Loading AI tools
jurist, professor, riksmarskalk Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Lars Birger Ekeberg, född 10 augusti 1880 i Uppsala, död 30 november 1968 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk jurist, politiker och ämbetsman. Han var justitieminister 1920–1921 och 1923–1924 och riksmarskalk 1946–1959.
Hans Excellens Birger Ekeberg | |
Tid i befattningen 19 april 1923–18 oktober 1924 | |
Statsminister | Ernst Trygger |
---|---|
Företrädare | Assar Åkerman |
Efterträdare | Torsten Nothin |
Tid i befattningen 27 oktober 1920–13 oktober 1921 | |
Statsminister | Louis De Geer d. y. (1920–1921) Oscar von Sydow (1921) |
Företrädare | Assar Åkerman |
Efterträdare | Assar Åkerman |
Tid i befattningen 1946–1959 | |
Monark | Gustaf V Gustav VI Adolf |
Företrädare | Axel Vennersten |
Efterträdare | Nils Vult von Steyern |
Född | Lars Birger Ekeberg 10 augusti 1880 Uppsala |
Död | 30 november 1968 (88 år) Engelbrekts församling, Stockholm |
Gravplats | Uppsala gamla kyrkogård |
Nationalitet | Svensk |
Politiskt parti | Partilös |
Utbildning | Uppsala universitet |
Yrke | Jurist, politiker, ämbetsman |
Ministär | De Geer d. y. von Sydow Trygger |
Maka | Brita Swartz (g. 1911–1968; hans död) |
Släktingar | Carl Swartz (svärfar) |
Ekeberg avlade juris kandidatexamen 1902, blev docent 1904 och juris doktor 1907, allt vid Uppsala universitet. Läsåret 1906–1907 upprätthöll han professuren i straffrätt vid samma lärosäte, och blev därefter professor i privat- och finansrätt vid Stockholms högskola 1907. Han övergick 1915 till en professur i civilrätt där, som han innehade fram till 1925. Parallellt med sin akademiska karriär var han ledamot av Lagberedningen 1910–1925, där han i synnerhet ägnade sig åt frågor rörande familjerätt.[1]
Ekeberg var 1920–1921 justitieminister i Louis De Geer d. y. och Oscar von Sydows regeringar, samt i Ernst Tryggers regering 1923–1924. Som justitieminister framlade han bland annat lagförslag om dödsstraffets avskaffande under fredstid, om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap samt om förmynderskap, av vilka flera blev gällande lag.[1]
Ekeberg var justitieråd 1925–1927, ordförande i Lagberedningen 1927–1931, president i Svea hovrätt 1931–1946, ordförande i Handelshögskolan i Stockholms direktion 1940–1957, ledamot av Svenska Akademien från 1945 samt riksmarskalk 1946–1959 och Nobelstiftelsens ordförande 1947–1960. Han var även verksam inom det internationella lagstiftningsarbetet, bland annat som ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag 1931–1955.[2]
Birger Ekeberg var son till handlanden Lars Fredrik Alexander Ekeberg och Hilma Amanda, född Lemke. Han gifte sig 1911 med Brita Swartz (1890–1983), dotter till Carl Swartz.[1] Makarna är begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[3] Dottern Dagmar var gift med Torwald Hesser.
Se ”Förteckning över Birger Ekebergs skrifter 1904–1950” upprättad av Brita Ersman, tryckt i Festskrift tillägnad Hans Excellens Riksmarskalken Juris Doktor Birger Ekeberg den 10 augusti 1950, Stockholm 1950, s. 591-602
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.