Holmfastristningen

	Holmfastristningen
	Holmfastristningen
Signum	Sö 311-313
RAÄ-nr	104:1
Område	Södermanland
Placering	Södertälje ; 59°11′45.70″N 17°36′48.15″Ö
Tillkomsttid	1000-talet e.Kr.
Ristad av	Östen

Holmfastristningen med signum Sö 311, Sö 312 och Sö 313 är alla ristade på en och samma runhäll. Hällen finns i omedelbar anslutning till Holmfastvägen i Södertälje i Södermanland. Stenhällen är belägen på gränsen mellan vad som idag är bostadsområdet Bårstabergen och stadens centrala delar.

Snabbfakta Signum, RAÄ-nr ...

Stäng

Hällens högra ristning Sö 313 är rent ornamental och föreställer sannolikt en varg. Den magerlagda vargen med hängande tunga springer skyndsamt ut ur bilden. I ristningen ingår även ett par ordinära runormar och ett flätat ringkors, vilket betyder att Holmfasts släkt var kristen, likaså textens innehåll tyder på detta. Ristningen har av stilen att döma daterats till 1050-1080 efter Kristi födelse och den är signerad av runmästaren Östen. Denne runmästare har även signerat runhällen Sö 344 vid Kiholm och Södertäljevikens västra strand i Västertälje socken och Södertälje kommun, samt den nyfunna Bornhuvudristningen på Bornhuvud vid Vitsand i Salems socken.

Holmfasts väg ledde från Tälje till Näsby som låg vid sjön Måsnaren cirka tre kilometer väster om ristningen. Där marken var sank fick vägen förstärkas med en broanläggning i form av stenfyllningar eller träkonstruktioner. Dagens vägsträckning följer fortfarande den gamla färdvägen. Holmfastristningen är skapad på en berghäll som inte kan flyttas och ristningen som är mycket genomarbetad består av två budskap.

Runhällar var liksom runstenar statussymboler som helst skulle ses av många förbipasserande, så det är därför trolig att Holmfasts väg var en del inom ett större vägsystem. Mycket tyder på att den varit en föregångare till Göta landsväg, den äldsta och mest kända vägförbindelse som gick från Stockholm och via Södertälje och vidare söderut mot Götaland.