Loading AI tools
stjärna i Kentaurens stjärnbild Från Wikipedia, den fria encyklopedin
HD 119921 är en ensam stjärna[4] belägen i den norra delen av stjärnbilden Kentauren som också har Bayer-beteckningen z Centauri. Den har en skenbar magnitud av ca 5,15[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 7,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 420 ljusår (ca 128 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -10 km/s.[7] Stjärnans skenbara magnitud minskas med 0,15 enheter genom fördunkling på grund av interstellärt stoft.[8]
HD 119921 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Kentauren |
Rektascension | 13t 46m 56,35149 s[1] |
Deklination | -36° 15′ 06,9563 ″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,15 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | A0 V[3][4] eller B9.5 III-n[5] |
B–V | +0,0[6] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -9,8 ± 2,8[7] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -13,293[1] mas/år Dek.: -11,115[1] mas/år |
Parallax () | 7,7881 ± 0,2382[1] |
Avstånd | 420 ± 10 lå (128 ± 4 pc) |
Absolut magnitud () | +0,93[8] |
Detaljer | |
Radie | 4,27[6] R☉ |
Luminositet | 125,24[9] L☉ |
Temperatur | 8 801[9] K |
Metallicitet | -0,15 (Fe/H)[5] dex |
Vinkelhastighet | 220[10] km/s |
Ålder | 337[8] miljoner år |
Andra beteckningar | |
CCDM J13469-3615A, CD-35 8995, CPD-35 5957, FK5 3091, GSC 07278-02043, HD 119921, HIC 67244, HIP 67244, HR 5174, 2MASS J13465636-3615070, PLX 3136, PPM 291811, SAO 204835, TD1 17040, TYC 7278-2043-1, uvby98 100119921, WDS J13469-3615A, Gaia DR2 6163848170836256128 [11][12] |
HD 119921 är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A0 V,[3] även om Gray & Garrison (1987) har klassificerat den som B9.5 III-n, en mera utvecklad jättestjärna.[5] Den har en radie som är ca 4[6] solradier och har ca 125 gånger solens utstrålning av energi[9] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 8 800 K.[9]
HD 119921 bildar tillsammans med en svag stjärna av magnitud 12,50 en visuell vid dubbelstjärna, som låg med en vinkelseparation av 27,20 bågsekunder år 2010.[13]
År 1983 rapporterade Molaro et al. närvaro av superjoniserade element (trippeljoniserat kol och kisel) i det ultravioletta spektrumet av HD 119921. Dessa avvikande drag upptäcks normalt inte för en stjärna i detta temperaturområde.[14] I stället kan dessa blåförskjutna absorptionslinjer ha sitt ursprung i det lokala interstellära mediet.[10]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.