Loading AI tools
svensk psykiater Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Lars Christopher Gillberg, född 19 april 1950 i Göteborg, är professor i barn- och ungdomspsykiatri och leder sedan 2010 Gillbergscentrum vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.[3] Han är också överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset med omfattande klinisk verksamhet i vård av patienter och familjer med komplex psykiatrisk/utvecklingsneurologisk problematik.
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Christopher Gillberg | |
Född | 19 april 1950 (74 år) Göteborg, Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige[1] |
Utbildad vid | Uppsala universitet |
Sysselsättning | Psykiater |
Arbetsgivare | Göteborgs universitet |
Maka | Carina Gillberg[2] |
Utmärkelser | |
Söderbergska priset | |
Webbplats | länk |
Redigera Wikidata |
Under 1993 var Gillberg Fulbright-professor vid New York University. Sedan 2010 är han också professor vid Universitetet i Glasgow. Han är vidare gäst- eller hedersprofessor i barn- och ungdomspsykiatri vid Institute of Child Health vid University College i London, vid Universitetet i Edinburgh, vid Kōchi University(en) i Japan (där han är involverad i projektet ”Japan Environment Children Study”/JECS) samt vid Pasteurinstitutet i Paris. Han har tidigare varit gästprofessor i San Francisco, Odense och i Bergen, där han startade och ledde projektet ”Barn i Bergen”.
Hans forskning omfattar en rad tillstånd definierade i DSM-5 hos barn och ungdomar. Gillberg är dock mest känd för sin forskning om autism, kring tidigare okända genetiska avvikelser vid detta tillstånd.[4]
Gillberg är författare till cirka 700 artiklar som (i juni 2020) finns tillgängliga på NIH PubMed.
Gillberg och medarbetare lanserade på 1980-talet begreppet DAMP vilket fick genomslag i Sverige och övriga Norden. DAMP-begreppet, som introducerades i Carina Gillbergs doktorsavhandling 1987, ersatte den tidigare benämningen MBD, Minimal Brain Dysfunction. Gillbergs studier blev dock föremål för omfattande kritik.[5][6] DAMP avsåg att bättre beskriva barn med bland annat bristande uppmärksamhet och rörelsekontroll ("Deficits in Attention, Motor control and Perception"). Termen DAMP är idag även den obsolet och nu används ADHD istället.
Gillberg har tilldelats Fernströmpriset för unga forskare (1991), Ingvar Award (1995), Ronald McDonald Award (1998), Ågrenskas Stora pris (2001), Philips Nordic Prize (där i prismotiveringen särskilt omnämndes hans värnande om patienters integritet och rätt till sekretess) (2004), Dalbergmedaljen för genetisk forskning (2010), H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band (2011), Söderbergska priset i medicin (2012), INSAR Lifetime Achievement Award (2016) och Uppdrag Hälsas PSYNK-pris (2016). Han utsågs 2019 till Årets medicinsvensk av magasinet Fokus och är hedersledamot i Autism- och Aspergerförbundet och i Riksförbundet Attention vilka är intresseorganisationer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Han återfinns på Thomsons Reuters lista över världens mest inflytelserika forskare (2014).
I juni 2005 dömdes Gillberg för tjänstefel av Göteborgs tingsrätt till dagsböter för att inte ha lämnat ut källmaterial till Eva Kärfve och Leif Elinder, vilka hade krävt att få göra en vetenskaplig granskning av hans forskning.[6][5] Gillberg vägrade att lämna ut dessa dokument, trots domslut om att så skulle ske, med motiveringen att de innehöll känsliga uppgifter om namngivna patienter som hade utlovats sekretess. Gillbergs fru och Gillbergs medarbetare Rasmussen körde därefter 22 hyllmeter forskningsmaterial genom en dokumentförstörare.[6][7] Gillberg anmälde sedan svenska staten till Europadomstolen för att ha tvingat honom att både lova sekretess och att lämna ut sitt källmaterial. Domstolen fann dock att svenska staten inte hade kränkt de mänskliga rättigheterna i detta fall.[8][9]
Med en debattartikel i Svenska Dagbladet i mars 2019[10] drog Gillberg och hans kolleger igång en omfattande svensk mediedebatt[11] om könsbekräftande behandling av unga. I artikeln stödde de sig bland annat på hypotesen om Rapid Onset Gender Dysphoria, ROGD,[10] som saknar vetenskapligt stöd.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.