Loading AI tools
svensk språkvetare och professor Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Elias Gustaf Adolf Wessén, född 15 april 1889 i Linderås i Jönköpings län, död 30 januari 1981 i Stockholm, var en svensk språkvetare, professor och ledamot av Svenska Akademien 1947–1981, stol 16.
| Elias Wessén | |
 | |
| Född | Elias Gustaf Adolf Wessén 15 april 1889 Linderås, Jönköpings län |
|---|---|
| Död | 30 januari 1981 (91 år) Västerleds församling, Stockholm |
| Nationalitet |  Svensk |
| Forskningsområde | Filologi, runologi |
| Institutioner | Stockholms högskola |
| Alma mater | Uppsala universitet |
| Doktorsavhandling | Zur Geschichte der germanischen n-Deklination (1914) |
| Känd för | Professor i nordiska språk (1928–1957) Stol nummer 16 i Svenska Akademien (1947–1981) |
| Nämnvärda priser | Kungliga priset (1945) |
Elias Wessén var son till Karl Gustaf Wessén (1846–1920) och Lydia Dorotea Matilda Wessén, född Sehmann (1860–1947). Han växte upp i Högby utanför Mjölby i Östergötland, dit familjen flyttade 1893 då fadern tillträdde en tjänst som kyrkoherde där.[1]
Efter läroverksstudier i Linköping tog Wessén mogenhetsexamen 1906 och fortsatte sina studier vid Uppsala universitet, där han bland annat läste historia, litteraturhistoria, nordiska språk, tyska, sanskrit, teoretisk filosofi och statskunskap.[2]
Wessén blev fil. kand. 1909, fil. lic. 1913 och disputerade 1914 vid Uppsala universitet,[3] varefter han blev docent i nordiska språk där.[4] Wessén var 1914–15 även ordförande för Uppsala studentkår. Ett besök i Berlin 1915 väckte uppseende i pressen, då han i en sympatiyttring gentemot Berlins studentkår kritiserade de franska bombningarna av Karlsruhe under första världskriget.[2] Han var 1916–21 lektor i svenska och filosofi i Linköping, och därefter lektor i svenska vid Uppsala folkskoleseminarium 1921–28. Mellan 1928 och 1957 var professor i nordiska språk vid Stockholms högskola. Han föreläste dessutom i svenska vid Oslo universitet mellan 1916 och 1946.[4]
Mellan 1941 och 1961 var Wessén ordförande i Modersmålslärarnas förening, och 1947–69 i Svenska Vitterhetssamfundet. Åren 1944–74 var han även ledamot i Nämnden för svensk språkvård, som bildats på Wesséns initiativ 1944. År 1947 inträdde han i Svenska Akademien på stol nummer 16 efter Tor Andrae.[4]
Hans etymologiska ordbok Våra ord, deras uttal och ursprung (1961) är en klassiker. Wessén utförde för övrigt betydande forskning i nordisk språkhistoria, ortnamnsforskning och runologi, och där bidrog han bland annat med verket Svensk språkhistoria på Almqvist & Wiksell/Gebers förlag 1965. En annan bok som utkommit i olika upplagor är Isländsk grammatik på Norstedts/Svenska bokförlaget i början av 1960-talet.
Från 1942 till hennes död 1969 var Wessén gift med bibliotekarien, fil. dr Märta Ahlberg. Wessén ligger begravd på Högby kyrkogård. Hans arbetsbibliotek donerades efter hans död till Linköpings universitetsbibliotek,[5] och hans personarkiv till Linköpings stifts- och landsbibliotek.[6]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
