Eldrör
From Wikipedia, the free encyclopedia
Eldrör är den del av ett eldvapen som projektilen vid skottlossningen genomlöper och där projektilen får sin riktning, hastighet och eventuella rotation.[1]
Eldrörets hålighet är uppdelad i tre delar: patronläge, lopp och mynning. Innerdiametern hos ett eldrör benämns kaliber. Vid finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 mm) kallas eldröret pipa.[1]
Riktningen ställs in vid sikte mot målet.
Loppets längd påverkar hur långt man kan skjuta med viss precision. Haubits har typiskt kortare eldrör men högre utgångsvinkel än motsvarande kanon, och år avsedd för kasteld snarare än flackeld.
Om loppet är försett med räfflor som följer en skruvlinje bringas projektilen att rotera axiellt, vilket förbättrar stabiliteten och medverkar till en rakare projektilbana, enligt principen om rörelsemängdsmoment ("gyroeffekten"). Dock ger rotationen i kombination med luftmotståndet en liten avvikelse i sidled, förutom den ballistiska kurvan som orsakas av gravitationen, se ballistik. För de underkalibriga projektilerna med styrfenor, såsom pilprojektiler, används däremot helst rakborrat lopp.