Gevärsgranat
From Wikipedia, the free encyclopedia
Gevärsgranat, kort ggr,[1] är en mellan- eller grovkalibrig (> 20 mm kaliber) granat som avfyras från ett finkalibrigt vapen (< 20 mm kaliber) via en plattform eller tillsats på vapnets mynning eller handskydd. De är kortdistansvapen för understöd och har vanligen en maximal skottvidd på cirka 200 meter.
Gevärsgranater kan utformas på flera olika sätt och finns med flera olika typer av verkan. Mynningsladdade gevärsgranater är i modern tid ofta mycket långa och behöver därmed stabilisering i form av fenor eller vingar. Gevärsgranater som skjuts från handskydd brukar istället vara utformade som enhetspatron eller impulsprojektil[2] och har istället en kort rund kropp som inte kräver stabiliseringsanordning. Historiskt har det dock funnits gevärsgranater med diverse olika utformningar, till exempel mynningsladdade gevärsgranater med räffelstabilisering,[3] alternativt ingen stabilisering alls.[4]