Lånord
ord som lånats in i ett språk från ett annat språk och integrerats i den nya språket / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ett sätt på vilket ordförrådet kontinuerligt utökas är genom att ord och uttryck importeras från andra språk. Begreppet importord har använts sedan mitten av 1990-talet som ett samlingsbegrepp för alla typer av lån av ord och uttryck från andra språk.[2]
Vanligast är att importorden anpassas till svenskt uttal, till svensk stavning och böjning, eller till bådadera. Denna typ av importord kallas lånord (ett begrepp som finns belagt sedan 1870) eller lexikala lån. Exempelvis är ordet apostel, som ytterst togs in i fornsvenskan från grekiska apóstolos (= "budbärare"), ett lånord i svenskan.[3]
När man talar om ett lånords ursprung är det också relevant att skilja mellan det långivande språket (dvs. ursprungsspråk för ordet) och låneförmedlande språk (dvs. det eller de språk som har förmedlat ordet). Exempelvis kan ett ord som kommit från grekiskan (det långivande språket) först ha förmedlats till latinet (ett låneförmedlande språk) och sedan vidare till franskan (även det ett låneförmedlande språk) innan det tas upp i svenskan.[4]
Parallellt med begreppet lånord förekommer också begreppet främmande ord (som använts sedan 1580-talet), som ett samlingsbegrepp för ord som i viss mån anpassats till det svenska språket, men som ändå känns främmande i det svenska språket. Exempelvis kan ordet exhibera (bl.a. "uppföra (skådespel)") uppfattas främmande eller rent av apart i en svensk text, trots att ordet finns belagt sedan tidigt 1600-tal. Till de främmande orden har traditionellt också räknats ord som skapats med hjälp av latinska och grekiska prefix och suffix.[5]
En tredje form av importord, s.k. citatord (ett begrepp som använts sedan 1930-talet), är ord och uttryck som importerats utan någon anpassning. Exempelvis räknas det latinska uttrycket ad acta (= "till handlingarna"; belagt i svenska språket sedan 1842) till citatorden. Hit räknas också ord som är mer tillfälligt lånade. Exempelvis förekom ett flertal tillfälligt lånade ord (såsom russebuss, om ett slags påkostat studentflak i form av en buss) från norskan på sociala medieplattformar efter att tv-serien Skam blivit populär under hösten 2016. I löpande text markeras dessa ofta genom att omges av citationstecken eller att de kursiveras.
Ord som inte är importord är vanligen arvord, som kan ledas tillbaka till språkets äldsta belagda former (i svenskans fall urnordiska)[6], eller nyskapade ord, neologismer, som oftast är avledningar av befintliga ord.