna tillhör gruppen allmänna vägar, vilket innebär att man inte behöver tillstånd för att trafikera dem. Ägare är staten. Riksvägar skyltas med vita tecken på blå botten med vit bård.
Från 2012 (med ändrad Väglag och den nya Vägförordningen 2012:707)[1] har den formella skillnaden mellan riksväg och länsväg i lagar och förordningar försvunnit. De är nu bara namn. Trafikverket bestämmer vägnummer och vilka vägar som är riksvägar. Regeringen bestämmer över budget och prioriteringar.
En europaväg räknas också som en riksväg med samma nummer som europavägen, men bara europavägsnumret skyltas.
Det finns även vägar som planerings- och budgetmässigt räknas som riksvägar men som inte skyltas med något nummer, ibland kallade grenvägar. De kallas internt ett riks- eller europavägsnummer och en punkt med två siffror efter. Till exempel E4.05 eller E6.20. Detta till skillnad mot sekundära länsvägar som inte heller har skyltade nummer. Trots att riksvägarnas "grenvägar" alltså hör till riksvägsvägnätet kan samma nummer finnas i mer än ett län. Det gäller bland annat 31.02 och 51.01. Emellertid tycks man försöka undvika dubbletter, vilket visar sig som luckor i numreringen inom många län, till exempel mellan spannet E4.03 - E4.09 och E4.21 i Östergötlands län.
Utformningen varierar när det gäller riksvägar. En riksväg kan vara allt från en motorväg till en smal vägbana med tvära kurvor och mötande trafik. Standarden beror mycket på när vägen byggdes och de regler och principer som gällde då. Det finns inga krav på att förbättra befintliga vägar som inte uppfyller nybyggnadskraven och det finns många riksvägar som inte uppfyller minimireglerna för glest trafikerade riksvägar. De förbättras efter hand i en långsam takt.
Vid nybyggen och stora ombyggnader beror vägstandarden på hur hårt trafikerad vägen är. En nybyggd riksväg ska alltid vara minst åtta meter bred och belagd (asfalterad). Vid uppklassning från länsväg till riksväg krävs det att vägen är sex meter bred och belagd. Denna lägre standard är vanlig i Norrland. Ett argument för att behålla de smalare vägarna är att de inte anses försämra trafiksäkerheten särskilt mycket. Trafikanterna kör långsammare då vägen upplevs som farligare, vilket jämnar ut trafiksäkerheten även om det försämrar framkomligheten.
Nuvarande system infördes 1962, men har ändrats för åtskilliga riksvägar sedan dess. Innan dess, under tiden 1945-1962 användes ett system med riksvägar 1-14, och länsvägar 30-400.
Systemet som infördes 1962 hade följande uppbyggnad:
Inom varje del numrerades vägarna med lägst nummer i väster och i söder. Systemet har frångåtts delvis i samband med förändringar och sammanslagningar av vägar till nya riksvägar. Riksväg 15 går exempelvis norr om Helsingborg-Kristianstad. Förändringar som skett sedan 1962 parat med att ingen riksväg får dela vägnummer med europaväg har föranlett sådana förändringar.
1985 genomfördes en del förändringar, då till exempel riksväg 28, 47, 53 och 68 samt E66 infördes eller ändrades. Några degraderades till länsvägar också.
1992 ändrades numren på de flesta europavägar i Sverige, och då fick motsvarande riksvägar byta nummer, bl.a. 10→9, 12→11, 20→19 och 65→66. Det beror på att en europaväg också är en riksväg med samma nummer, och ingen annan riksväg får ha samma nummer som en europaväg i Sverige.
Efter 1990 har också vid flera tillfällen riksvägar slagits ihop, till exempel till 26, 27, 45, 50 och 56.
En större omläggning genomfördes den 1 november 2007, då riksväg 23 lades om norr om Åseda till Linköping i stället för Oskarshamn; den gamla sträckningen blev riksväg 37. Samtidigt förlängdes riksväg 47 österut till Oskarshamn och riksväg 34 till Motala över tidigare riksväg 36. Den 1 april 2009 förlängdes också riksväg 40 till Västervik över tidigare riksväg 33.
Den senaste förändringen av riksvägnätet var då E16 förlängdes in i Sverige hösten 2012. Då försvann riksväg 16, riksväg 71 och riksväg 80, medan riksväg 69 och riksväg 15 tillkom.
Här visas även Sveriges europavägar, eftersom de också räknas som riksvägar.
| Läs mer | Började söder | Slutade norr | Nutida vägnummer | Skylt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Riksettan | Helsingborg | Stockholm | E 4 |
| |
| Rikstvåan | Trelleborg | Svinesund (norska gränsen) | E 6 |
| |
| Rikstrean | Kropp | Strövelstorp | E 6 |
| |
| Riksfyran | Malmö | Norrköping | E 22 |
| |
| Riksfemman | Göteborg | Jönköping | 40 |
| |
| Rikssexan | Göteborg | Stockholm | E 20 |
| |
| Rikssjuan | Göteborg | Grums | E 45 |
| |
| Riksåttan | Ödeshög | Hallsberg | 50 |
| |
| Riksnian | Örebro | Töcksfors (norska gränsen) | E 18 |
| |
| Rikstian | Örebro | Gävle | 50 E 16 |
| |
| Rikselvan | Arboga | Enköping | E 18 |
| |
| Rikstolvan | Solna stad | Mora | E 18 70 |
| |
| Rikstretton | Stockholm | Haparanda | E 4 |
| |
| Riksfjorton | Sundsvall | Åre | E 14 |
|
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
