Nyköpings kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Nyköping som är länets residensstad.
Snabbfakta Slogan, Land ...
Stäng
Majoriteten av Nyköpings kommun är klädd med skog, men det finns också stora områden med jordbruksmark. Även på de större öarna i den inre skärgården finns odlingsmark. Näringslivet står på flera pelare som inkluderar tillverkningsindustri, kommunal och regional verksamhet samt flygplatsen Stockholm-Skavsta.
Sedan kommunen fick sin nuvarande geografiska avgränsning har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit del av styrande koalitionen sedan åtminstone 2010.
Kommunens område motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga och Vrena. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Nyköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.
Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds stad och resterande område uppgick samtidigt i Nyköpings stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena), Jönåker (av Bergshammar, Kila, Lunda och Tuna), Rönö (av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö och Spelvik), Stigtomta (av Bärbo, Halla, Nykyrka och Stigtomta), Svärta, (av Helgona och Svärta) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga). Samtidigt förblev Tunabergs landskommun samt Nyköpings stad opåverkade.
1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Trosa kommun och Gnesta kommun.[8]
Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[10]
Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön i öster. Nyköpings kommun gränsar i väster till Katrineholms kommun, i nordväst till Flens kommun, i norr till Gnesta kommun, i öster till Trosa kommun och Oxelösunds kommun, alla i Södermanlands län, samt i sydväst till Norrköpings kommun i Östergötlands län. Vidare har kommunen en maritim gräns till Nynäshamns kommun i Stockholms län i nordöst.
Topografi och hydrografi
Flera naturtyper finns representerade i den omväxlande natur som utgör Nyköpings kommun. Urberggrunden är formad i ett sprickdalslandskap med varierande riktning. Majoriteten är täckt med lera vilket bildat långa sammanhängande jordbruksområden kring Runtuna, vid sjöarna Långhalsen, Hallbosjön och Yngaren samt längs Kilaån. Vid Kolmården i väster, vid kusten och vid sjön Båven finns större skogsområden. Den inre delen av kommunens skärgård har stora öar, klädda med skog och gammal odlingsmark. Öarna i den yttre skärgården är som kontrast istället vindpinade och kalspolade med rikt fågelliv.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Mer information Hela riket ...
| Nyköpings kommun | Hela riket |
|
|
Stäng
Naturskydd
År 2023 fanns 54 naturreservat i Nyköpings kommun.[13] Bland dessa hittas Sigils bänkar som bildades 2017. Reservatet utgörs av 96,2 hektar barrskog. Där hittas 300 år gamla tallar och cirka 300 svamparter.[14] Ett annat exempel är Nävekvarns klint som bildades 2009. Reservatet är 232,3 hektar och inkluderar en förkastningsbrant och barrnaturskog. Från 1600-talet bedrev Nävekvarns bruk järnhantering i området och skogen har betats. Numer är det dock naturskog med flerhundraåriga martallar, gamla lövträd och mycket döda och döende träd.[15]
Tätorter
Befolkning per 2019. Centralorten är i fet stil.
Mer information Nr, Tät- och småorter ...
Stäng
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som samlade 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. De rödgröna behöll makten även efter valet 2014, men Sverigedemokraterna – som fördubblade sina mandat till sex – betraktades som valets stora vinnare.[17] I valet 2018 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. Sverigedemokraterna deklarerade att de skulle stödja ett Alliansstyre. Centerpartiet meddelade då att man inte ville styra med stöd av Sverigedemokraterna varför de istället valde att styra i minoritet tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[18]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Moderaterna och Socialdemokraterna.[19]
Kommunfullmäktige
Presidium
Mer information Presidium 2022–2026 ...
| Presidium 2022–2026[20] |
|---|
| Ordförande |
M |
Jan Bonnier |
| Förste vice ordförande |
S |
Carl-Åke Andersson |
| Andre vice ordförande |
SD |
Marianne Sohlman Zetterström |
Stäng
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
| Valår | V | S | MP | NAG | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | | 35 | | | | | 12 | 7 | | 7 | | 61 | 90,2 | |
| 1973 | | 32 | | | | | 17 | 4 | | 8 | | 61 | 92,4 | |
| 1976 | | 30 | | | | | 16 | 6 | | 9 | | 61 | 92,4 | |
| 1979 | | 33 | | | | | 12 | 5 | | 11 | | 61 | 91,5 | |
| 1982 | | 33 | | | | | 11 | 3 | | 14 | | 61 | 91,8 | |
| 1985 | | 30 | | | | | 9 | 8 | | 14 | | 61 | 90,0 | |
| 1988 | | 30 | 4 | | | | 9 | 7 | | 13 | | 63 | 86,6 | |
| 1991 | 2 | 26 | | 1 | | 4 | 7 | 5 | 3 | 13 | | 61 | 87,5 | |
| 1994 | 3 | 34 | 2 | | | | 6 | 3 | 1 | 12 | | 61 | 87,3 | |
| 1998 | 6 | 25 | 3 | | | | 5 | 3 | 6 | 13 | | 61 | 81,82 | |
| 2002 | 5 | 29 | 3 | | | | 3 | 7 | 6 | 8 | | 61 | 81,26 | |
| 2006 | 3 | 26 | 3 | | | | 5 | 5 | 5 | 14 | | 61 | 82,17 | |
| 2010 | 3 | 23 | 6 | | 3 | | 4 | 4 | 3 | 15 | | 61 | 83,58 | |
| 2014 | 3 | 22 | 6 | | 6 | | 5 | 3 | 2 | 14 | | 61 | 85,34 | |
| 2018 | 4 | 20 | 3 | | 7 | | 5 | 3 | 3 | 16 | | 61 | 86,26 | |
| 2022 | 4 | 20 | 3 | | 10 | | 4 | 2 | 3 | 15 | | 61 | 82,73 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Nämnder
Kommunstyrelse
Avser mandatperioden 2022-2026.[21]
| Efternamn |
Förnamn |
Parti |
Uppdrag |
Ordningsnummer |
| Granström |
Urban |
Socialdemokraterna |
Ordförande |
1 |
| Eid |
Ahmad |
Moderaterna |
1:e vice ordförande |
2 |
| Karlsson |
Malin |
Sverigedemokraterna |
2:e vice ordförande |
3 |
| Wallin |
Carina |
Socialdemokraterna |
Ledamot |
4 |
| Fredlund |
Björn |
Socialdemokraterna |
Ledamot |
5 |
| Hashi |
Sahro |
Socialdemokraterna |
Ledamot |
6 |
| Jonsson |
Tommy |
Moderaterna |
Ledamot |
7 |
| Nilsson |
Anniola |
Moderaterna |
Ledamot |
8 |
| Hartmann |
Anki |
Moderaterna |
Ledamot |
9 |
| Olsson |
Torbjörn |
Centerpartiet |
Ledamot |
10 |
| Dahlström |
Helena |
Vänsterpartiet |
Ledamot |
11 |
| Wachtmeister |
Maud |
Kristdemokraterna |
Ledamot |
12 |
| Johansson |
Jessica |
Liberalerna |
Ledamot |
13 |
| Kock |
Torbjörn |
Socialdemokraterna |
Ersättare |
14 |
| Östh |
Lena |
Socialdemokraterna |
Ersättare |
15 |
| Pehrsson |
Marcus |
Socialdemokraterna |
Ersättare |
16 |
| Ringberg |
Rauni |
Socialdemokraterna |
Ersättare |
17 |
| Abdinasir |
Omar |
Socialdemokraterna |
Ersättare |
18 |
| Sjöberg |
Fredrik |
Moderaterna |
Ersättare |
19 |
| Dahlin |
Fredrik |
Moderaterna |
Ersättare |
20 |
| Wachtmeister |
Johan |
Moderaterna |
Ersättare |
21 |
| Zetterström |
Thom |
Sverigedemokraterna |
Ersättare |
22 |
| Eriksson |
Ann-Marie |
Sverigedemokraterna |
Ersättare |
23 |
| Jegers |
Jonas |
Centerpartiet |
Ersättare |
24 |
| Landmark |
Stefan |
Kristdemokraterna |
Ersättare |
25 |
| Venegas Astudillo |
Marco |
Miljöpartiet |
Ersättare |
26 |
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra, Moderaterna har tre, Miljöpartiet har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[22]
Internationella relationer
Kommunen hade tidigare sex vänorter, en i vardera Danmark, Finland, Norge, Lettland, Ryssland och Tyskland. Det formella vänortssamarbetet avvecklades år 2008. [23]
Idag har Nyköping ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan.[24] Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).[25]
Kommunen medverkar i Assembly of European Regions. [26]
Näringsliv
Det lokala näringslivet står på flera pelare. Under 1980- och 90-talen minskade tillverkningsindustrin betydelse och utgjorde i början av 2020-talet omkring åtta procent av kommunens arbetstillfällen med arbetsgivare som underleverantörer till fordonsindustrin Eberspächer Exhaust Technology Sweden AB, Schneider Electric Sverige AB och Studsvik AB. Sedan 1998 har flygplatsen utvecklats till en stor arbetsplats i kommunen. I början av 2020-talet var dock kommunen själv[11] med &&&&&&&&&&&06175.&&&&&06 175 årsanställda (2022)[27] och regionen de dominerande arbetsgivarna.[11]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 58 315 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 42:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2020 ...
| Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2020[28] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 57 857 |
| 1975 | | 62 561 |
| 1980 | | 64 099 |
| 1985 | | 64 404 |
| 1990 | | 65 908 |
| 1995 | | 48 737 |
| 2000 | | 49 063 |
| 2005 | | 49 816 |
| 2010 | | 51 644 |
| 2015 | | 54 262 |
| 2020 | | 57 071 |
| Anm: De plötsliga förändringarna av folkmängden 1974 och 1992 förklaras av sammanslagningar och utbrytningar, som beskrivs ovan under administrativ historik. |
Stäng
Kulturarv
I kommunen ligger ruinerna efter det som en gång var en av Sveriges starkaste fästen, Nyköpingshus. Byggnaden förstördes efter Nyköpings gästabud, men återuppbyggdes. Den förstördes i en brand 1665. Strax intill uppfördes dock ett landshövdingeresidens på 1720-talet. Detta blev senare länsfängelse och tvångsarbetsinrättning.[29] Sedan 2020 används byggnaden återigen som landshövdingeresidens.[30]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.
Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades hos PRV år 1974.
läs online, www.nykoping.se .[källa från Wikidata] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
