Urnordiska
forntida germanskt språk talat i Norden / From Wikipedia, the free encyclopedia
Urnordiska, eller urnordgermanska, var det språk som talades i Norden under yngre romerska järnåldern, folkvandringstiden och vendeltiden (ca 250–825 e Kr).[1]
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Snabbfakta Underklass till, Land ...
Urnordiska
Underklass till | nordiska språk ![]() | |
---|---|---|
Land | – ![]() | |
Kronologi | • urindoeuropeiska • urgermanska | |
• fornnordiska • norn ![]() | ||
Skrift | äldre futhark ![]() |
Stäng
Snabbfakta Region, Språkfamilj ...
Urnordiska | |
Region | Skandinavien |
---|---|
Språkfamilj | Urnordiska |
Språkkoder | |
ISO 639‐3 | – |
Stäng
Vid övergången från vendeltiden till vikingatiden omkring år 800 hade urnordiskan börjat skilja sig betydligt från de andra germanska språken. Språket i området kallas från denna tidpunkt fornnordiska, med tre grenar: fornvästnordiska (föregångare till isländska, färöiska och norska), fornöstnordiska (föregångare till danska och svenska), samt forngutniska (föregångare till gutniska).