Regeringen Persson
Sveriges regering 1996–2006 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Sveriges regering 1996–2006 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Regeringen Persson var en ministär som tillträdde den 22 mars 1996 som Sveriges regering och avgick fredagen den 6 oktober 2006 klockan 12.00 (10 år och 198 dagar), då den efterträddes av Regeringen Reinfeldt. Sammanlagt satt regeringen i 3 825 dagar och leddes av Göran Persson.
| Regeringen Persson Sveriges regering  | |
 | |
| Statschef | |
| Statschef | Carl XVI Gustaf |
| Tidsperiod | |
| Tillträde | 22 mars 1996 |
| Frånträde | 6 oktober 2006 |
| Ministrar och partier | |
| Statsminister | Göran Persson |
| Regeringsparti(er) | Sveriges socialdemokratiska arbetareparti |
| Status i parlamentet | minoritetsregering |
| Oppositionsparti(er) | Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet (från oktober 1998) |
| Oppositionsledare | Carl Bildt (M) (1996–1999) Bo Lundgren (M) (1999–2003) Fredrik Reinfeldt (M) (2003–2006) |
| Historik | |
| Val | 1998 2002 2006 |
| Senaste valet | 144 / 349
|
| Mandatperiod(er) | 1994–1998 1998–2002 2002–2006 |
| Företrädare | Carlsson III |
| Efterträdare | Reinfeldt |
Förutom statsministern själv var det endast Ulrica Messing, Leif Pagrotsky och Thomas Östros som fanns med i regeringen Persson hela tiden mellan 1996 och 2006. Från Perssons ursprungliga ministerlista fanns vid regeringens avgång 2006 även Ylva Johansson med i regeringen, men Johansson stod utanför regeringen mellan 1998 och 2004.
I de fall där ett statsråd innehaft samma post även i den föregående Regeringen Carlsson III anges hela den sammanhängande tiden på posten i spalten "Tillträdde". * Statsminister eller departementschef
Efter riksdagsvalet 1998 kom regeringen överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet att samarbeta. Den 5 oktober 1998 meddelade partierna i ett pressmeddelande att de skulle samarbeta på fem områden: ekonomi, sysselsättning, rättvis fördelning, jämställdhet och miljö. Samarbetet skulle komma att manifesteras såväl i riksdagen som genom gemensamma arbetsgrupper mellan partierna. Partierna hade enats om att tillsätta särskilda arbetsgrupper för att lägga konkreta förslag på sysselsättningsområdet.
Efter riksdagsvalet 2002 kom partierna överens om att fortsätta samarbetet ytterligare en mandatperiod.
Efter statsministerns regeringsförklaring tisdagen den 6 oktober 1998 begärde Carl Bildt (m) ordet och framställde ett yrkande om misstroendeförklaring. Carl Bildt anförde följande:
Carl Bildt överlämnade också en skrivelse till talmannen av vilken det framgick att yrkandet biträddes av 35 moderata riksdagsledamöter.
Efter två bordläggningar företogs ärendet till avgörande torsdagen den 8 oktober 1998. Före omröstningen gjordes ett inlägg från vartdera av de sju riksdagspartierna.
I omröstningen röstade 82 ledamöter (m) för bifall till yrkandet om misstroendeförklaring, medan 186 ledamöter (s, v och mp) röstade för avslag. Avstod från att rösta gjorde 74 ledamöter (kd, c och fp).
Den 30 september 2002 yrkade Moderaternas partiledare Bo Lundgren på misstroendeförklaring mot regeringen. Innan omröstningen den 2 oktober hävdade Lundgren att:
Vid omröstningen yrkade 158 ledamöter för bifall (m, fp, kd, c) medan 174 ledamöter röstade för avslag (s, v).
Utrikesminister Laila Freivalds meddelade den 21 mars 2006 sin avgång, sedan det framkommit att hon känt till att en tjänsteman vid Utrikesdepartementet (UD) tagit kontakt med webbhotell Levonline AB, som den 9 februari 2006 stängde ned en av Sverigedemokraternas webbplatser.[15] Detta var i samband med deras partitidning SD-Kuriren utlyst en teckningstävling och publicerat "den bästa karikatyren" av den islamiske profeten Muhammed på sin webbplats den 3 februari 2006.[16] UD:s agerande kritiserades bland annat av Publicistklubbens ordförande Stig Fredrikson som kallade det hela "oerhört anmärkningsvärt"[17] och sade att det "verkar som om yttrandefriheten får ge vika för utrikespolitiken".[17] Även pressombudsmannen Olle Stenholm var kritisk och jämförde händelsen med den svenska censurlagstiftningen under andra världskriget.[18] Folkpartiledaren Lars Leijonborg anmälde ärendet till riksdagens konstitutionsutskott, för att utreda om UD:s agerande inneburit brott mot tryckfrihetsförordningen.[19]
Göran Perssons regeringar mellan 1994 och 2006 uppfyllde mellan 81 och 86 procent av sina vallöften, enligt Elin Naurins forskning.[20]
Regeringen Persson fick utstå mycket kritik för sitt agerande under Tsunamikatastrofen 2004.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.