![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Global_Temperature_Anomaly.svg/langsv-640px-Global_Temperature_Anomaly.svg.png&w=640&q=50)
Global uppvärmning
ökning av medeltemperatur i Jordens atmosfär och oceaner pågående sedan sent 1800-talet, och dess förmodade fortsättning / From Wikipedia, the free encyclopedia
Global uppvärmning kallas den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan 1950-talet samt dess förutspådda fortsättning i framtiden. Under 1900-talet steg den globala genomsnittstemperaturen med 0,74 ± 0,18 °C.[2] Jämfört med perioden 1850–1900 har den globala genomsnittstemperaturen stigit med 1,09 °C[not 1] fram till och med perioden 2011–2020.[3] Klimatförändringar inkluderar enligt bland andra FN:s klimatpanel (IPCC) både den globala uppvärmningen påverkad av människans utsläpp av växthusgaser, samt de resulterande storskaliga förändringarna i vädermönster.[4] Man menar också att icke-mänskliga faktorer såsom variationer av solaktiviteten och vulkanutbrott har påverkat svagt avkylande sedan år 1950.[5][6] Utsläppen av växthusgaser leder till en förstärkt växthuseffekt som i sin tur ger ett varmare klimat med efterföljande konsekvenser för hela planeten.[7]
- Denna artikel behandlar den nuvarande globala uppvärmningen. För klimatförändringar i allmänhet, se klimatförändring och paleoklimatologi.
![graf som visar stigande medeltemperatur](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Global_Temperature_Anomaly.svg/langsv-640px-Global_Temperature_Anomaly.svg.png)
![Världskarta som visar på en högre temperaturavvikelse i större delen av världen, framförallt långt norr](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/88/Change_in_Average_Temperature.svg/640px-Change_in_Average_Temperature.svg.png)
Trots att det tidigare i jordens historia har förekommit perioder av klimatförändringar har människans påverkan på jordens globala klimatsystem sedan mitten av 1900-talet varit oöverträffad.[4] Detta framgår exempelvis om man jämför historiska nivåer av växthusgaser, till exempel koldioxid, med dagens nivåer i atmosfären. Under de 800 000 år som föregick den industriella revolutionen nådde koncentrationen av koldioxid i atmosfären aldrig över 300 ppm (miljondelar). År 2020 var koncentrationen av koldioxid i atmosfären 410 ppm.[8] Mer än 90% av utsläppen av växthusgaser utgörs av koldioxid (CO2) och metan (CH4).[9] Fossila bränslen för energiproduktion och transporter är den främsta källan för dessa utsläpp, med ytterligare utsläpp från jordbruk, avskogning, konsumtion, industriella processer, med flera.[10]
Den globala uppvärmningen leder till omfattande konsekvenser för såväl klimat som miljö. Några av de stora konsekvenserna av den globala uppvärmningen är: avsmältning av glaciärer och havsis som leder till en högre havsnivå[11], större risk för extremväder i form av nederbörd och stormar[12], utrotning av arter och risk för utrotning av ekosystem[13], större risk för undernäring och sjukdomar hos människor[14] och påverkan på jordbruk och matförsörjning.[15]