![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/SemlaFlickr.jpg/640px-SemlaFlickr.jpg&w=640&q=50)
Semla
bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde / From Wikipedia, the free encyclopedia
Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är en sorts bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien, Finland och Estland, och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.
- För vad som på finlandssvenska heter semla, se småfranska. För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet.
Semla | |
![]() Semla på fat, med spritsad grädde och mandelmassa under locket. | |
Andra namn | Fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg |
---|---|
Land | Skandinavien, Finland, Baltikum |
År | (1500-talet) |
Huvudinnehåll | Vetebröd, vispgrädde, mandelmassa |
Serveras som | Efterrätt |
Variationer | Med mjölk (som hetvägg) |
Influenser från | Bulle av vetemjöl |
Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle, medan den kallas laskiaispulla på finska. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa, vilket även är vanligt i Finland, och ibland även vaniljkräm.[1] Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.