Maj-Inger Klingvall
svensk politiker och diplomat Från Wikipedia, den fria encyklopedin
svensk politiker och diplomat Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Elsa Maj-Inger Klingvall, född Ohlsson 15 maj 1946 i Nyköpings västra församling,[1] är en svensk politiker (socialdemokrat) och tidigare ambassadör.[2] Hon var statsråd 1996–2001.
Maj-Inger Klingvall | |
Klingvall talar på Nordiskt Forum 2014 i Malmö | |
Ledamot av Sveriges riksdag | |
Tid i befattningen 1988–2002 | |
Statsminister | Ingvar Carlsson (1988–1991) Carl Bildt (1991–1994) Ingvar Carlsson (1994–1996) Göran Persson (1996–2002) |
---|---|
Tid i befattningen 1996–1999 | |
Statsminister | Göran Persson |
Företrädare | Anna Hedborg |
Efterträdare | Ingela Thalén |
Tid i befattningen 1999–2001 | |
Statsminister | Göran Persson |
Företrädare | Pierre Schori |
Efterträdare | Jan O. Karlsson |
Född | Maj-Inger Ohlsson 15 maj 1946 Nyköpings västra församling, Södermanlands län, Sverige |
Politiskt parti | Sveriges socialdemokratiska arbetareparti |
Klingvall blev filosofie kandidat vid Stockholms universitet 1970 och politices magister vid Linköpings universitet 1972.[2] Hon arbetade som sekreterare vid Östergötlands läns landsting 1973–1975, och därefter vid Norrköpings kommun, 1975–1976 som sekreterare och 1977–1985 som politisk sekreterare. Hon var ledamot av kommunfullmäktige i Norrköping från 1977 till 1996. Från 1986 till 1988 var hon också heltidsarvoderad kommunpolitiker som ledamot av kommunstyrelsen och förste vice ordförande i socialnämnden med särskilt ansvar för barn-, individ- och familjeomsorg.[3] Klingvall var därefter riksdagsledamot för Östergötlands läns valkrets från 1988 till 2002.[4] Hon var ledamot i socialutskottet 1991–1994 och ordförande i socialförsäkringsutskottet 1994–1996. Hon har även varit suppleant i lagutskottet och kulturutskottet samt ledamot av Krigsdelegationen.
Klingvall var statsråd i regeringen Persson från 1996 till 2001, först socialförsäkringsminister vid socialdepartementet 1996–1999 och därefter bistånds- och migrationsminister vid utrikesdepartementet 1999–2001. Hon var under en kort period efter Margot Wallströms avhopp 1998 tillförordnad socialminister.
Klingvall var styrelseledamot i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund från 1975 och satt i förbundets verkställande utskott 1984–1995.[2] Hon var ledamot av Socialdemokraternas partistyrelse från 1990 och satt i verkställande utskottet från 1996 till 2001.
Hon valde att lämna regeringen i november 2001 efter att den socialdemokratiska partikongressen inte gav henne förnyat förtroende i partiets verkställande utskott.[5][6] Efter en kort sejour i riksdagen och som suppleant i kulturutskottet utsågs Klingvall 2003 till ambassadör i Maputo i Moçambique. Hennes förordnande upphörde den 4 juli 2007 och hon hade därefter en ambassadörstjänst på utrikesdepartementet med inriktning på Västafrika till sin pensionering 1 maj 2011.[6]
År 2010 gav Klingvall tillsammans med Gabriele Winai Ström ut en bok om kvinnliga svenska diplomater med titeln Från Myrdal till Lindh: svenska diplomatprofiler.[6]
Klingvall var vice ordförande i UNICEF Sverige från 2011, och valdes 2017 som ordförande.[7]
Maj-Inger Klingvall var från 1967 gift med Rolf Klingvall, född 1944, men de har senare skiljt sig.[2][6]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.