Kils kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Kil.
Snabbfakta Slogan, Land ...
Stäng
Kommunens område motsvarar socknarna: Boda, Frykerud och Stora Kil. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Kils municipalsamhälle inrättades 22 februari 1901 och upplöstes vid årsskiftet 1962/1963.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Boda landskommun i Brunskogs landskommun medan Frykeruds landskommun och Stora Kils landskommun förblev oförändrade.
Kils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Frykeruds och Stora Kils landskommuner samt en del ur Brunskogs landskommun (Boda församling). [6]
Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[7]
Kommunen gränsar till Karlstads kommun i söder, Forshaga kommun i öst, Arvika kommun i väst, Grums kommun i sydväst och Sunne kommun i norr.
Topografi och hydrografi
Kommunens berggrund består främst av gnejser. Östra delen av landskapet präglas av ett sprickdalssystem där Frykensjöarna ingår. Vid Mellan-Frykens nedre ände sträcker sig ett vackert odlingslandskap ut.
I västra delen av kommunen finns ett varierat landskap med skogar och sjöar, delvis uppodlade slätter. Norra Hyn, ett område av nationellt intresse för naturvård, ligger strax öster om centralorten. Här finns en serie delta skapade av Klarälven och området är också av betydelse för fågelskydd.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Mer information Hela riket ...
Stäng
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Tillsammans samlade partierna 19 av 35 mandats i kommunfullmäktige. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018. Partierna fick fortsätta styra även mandatperioden 2018–2022. Då meddelade man att "Vi har en gemensam överenskommelse att utveckla landsbygden, öka kvalitén i skolan och äldreomsorgen, där vi planerar för ett nytt särskilt boende, och fortsätta näringslivsutvecklingen".[11] Efter valet 2022 inkluderades även Miljöpartiet i den styrande koalitionen.[12]
Kommunfullmäktige
Presidium
Mer information Presidium 2022-2026 ...
Presidium 2022-2026 |
Ordförande |
S |
Jessica Hildén |
Förste vice ordförande |
M |
Jan Fallström |
Andre vice ordförande |
S |
Dragan Tesovic |
Stäng
Källa:[13]
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1970 | 1 | 19 | | | | 12 | 9 | | 4 | | 45 | 90,2 | |
1973 | 1 | 17 | | | | 13 | 9 | | 5 | | 45 | 92,8 | |
1976 | | 17 | | | | 11 | 12 | | 5 | | 45 | 93,1 | |
1979 | 2 | 18 | | | | 9 | 9 | | 7 | | 45 | 91,8 | |
1982 | 2 | 17 | | | | 7 | 5 | | 8 | | 39 | 92,4 | |
1985 | 2 | 16 | | | | 7 | 5 | | 9 | | 39 | 90,7 | |
1988 | 2 | 16 | 2 | | | 7 | 5 | | 7 | | 39 | 85,6 | |
1991 | 2 | 14 | 2 | | 2 | 6 | 3 | 2 | 8 | | 39 | 86,3 | |
1994 | 2 | 17 | 3 | | | 5 | 3 | 1 | 8 | | 39 | 86,2 | |
1998 | 3 | 13 | 3 | | | 6 | 2 | 3 | 9 | | 39 | 80,18 | |
2002 | 2 | 12 | 1 | | | 5 | 3 | 3 | 9 | | 35 | 79,17 | |
2006 | | 15 | 2 | 1 | | 6 | 2 | 2 | 7 | | 35 | 80,87 | |
2010 | 1 | 14 | 2 | 1 | | 5 | 2 | 2 | 8 | | 35 | 83,18 | |
2014 | 2 | 14 | 2 | 3 | | 6 | 1 | 1 | 6 | | 35 | 85,76 | |
2018 | 2 | 14 | 2 | 7 | | 8 | 2 | | 6 | | 41 | 87,30 | |
2022 | 2 | 14 | 2 | 8 | | 5 | 1 | 1 | 8 | | 41 | 85,58 | |
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Nämnder
Kommunstyrelse
Mer information Presidium 2022-2026 ...
Presidium 2022-2026 |
Ordförande |
S |
Anders Johansson |
Förste vice ordförande |
C |
Kenneth Bengtsson |
Andre vice ordförande |
M |
Irene Lennemyr Winkler |
Stäng
Källa:[14]
Övriga nämnder
Mer information Nämnd, Ordförande ...
Nämnd | Ordförande |
Vice ordförande |
Socialnämnden |
C |
Peter Pettersson |
M |
Laila Norstedt Persson |
Tekniska nämnden |
C |
Berndt Björkman |
M |
Jan Fallström |
Miljö- och byggnadsnämnden |
C |
Björn Tolen |
M |
Kent Wallin |
Barn- och utbildningsnämnden |
S |
Jessica Hildén |
M |
Albert Langenbach |
Valnämnden |
C |
Leif Askeröd |
M |
Thorbjörn Holmqvist |
Stäng
Vänorter
Kils kommun har följande vänorter:
I Norden:
Utanför Norden:
Näringsliv
Kommunikationerna har historiskt sett varit avgörande för näringslivet i området. Redan 1849 anlades en av Sveriges första järnvägar mellan Fryken och Klarälven, vilket satte tonen för regionens utveckling. I dag är Kil kommun den största arbetsgivaren, följt av företag som Wenmec AB, som tillverkar maskiner för materialhantering, och RZ Kils verkstäder, specialiserade på stål- och plåtbearbetning, båda belägna i centralorten. Dessutom finns Moelven Byggmoduler AB i Moelven, vilket ytterligare bidrar till näringslivets mångfald och styrka i området.[8]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportförbindelser, inklusive järnvägslinjerna Stockholm-Oslo och Göteborg-Karlstad. Dessutom löper riksvägarna 45 och 61 genom området.[8]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 12 113 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 187:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Kils kommun 1810–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Kils kommun 1810–2020[15][16] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1810 | | 5 123 |
1820 | | 5 821 |
1830 | | 6 659 |
1840 | | 7 454 |
1850 | | 8 296 |
1860 | | 8 979 |
1870 | | 9 310 |
1880 | | 9 963 |
1890 | | 8 931 |
1900 | | 8 580 |
1910 | | 8 094 |
1920 | | 8 269 |
1930 | | 7 941 |
1940 | | 7 456 |
1950 | | 7 575 |
1960 | | 7 651 |
1970 | | 8 292 |
1980 | | 11 171 |
1990 | | 12 221 |
2000 | | 11 912 |
2010 | | 11 706 |
2020 | | 12 115 |
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen. |
Stäng
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en blå kil.
Detta är ett så kallat "talande vapen". Det fastställdes för dåvarande Stora Kils landskommun år 1963 och övertogs av den nya kommunen 1971. Nyregistrering enligt den nya lagen om skydd för kommunala vapen skedde år 1974.
Även Brunskog hade ett vapen, fastställt av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, med följande blasonering: I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en. Se artikeln om Arvika kommunvapen för mer information om detta vapen.
Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]