Följder av den globala uppvärmningen
beskriver effekten av den antropogena klimatförändringen / From Wikipedia, the free encyclopedia
De nuvarande och förväntade följderna av den globala uppvärmningen får konsekvenser för den fysiska miljön, ekosystemen och mänskliga samhällen. Detta inkluderar också ekonomiska, politiska och sociala följder av att leva i en varmare värld.
IPCC:s klimatrapport från 2021 slår fast att mänsklig aktivitet “utan tvivel” har värmt upp klimatsystemet.[1] Rapporten visar också att extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall skulle vara “extremt osannolika” om det inte vore för människans påverkan på klimatet.[2][3]
2021 har den globala medeltemperaturen ökat med 1,1 °C över förindustriell nivå.[4] Effekterna av klimatförändringarna är redan synliga, inklusive extrema väderhändelser, krympande glaciärer och polarisar, havsnivåhöjning, utbredd torka och våldsamma skogsbränder.[5] Mer än 90% av den totala globala uppvärmningen har absorberats av haven sedan 70-talet.[6] Varmare och surare hav har lett till en accelererad artdöd och höjning av havsnivån.[4][7]
Förändringar i klimatet påverkar människors hälsa både direkt och indirekt.[8] Hälsoeffekterna till följd av global uppvärmning kan vara både positiva och negativa.[9] De negativa direkta effekterna innefattar bland annat dödsfall till följd av värmeböljor och skyfall, översvämning och torka. Indirekta hälsoeffekter uppstår när ekosystem, ekonomier och sociala strukturer påverkas. Till exempel sprids smittsamma sjukdomar, social oro eller psykisk ohälsa bland människor. Fattiga länder, med begränsade möjligheter att anpassa sig, har hittills drabbats hårdast av den globala uppvärmningen och i början av 2000-talet har klimatförändringar bidragit till konflikter och migration i sårbara delar av världen.[10] Ett aktuellt exempel är det syriska inbördeskriget, som föregicks av en utbredd torka och missväxt.[11][12][13][14]
Klimatförändringarnas framtida påverkan beror på i vilken utsträckning nationer genomför förebyggande insatser, minskar utsläppen av växthusgaser och anpassar sig till oundvikliga följder av den globala uppvärmningen. De politiska beslut som fattas under de närmaste decennierna kommer att ha långtgående effekter på det globala klimatet, ekosystemen och de mänskliga samhällena, inte bara för detta århundrade, utan för kommande årtusenden.[4][15][16]
Den globala uppvärmningen väntas öka till 1,5 °C runt 2040.[17] Enligt en FN-rapport i november 2023 leder den fram till dess förda politiken till 2,5-2,9 °C uppvärmning detta århundrade, i förhållande till förindustriell nivå.[18][19] Omfattande åtgärder kan kanske begränsa den globala uppvärmningen år 2100 till cirka 2 °C eller lägre.[20] Utan åtgärder kan ett ökat energibehov tillsammans med fortsatt användning av fossila bränslen leda till en global uppvärmning på upp till cirka 6 °C.[21][22] Delar av jorden bedöms bli obeboelig vid seklets slut om uppvärmningen blir 4 °C eller mer enligt IPCC:s rapport från 2014.[23] Med en kraftigare uppvärmning kommer möjligheten att anpassa sig sannolikt vara begränsad, för både samhällen och ekosystem.[24] IPCC räknar i sin rapport från 2021 med att 1,3 miljarder människor riskerar att bli klimatflyktingar.[25][26][27]