![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Daibutsu-den_in_Todaiji_Nara02bs3200.jpg/640px-Daibutsu-den_in_Todaiji_Nara02bs3200.jpg&w=640&q=50)
Kegon
From Wikipedia, the free encyclopedia
Kegon (Kanji, 華厳宗; Hiragana, けごん) är en buddhistisk riktning i Japan. Den kom från Kina på 700-talet där den uppstått under namnet hua-yen.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Daibutsu-den_in_Todaiji_Nara02bs3200.jpg/640px-Daibutsu-den_in_Todaiji_Nara02bs3200.jpg)
Inriktningen grundades 736, när prästen Rōben, som varit munk i Hossō-traditionen bjöd in Shen-hsiang (japanska Shinshō) att hålla föreläsningar om Blomsterkranssutran, Avatamsakasutra[1], vid Kinshōsen-ji som senare skulle bli Tōdai-ji. [2] Sutran är viktig inom hela mahayana. I Kina hade studier av sutran gett upphov till en självständig buddhistisk riktning, hua yen, ungefär 600 e.Kr., en utveckling som pågick i åtminstone 300 år, fram till 900 e kr.
När Tōdai-ji-templet stod färdigt på 740-talet utropade Rōben officiellt kegon-shū som en buddhistisk inriktning i Japan. Rōbens lärjunge Jitchu tog över förvaltningen av Tōdai-ji och templet har med tiden blivit en allt viktigare symbol för kegon-inriktningen.
I Kina drabbades hua-yen-buddhismen hårt av kejsar Wuzongs förföljelser av buddhismen, och efter 846 överskuggades den av en kombination av chanbuddhismen och rena land-buddhismen.[3] I Japan har inriktningen upptagit tantriskt rituella drag från Shingon-buddhismen.